FAQ |
Kalender |
![]() |
#41 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Typisk endast svensk avundsjuka! |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#42 | |||
|
||||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Det är inte mitt påstående. Utan det är så statistiken ser ut. Jag orkar dock inte leta reda på någon källa. Någon annan kanske kan hjälpa mig där. Angående studien från SECO, så får du betänka att alla höginkomsttagare inte är högutbildade (Kamprad har tex gymnasial utbildning). Därtill finns det högutbildade arbetare. Den så kallade livslönen beräknas dessutom på nettolönen (dvs lön efter skatt). Pga skattesystemets progressivitet så lönar det sig inte så mycket med utbildning för den enskilda individen. Men även om en industriarbetare och en ingenjör får ungefär lika mycket kvar i den privata plånboken, så betalar ingenjören betydligt mer skatt, pga en betydligt högre marginalskatt. Nu var det dock inte min poäng att arbetare inte är nettobetalare. Utan min poäng var att en stor majoritet av befolkningen inte är det (oavsett utbildningsnivå). Ett argument emot jobbskatteavdragen är att en procent av de rikaste har fått lika mycket som en fjärdedel av befolkningen tillsammans i skattesänkningar. Även om argumentet naturligtvis används för att visa hur orättvist fördelade inkomsterna är, så belyser det även hur extremt stor del av de totala skatteintäkterna som en liten procent av befolkningen står för. Jag hittar ingen siffra, men om vi klumpigt vänder på argumentet så borde det betyda att 1 % av befolkningen står för ca 25 % av skatteintäkterna (nu räknar jag inte helt rätt, eftersom det blir procent baklänges, men jag orkar inte tänka då det är söndag och jag är bakfull). Progressiviteten i skattesystemet i kombination med ojämnt fördelade inkomster, ger extremt ojämnt fördelade skatteintäkter. En obetydlig del av befolkningen står för en betydande del av statens sammanlagda intäkter, samtidigt som utgifterna fördelas betydligt jämnare på befolkningen. Medianen för vem som är nettobetalare förskjuts därför kraftigt. Tyvärr så går ekvationen inte ihop om vi bara räknar intäkter och utgifter, utan vi måste även ta hänsyn till de ekonomiska värden som helt förstörs genom skatter (deadweight loss gör att 1+1 inte blir 2). Förlusten består till största delen i minskad efterfrågan i och med att priset stiger (på arbete i det fall att vi talar om inkomstskatter). En inte obetydlig del går även förlorad pga de kostnader som uppstår då indrivandet av skatten måste administreras (detta ingår dock ej i deadweight loss, utan utgör ytterligare ett bortfall). Detta gör fler till nettobetalare, än vad som hade varit önskvärt och optimalt. Samhället i stort får inte ut lika mycket pengar som man stoppar in i systemet. Summa summarum så får vi väldigt få nettobetalare i systemet, men även få vinnare. Trots att jag får tillbaks mer än vad jag betalar, så hade samhället i stort tjänat på att jag inte behövde betala. Trots den giftiga effekten på samhällsekonomin, så kan skatter naturligtvis motiveras genom den fördelningseffekt som de ger. Man ska inte bortse ifrån den positiva effekt man får av att inte bli rånmördad då man går utanför dörren ![]() |
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#43 | |||
|
||||
Bara ett inlägg till!
|
@Gustav. Det finns ett klart samband mellan utbildning och inkomst http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/...ch-utbildning/ även om det naturligtvis finns de utan utbildning som tjänar bra.
Och ditt påstående om att det finns få nettobetalare i samhället. Är just ett påstående och inget annat. Utan att kunna ge någon som helst form av källa på det är det i nuläget något som du drar till med. Men visst visa en källa så kan jag tänka mig att revidera min uppfattning. |
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#44 | ||
|
|||
Supermoderator
|
Citat:
A-kassorna finansierar bara en blygsam del av kostnaderna för arbetslösa och borde enligt mitt förmenande helt avskaffas. För varje insatt krona i en a-kassa betalas cirka 150% mer ut från staten för att täcka kostnaderna för den arbetslöshetsersättning som betalas ut. Detta betyder att alla, även de som inte är med i en a-kassa, tvingas betala med skattemedel för arbetslöshetsersättningen. Dessutom uppbär inte sällan arbetslösa ytterligare bidrag i form av bostadsbidrag och andra bidrag. Dessa bidrag hade de sannolikt inte behövt om de arbetat. Det är alltså inte en försäkring de betalat in under ett tidigare arbetsliv, det är delvis rätt, men till lejonparten fel. Det är den skatt som alla betalar som betalas ut i form av arbetslöshetsersättning. Detta innebär att jag, som inte är med i någon a-kassa, betalar till alla andra som är det och saknar möjlighet att åtnjuta ersättning om jag skulle bli arbetslös. Jag anser det är fel. Jag anser att alla som vill ska få teckna en arbetslöshetsförsäkring, men den ersättning de får skall givetvis utgöras av de medel denna försäkring har att tillgå och inte genom skattemedel. Där, kw_Wasabi, har du skillnaden mot den försäkring du nämnde i händelse av brand... Där täcker försärkingsbolaget alla kostnader genom avgifter och gör en vinst, utan att för den sakens skull använda en krona i skattemedel. Stor skillnad tycker jag. Dessutom är jag övertygad om att många arbetslösa skulle kunna jobba om de bara var beredda att flytta lite på sig och dessutom inte hade så stora krav på exakt vad de skall jobba med. De går bra att skrika på hjälp och kräva rättigheter, men här, menar jag, måste samhället också ställa hårda krav tillbaka.
__________________
Bara döda fiskar flyter med strömmen. Senast redigerad av Xamda den 2011-01-30 klockan 16:51 |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#45 | ||
|
|||
Supermoderator
|
Citat:
__________________
Full-stack developer, free for smaller assignments |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#46 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Eller menar du att du ger halva din lön till en städerska för hon tjänar mindre än dig kanske? Just för det ska vara rättvist? |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#47 | ||
|
|||
Supermoderator
|
Citat:
Du inser fortfarande inte hur vansinnigt ditt tankesätt är? Med ditt resonemang skulle ett större företag gynnas extremt framför ett mindre bara för att ta det mest självklara exemplet. Hade du fått bestämma i Sverige hade situationen i Tunisien och Egypten inte varit långt borta.
__________________
Full-stack developer, free for smaller assignments Senast redigerad av tartareandesire den 2011-01-30 klockan 17:34 |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#48 | |||
|
||||
Bara ett inlägg till!
|
Vi kan för övrigt göra ett snabbt överslag vad en arbetare kostar samt bidrar med till samhället.
Om han/hon börjar arbeta vid 20 års ålder till 65 år. Ger det 45 yrkesverksamma år. Vi drar av 5 år där för att få snittet på arbetslösheten. Kvar blir 40 år. Medellönen per månad sätter vi till 22.000. Det ger intäkter med sociala avgifter och skatter på 6.600 plus 7.000 inalles 13.600 per månad. Totalt 6,500.000 Avgår sjukskrivningstider på 460 dagar från detta vilket är snittet. Ger 2.300 x 460 1,000.000 Grund- och gymnasieskola, barnomsorg 83.000 per läsår x 16 år 1,300.000 Barnbidrag 200.000 Pension, nettoutbetalning under 13 år. 1,300.000 Överskott,nettobidrag 2,700.000 Finns självklart kostnader för sjukvård, mediciner och lite annat här också. Men det skall vägas mot den moms och skatt som betalas in utöver detta. Vilket bör röra sig om ungefär 2.500 per månad och då på 40 år* vilket ger 1,200.000 till i netto. Men visst finns det seriös statistik som visar på något annat så gärna för mig. *Plus då de 13 åren som pensionär. Senast redigerad av hubbert den 2011-01-30 klockan 17:42 |
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#49 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Om ingen skulle tjänat mer så skulle ju ingen jobbat alls eller gjort något mer extra. Och som läget är idag så gynnas ändå större företag då dom kan skatteplanera på att helt annat sätt än vad småföretag kan göra. Så ditt exempel blev ändå helt fel. Hela iden med företagande eller tjäna pengar handlar ju om att försörja sig själv, och har man inte pengar eller jobb kan man ju inte begära kunna hålla så hög livstil. |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#50 | |||
|
||||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Tittar man istället på vem som tar emot pengar, så är förhållande det omvända. De grupper som betalar mest är samtidigt de grupper som minst tar emot olika former av offentliga tjänster. Den som ger mest, är den som tar minst och tvärtom. Det känns ganska logiskt, eftersom andelen personer med missbruk eller sociala problem, sjunker med stigande inkomster. De här siffrorna visar inte exakt hur stor del av befolkningen som är nettobetalare i skattesystemet. Men en enkel överslagsräkning räcker för att inse att det måste vara en liten del av befolkningen. Jag vet att jag har hört att 1 % står för 20 % av skatteintäkterna. Men just den siffran lyser tyvärr med sin frånvaro i den enda källa jag kunde hitta (det övriga jag skriver finns dock att läsa där): http://www.svensktnaringsliv.se/mult..._va_18159a.pdf Deras källa är i sin SCB. Det här betyder naturligtvis inte att en stor del av befolkningen inte skulle bli vinnare i det fall att skatterna sänktes. Som jag skrev tidigare så går en ansenlig del av det vi stoppar in i karusellen upp i rök. Men det är svårt att räkna på. En narkoman blir förmodligen dyrare för samhället, om vi slutar betala skatt till hans vård. Så i vissa fall tjänar Svensson på att betala skatt. I andra fall gör han det inte. Konceptet att en minoritet får betala för majoriteten, är genomgående i vårt skattesystem. Senast jag såg en siffra på nettobetalare inom skatteutjämningssystemet mellan kommuner (Robin Hood skatten), så var 278 av landet kommuner bidragstagare och resterande tolv nettobetalare. |
|||
![]() |
![]() |
Svara |
|
|