[Conny Westh]

Det är INTE ett "äldre" sätt att använda faktureringsmetoden utan en mer "korrekt" och "mer rättvisande" metod.

Den äldsta metoden är kontantmetoden så den är väldigt ålderdomlig. Den härstammar från den tid när man inte förstod skillnaden mellan affärshändelsen (i resultaträkningen) och likviditeten (i balansräkningen).

Den s.k. dubbla bokföringen (kallas även italiensk bokföring) publicerades första gången år 1494 (italienaren Luca Pacioli, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bokf%C3%B6ring ) och innan dess användes enbart kontantmetoden för man förstod inte bättre, det fanns inget annat sätt.

Jag har inget exakt år när själva faktureringsmetoden uppfanns, men den är ett modernare och mer effektivt sätt att redovisa eftersom man redan i en normal balans och resultaträkning kan läsa ut mer relevant information om ur företagte mår ekonomiskt.

Du kommer sannolikt att ha en viss tidsfördröjning mellan affärshändelsen och själva betalningen även om du oftast inte haft det.

Man kan bokföra både affärshändelsen och betalningen i samma VERIFIKATION (om de händer samma datum) men med olika TRANSAKTIONER.

Händer affärshändelsen och betalningen på olika datum så ska det bokas in som två olika verifikationer, om man ska vara helt korrekt.

Det är med andra ord inte "kosher" att slå ihop TRANSAKTIONER som borde bokas var för sig, men däremot kan man slå ihop VERIFIKATIONER om de är gjorda på samma dag. Så varför krångla till saker genom att "slå ihop dem" utanför bokföringen, redovisa varje verifikation för sig så lir bokföringen "renare" och lättare att hålla ordning på. det blir lättare att se vad som hänt direkt i själva bokföringsprogrammet så man slipper oftast ta fram bokföringspärmarna och leta efter "sammanslagna" verifikationer och analysera de fysiska papprena. kort sagt så tycker jag man skjuter man sig själv i foten genom att "ta genvägar" i bokföringen. Uttrycket "genvägar är senvägar" passar ypperligt bra i bokföringssammanhang.

Det är bättre att varje verifikation är enkel och med få rader än att man har gjort beräkningar utanför bokföringsprogrammet, programmet är oftast mycket bättre på att summera dessa enkla siffror än en människa är. Det går betydligt snabbare att hantera bokföringen om man har många enkla verifikationer än om man krånglar till dem genom manuella beräkningar som inte syns i bokföringen.

Det du beskriver när du pratar om Domänen betalas direkt över nätet är själva betalningen, inte fakturan du får från leverantören när du ska förlänga domänen. Den fakturan utfärdas ett visst datum och sen betalar du ett annat datum.

Samma sak med hostingkostnader.

Dessa båda kostnader uppstår när leverantören utfärdar fakturan, inte när den betalas. Så följaktligen ska de bokföras som två skilda verifikationer enligt faktureringsmetoden.

När du går och handlar med kort eller kontanter i en datorbutik och köper papper, toner m.m. så kan du hantera kvittot som fakturan.

Verifikationen för betalningarna är normalt kontoutdraget du får från banken, vilket brukar vara tillgängligt långt efter affärshändelsen.

[aelander]

Ursprungligen postat av ConnyWesth

Dessa båda kostnader uppstår när leverantören utfärdar fakturan, inte när den betalas. Så följaktligen ska de bokföras som två skilda verifikationer enligt faktureringsmetoden.

Kostnader uppstår inte alls när leverantören utfärdar en faktura. Det som uppstår är en utgift.

Kostnader har med förbrukning att göra.

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av aelander

Kostnader uppstår inte alls när leverantören utfärdar en faktura. Det som uppstår är en utgift.

Kostnader har med förbrukning att göra.

Nej, så är det inte. Utgift finns inte som begrepp inom bokföring. Det heter Kostnader.

Man bokar in "kostnaden" på det datum som står på fakturan som fakturadatum (vilket då innebär at kostnaden uppstår när leverantören utfärdat fakturan).

Vi pratar bokföring här så då har faktisk förbrukning inget med saken att göra.

[aelander]

Ursprungligen postat av ConnyWesth

Nej, så är det inte. Utgift finns inte som begrepp inom bokföring. Det heter Kostnader.

Man bokar in "kostnaden" på det datum som står på fakturan som fakturadatum (vilket då innebär at kostnaden uppstår när leverantören utfärdat fakturan).

Vi pratar bokföring här så då har faktisk förbrukning inget med saken att göra.

Conny, du skriver mycket kloka saker här på wn, men just nu har du fel!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kostnad

Exempel som belyser det hela.
Du får en faktura som avser ett års abonnemang för juridisk rådgivning via telefon.
Fakturan är på 2400 kr exkl moms och utställd 2013-05-01 och gäller för tiden 2013-05-01 -- 2014-04-30

då är det faktiskt så att om du sköter din redovisning korrekt så ska 1600 kr finnas som kostnad i ditt årsbokslut 2013 (förutsätter att du har kalenderår som bokslutsår) och resterande 800 kr som kostnad i bokslutet för inkomståret 2014.

maj till och med dec är 8 mån. 8 / 12 * 2400 = 1600
jan2014-apr2014 är 4 mån. 4 / 12 * 2400 = 800

I resultaträkningen finns intäkter och kostnader.

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av aelander

Conny, du skriver mycket kloka saker här på wn, men just nu har du fel!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kostnad

Exempel som belyser det hela.
Du får en faktura som avser ett års abonnemang för juridisk rådgivning via telefon.
Fakturan är på 2400 kr exkl moms och utställd 2013-05-01 och gäller för tiden 2013-05-01 -- 2014-04-30

då är det faktiskt så att om du sköter din redovisning korrekt så ska 1600 kr finnas som kostnad i ditt årsbokslut 2013 (förutsätter att du har kalenderår som bokslutsår) och resterande 800 kr som kostnad i bokslutet för inkomståret 2014.

maj till och med dec är 8 mån. 8 / 12 * 2400 = 1600
jan2014-apr2014 är 4 mån. 4 / 12 * 2400 = 800

I resultaträkningen finns intäkter och kostnader.

Detta fenomen kallas "periodisering" och det har vi inte diskuterat i tråden tidigare. Det är iofs helt korrekt som du skriver ovan, men jag har aldrig heller motsagt detta, periodisering har inte ens diskuterats i tråden tidigare.

[aelander]

Ursprungligen postat av ConnyWesth

Detta fenomen kallas "periodisering" och det har vi inte diskuterat i tråden tidigare. Det är iofs helt korrekt som du skriver ovan, men jag har aldrig heller motsagt detta, periodisering har inte ens diskuterats i tråden tidigare.

Jo, men det belyser just att kostnad inte alls uppstår när man får en faktura.

Ett bättre exempel är kanske att ta en infaktura på investering. Man får en faktura på 300 000 kr för en ny maskin. Den ska då bokföras

2440 Leverantörsskulder -375000
1220 Inventarier 300000
2641 Ingående moms 75000

(plus för debet och minus för kredit.)
Här finns ju inte ens ett kostnadskonto inblandat.

Så kostnad uppstår alltså inte när man får en faktura. Vi måste vara noga med vad som är vad.

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av aelander

Jo, men det belyser just att kostnad inte alls uppstår när man får en faktura.

Ett bättre exempel är kanske att ta en infaktura på investering. Man får en faktura på 300 000 kr för en ny maskin. Den ska då bokföras

2440 Leverantörsskulder -375000
1220 Inventarier 300000
2641 Ingående moms 75000

(plus för debet och minus för kredit.)
Här finns ju inte ens ett kostnadskonto inblandat.

Så kostnad uppstår alltså inte när man får en faktura. Vi måste vara noga med vad som är vad.

Jag menade INTE att ALLA FAKTUROR innebär att man ska boka en KOSTNAD. Jag avsåg tidpunkten för vilket datum man ska bokföra en KOSTNAD på vid inköp av startegiska inköp (dvs som man avser att sälja vidare från lager, dessa bokas aldrig upp som "inventarier" utan som "lagervärde"). Jag har inte gått in på detaljer som periodisering, investeringar med avskrivningsplan e.d. Det är överkurs för den här tråden.

Tråden avsåg ursprungligen en betydligt enklare transaktion och det var med den som utgångspunkt jag har skrivit mina kommentarer. Mer avancerade utläggningar om periodisering, avskrivningsplaner, slitage, överavskrivningar, inkuransavskrivningar, ackumulerade överavskrivningar, värderingsmodeller m.m. får vi nog ta i andra trådar....

[aelander]

Oavsett vad du avsåg och vilka förenklingar du gjorde så måste man ha klart för sig grundläggande företagsekonomiska termer

Inkomster - utgifter
Intäkter - kostnader
Inbetalngar - utbetalningar

Har man gått ekonomisk linje på en gymnasieskola så har man lärt sig detta i ämnet företagsekonomi.
Ingår även första terminens studier i företagsekonomi på universitetet, åtminstone gjorde det i Lund.


... och i första inlägget skrev du detta:

Ursprungligen postat av ConnyWesth

Samma sak med hostingkostnader.

Dessa båda kostnader uppstår när leverantören utfärdar fakturan, inte när den betalas. Så följaktligen ska de bokföras som två skilda verifikationer enligt faktureringsmetoden.

Ger man sig in och vägleder så ska man kunna att kostnader inte uppstår när faktura utställs utan när resurser förbrukas.
Får exvis konsekvenser för om t ex avgiften för hostingen löper över en tid så att den överlappar flera bokslutsår.


Mitt sista inlägg i detta ämne.


·