[hubbert]

@Gustav. Ditt påstående där att en vanlig arbetare inte är en nettobetalare till samhället är lite märkligt.
Tittar man som SECO http://www.saco.se/upload/Dokumentar...sloner2002.pdf har gjort på livslönen mellan de som bara har gymnasieutbildning och högskoleutbildade är skillnaden utslaget på ett helt liv liten.

Ur samhällssynpunkt i direkta kostnader är det mer tveksamt då det kostar en hel del med utbildningen på högskolenivå, en kostnad som inte arbetare belastar samhället med.
Så högutbildade och lågutbildade har ungefär en liknande förmåga att bli nettobetalare.

Tar man sedan med i beräkningen att lågutbildade lever ungefär 4-5 år kortare än högutbildade http://www.svd.se/nyheter/inrikes/la...ngd_390555.svd och därmed inte lever på samhället i hög ålder lika länge, blir det nog åt andra hållet.

[Gustav]

Ursprungligen postat av hubbert

@Gustav. Ditt påstående där att en vanlig arbetare inte är en nettobetalare till samhället är lite märkligt.
Tittar man som SECO http://www.saco.se/upload/Dokumentar...sloner2002.pdf har gjort på livslönen mellan de som bara har gymnasieutbildning och högskoleutbildade är skillnaden utslaget på ett helt liv liten.

Ur samhällssynpunkt i direkta kostnader är det mer tveksamt då det kostar en hel del med utbildningen på högskolenivå, en kostnad som inte arbetare belastar samhället med.
Så högutbildade och lågutbildade har ungefär en liknande förmåga att bli nettobetalare.

Tar man sedan med i beräkningen att lågutbildade lever ungefär 4-5 år kortare än högutbildade http://www.svd.se/nyheter/inrikes/la...ngd_390555.svd och därmed inte lever på samhället i hög ålder lika länge, blir det nog åt andra hållet.

Det är inte mitt påstående. Utan det är så statistiken ser ut. Jag orkar dock inte leta reda på någon källa. Någon annan kanske kan hjälpa mig där.

Angående studien från SECO, så får du betänka att alla höginkomsttagare inte är högutbildade (Kamprad har tex gymnasial utbildning). Därtill finns det högutbildade arbetare.
Den så kallade livslönen beräknas dessutom på nettolönen (dvs lön efter skatt). Pga skattesystemets progressivitet så lönar det sig inte så mycket med utbildning för den enskilda individen. Men även om en industriarbetare och en ingenjör får ungefär lika mycket kvar i den privata plånboken, så betalar ingenjören betydligt mer skatt, pga en betydligt högre marginalskatt.
Nu var det dock inte min poäng att arbetare inte är nettobetalare. Utan min poäng var att en stor majoritet av befolkningen inte är det (oavsett utbildningsnivå).

Ett argument emot jobbskatteavdragen är att en procent av de rikaste har fått lika mycket som en fjärdedel av befolkningen tillsammans i skattesänkningar. Även om argumentet naturligtvis används för att visa hur orättvist fördelade inkomsterna är, så belyser det även hur extremt stor del av de totala skatteintäkterna som en liten procent av befolkningen står för.
Jag hittar ingen siffra, men om vi klumpigt vänder på argumentet så borde det betyda att 1 % av befolkningen står för ca 25 % av skatteintäkterna (nu räknar jag inte helt rätt, eftersom det blir procent baklänges, men jag orkar inte tänka då det är söndag och jag är bakfull).

Progressiviteten i skattesystemet i kombination med ojämnt fördelade inkomster, ger extremt ojämnt fördelade skatteintäkter. En obetydlig del av befolkningen står för en betydande del av statens sammanlagda intäkter, samtidigt som utgifterna fördelas betydligt jämnare på befolkningen. Medianen för vem som är nettobetalare förskjuts därför kraftigt.

Tyvärr så går ekvationen inte ihop om vi bara räknar intäkter och utgifter, utan vi måste även ta hänsyn till de ekonomiska värden som helt förstörs genom skatter (deadweight loss gör att 1+1 inte blir 2). Förlusten består till största delen i minskad efterfrågan i och med att priset stiger (på arbete i det fall att vi talar om inkomstskatter). En inte obetydlig del går även förlorad pga de kostnader som uppstår då indrivandet av skatten måste administreras (detta ingår dock ej i deadweight loss, utan utgör ytterligare ett bortfall). Detta gör fler till nettobetalare, än vad som hade varit önskvärt och optimalt. Samhället i stort får inte ut lika mycket pengar som man stoppar in i systemet.

Summa summarum så får vi väldigt få nettobetalare i systemet, men även få vinnare. Trots att jag får tillbaks mer än vad jag betalar, så hade samhället i stort tjänat på att jag inte behövde betala. Trots den giftiga effekten på samhällsekonomin, så kan skatter naturligtvis motiveras genom den fördelningseffekt som de ger. Man ska inte bortse ifrån den positiva effekt man får av att inte bli rånmördad då man går utanför dörren . Den rikaste procenten har större glädje av sina pengar, om den fattigaste procenten inte tvingas leva som tjuvar på gatan. Det är ett argument som borde gå hem hos alla, oavsett politisk färg och moralisk läggning.

[hubbert]

@Gustav. Det finns ett klart samband mellan utbildning och inkomst http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/...ch-utbildning/ även om det naturligtvis finns de utan utbildning som tjänar bra.

Och ditt påstående om att det finns få nettobetalare i samhället. Är just ett påstående och inget annat.
Utan att kunna ge någon som helst form av källa på det är det i nuläget något som du drar till med.
Men visst visa en källa så kan jag tänka mig att revidera min uppfattning.

[Gustav]

Ursprungligen postat av hubbert

Men visst visa en källa så kan jag tänka mig att revidera min uppfattning.

De rikaste tio procenten av hushållen står för 42,3 % av skatteintäkterna. Den femtedel bland hushållen som har högst inkomster står för 47 % av de totala skatterna. Lägger man samman de två högsta femtedelarna så svarar de för mer än två tredjedelar av de totala skatterna.

Tittar man istället på vem som tar emot pengar, så är förhållande det omvända. De grupper som betalar mest är samtidigt de grupper som minst tar emot olika former av offentliga tjänster. Den som ger mest, är den som tar minst och tvärtom. Det känns ganska logiskt, eftersom andelen personer med missbruk eller sociala problem, sjunker med stigande inkomster.

De här siffrorna visar inte exakt hur stor del av befolkningen som är nettobetalare i skattesystemet. Men en enkel överslagsräkning räcker för att inse att det måste vara en liten del av befolkningen. Jag vet att jag har hört att 1 % står för 20 % av skatteintäkterna. Men just den siffran lyser tyvärr med sin frånvaro i den enda källa jag kunde hitta (det övriga jag skriver finns dock att läsa där):

http://www.svensktnaringsliv.se/mult..._va_18159a.pdf
Deras källa är i sin SCB.

Det här betyder naturligtvis inte att en stor del av befolkningen inte skulle bli vinnare i det fall att skatterna sänktes. Som jag skrev tidigare så går en ansenlig del av det vi stoppar in i karusellen upp i rök. Men det är svårt att räkna på. En narkoman blir förmodligen dyrare för samhället, om vi slutar betala skatt till hans vård. Så i vissa fall tjänar Svensson på att betala skatt. I andra fall gör han det inte.

Konceptet att en minoritet får betala för majoriteten, är genomgående i vårt skattesystem. Senast jag såg en siffra på nettobetalare inom skatteutjämningssystemet mellan kommuner (Robin Hood skatten), så var 278 av landet kommuner bidragstagare och resterande tolv nettobetalare.

[hubbert]

Tja du Gustav ditt påstående i ett tidigare inlägg såg ut så här.

En vanlig arbetare som bor hela sitt liv i Sverige går det normalt aldrig ihop för. När han dör har han kostat mer än han bidrog med.

För enligt rapporten du länkar till så står det.

Samtidigt som skattesystemet ger betydande utjämning, går 82 procent av en genomsnittlig persons skatter tillbaka till den som betalar dem, sett över hela livscykeln.

Vilket innebär att den en genomsnittlig person bidrar med 18% mer än vad han får ut. Med andra ord; de flesta är nettobetalare till samhället.

Då blir jag lite fundersam när jag ser detta från dig.

De här siffrorna visar inte exakt hur stor del av befolkningen som är nettobetalare i skattesystemet. Men en enkel överslagsräkning räcker för att inse att det måste vara en liten del av befolkningen.

Läser vi verkligen samma rapport?

[Gustav]

Ursprungligen postat av hubbert

Tja du Gustav ditt påstående i ett tidigare inlägg såg ut så här.


För enligt rapporten du länkar till så står det.

Vilket innebär att den en genomsnittlig person bidrar med 18% mer än vad han får ut. Med andra ord; de flesta är nettobetalare till samhället.

Då blir jag lite fundersam när jag ser detta från dig.

Läser vi verkligen samma rapport?

Du blandar ihop medel- och medianvärden. När vi talar om genomsnitt så slår vi ihop de sammanlagda skatteintäkterna och delar dessa på antalet skattebetalare. Då får vi fram vad den genomsnittliga skattebetalaren betalar. Men det är ett medelvärde. För att se hur stor del av befolkningen som är nettobetalare så måste vi räkna ut medianvärdet. Att den genomsnittliga skattebetalaren bara får tillbaks 82 %, betyder alltså inte att en majoritet av alla skattebetalare får det. En majoritet av alla skattebetalare har nämligen lägre inkomster än genomsnittet och betalar således en lägre skatt än genomsnittet, pga att inkomsterna är ojämnt fördelade mellan olika deciler.

Så att en genomsnittlig person bidrar med 18 % mer än vad han får ut, är förvisso en korrekt observation, men inte relevant i sammanhanget. Medianvärdet förskjuts ganska kraftigt ifrån medelvärdet, pga att det finns ett fåtal personer som betalar ruskigt mycket i skatt.

[hubbert]

Jag vet skillnaden mellan medel- och medianvärde. Men jag kanske uttryckte det lite slarvigt där.

Rapporten visar att 20% av befolkningen bidrar med 5% av skatterna men använder sig av 27% av den offentliga konsumtionen. Med andra ord de använder 540% mer än de betalar in.
Den andra redovisade gruppen, 20%, bidrar med 47% av skatterna men förbrukar 12%. De når med andra ord upp till 25% av kvoten för ett plus minus noll förhållande och är då nettobidragare.
Nu är väl det förstås inte syftet med ett samhälle och skatter att det skall gå jämnt upp för alla, men väl för den här diskussionen.

Problemet är att den största gruppen, 60% av befolkningen är oredovisade i rapporten som jag kan se det. Och då kan man faktiskt inte dra några slutsatser alls utan fler uppgifter.