FAQ |
Kalender |
|
![]() |
#1 | |||
|
||||
Bara ett inlägg till!
|
@Gustav. Det finns ett klart samband mellan utbildning och inkomst http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/...ch-utbildning/ även om det naturligtvis finns de utan utbildning som tjänar bra.
Och ditt påstående om att det finns få nettobetalare i samhället. Är just ett påstående och inget annat. Utan att kunna ge någon som helst form av källa på det är det i nuläget något som du drar till med. Men visst visa en källa så kan jag tänka mig att revidera min uppfattning. |
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#2 | |||
|
||||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Tittar man istället på vem som tar emot pengar, så är förhållande det omvända. De grupper som betalar mest är samtidigt de grupper som minst tar emot olika former av offentliga tjänster. Den som ger mest, är den som tar minst och tvärtom. Det känns ganska logiskt, eftersom andelen personer med missbruk eller sociala problem, sjunker med stigande inkomster. De här siffrorna visar inte exakt hur stor del av befolkningen som är nettobetalare i skattesystemet. Men en enkel överslagsräkning räcker för att inse att det måste vara en liten del av befolkningen. Jag vet att jag har hört att 1 % står för 20 % av skatteintäkterna. Men just den siffran lyser tyvärr med sin frånvaro i den enda källa jag kunde hitta (det övriga jag skriver finns dock att läsa där): http://www.svensktnaringsliv.se/mult..._va_18159a.pdf Deras källa är i sin SCB. Det här betyder naturligtvis inte att en stor del av befolkningen inte skulle bli vinnare i det fall att skatterna sänktes. Som jag skrev tidigare så går en ansenlig del av det vi stoppar in i karusellen upp i rök. Men det är svårt att räkna på. En narkoman blir förmodligen dyrare för samhället, om vi slutar betala skatt till hans vård. Så i vissa fall tjänar Svensson på att betala skatt. I andra fall gör han det inte. Konceptet att en minoritet får betala för majoriteten, är genomgående i vårt skattesystem. Senast jag såg en siffra på nettobetalare inom skatteutjämningssystemet mellan kommuner (Robin Hood skatten), så var 278 av landet kommuner bidragstagare och resterande tolv nettobetalare. |
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#3 | |||
|
||||
Bara ett inlägg till!
|
Tja du Gustav ditt påstående i ett tidigare inlägg såg ut så här.
Citat:
Citat:
Då blir jag lite fundersam när jag ser detta från dig. Citat:
|
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#4 | |||
|
||||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Så att en genomsnittlig person bidrar med 18 % mer än vad han får ut, är förvisso en korrekt observation, men inte relevant i sammanhanget. Medianvärdet förskjuts ganska kraftigt ifrån medelvärdet, pga att det finns ett fåtal personer som betalar ruskigt mycket i skatt. |
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#5 | |||
|
||||
Bara ett inlägg till!
|
Jag vet skillnaden mellan medel- och medianvärde. Men jag kanske uttryckte det lite slarvigt där.
Rapporten visar att 20% av befolkningen bidrar med 5% av skatterna men använder sig av 27% av den offentliga konsumtionen. Med andra ord de använder 540% mer än de betalar in. Den andra redovisade gruppen, 20%, bidrar med 47% av skatterna men förbrukar 12%. De når med andra ord upp till 25% av kvoten för ett plus minus noll förhållande och är då nettobidragare. Nu är väl det förstås inte syftet med ett samhälle och skatter att det skall gå jämnt upp för alla, men väl för den här diskussionen. Problemet är att den största gruppen, 60% av befolkningen är oredovisade i rapporten som jag kan se det. Och då kan man faktiskt inte dra några slutsatser alls utan fler uppgifter. |
|||
![]() |
![]() |
Svara |
|
|