[Conny Westh]

Ursprungligen postat av Clarence

Säger du h-asterisk-n också?

För övrigt tycker jag att hen har sitt största behov vid en nyfödd bebis. "Vad heter den?" ser föräldrarna som att det inte är en människa. Och säger man vad heter han/hon utan att känna till det innan så har man 50% fel Alternativen utan hen blir ett väldigt konstlat uttryck i stil med "Vad heter lillen?"

I just detta fall skulle jag nog föredra att säga:

- Vad heter barnet?
- Vad heter det lilla knytet?
- Har bebisen fått ett namn ännu, vad är det?
- Vad heter bebisen?
- Vad kan den här lilla krabaten heta då?
- Vad kan den här lilla skrynkelpåsen heta?

Där har du 6 minst lika relevanta och bättre bassande (med en stor portion humor inbakat) frågor än:

- Vad heter den?

[tartareandesire]

Ursprungligen postat av ConnyWesth

I just detta fall skulle jag nog föredra att säga:

- Vad heter barnet?
- Vad heter det lilla knytet?
- Har bebisen fått ett namn ännu, vad är det?
- Vad heter bebisen?
- Vad kan den här lilla krabaten heta då?
- Vad kan den här lilla skrynkelpåsen heta?

Där har du 6 minst lika relevanta och bättre bassande (med en stor portion humor inbakat) frågor än:

- Vad heter den?

Du har glömt en viktig sak. Alla dina alternativ är betydligt längre. Internetgenerationen vill att saker ska gå snabbt All utveckling av ett språk är positivt i förlängningen, ju fler alternativ desto bättre. Det ger språket variation och nyans och alla behöver ju naturligtvis inte använda speciella ord som hen eller hinsides om man inte vill

Ursprungligen postat av TheCheesePolice

Använder ni seriöst "hen" i tal utan att känna att det på något sätt är konstigt? Vet inte om det är lokalt för där jag bor, men personligen hade jag nog blivit skrattat i ansiktet av i stort sett varenda människa jag någonsin träffat. Det känns som att man konstruerar ett problem i brist på annat.

De flesta nya ord känns konstiga i början (såvida de inte kommer från ett annat språk som man kan dugligt), det ligger väl i sakens natur. Ju äldre man är desto konstigare låter det antagligen också eftersom man har en längre vana att bryta.

Kan kanske tillägga att jag själv inte använder ordet alls, annat än lite halvt på skämt Jag försvarar dock dess användning och existens i det svenska språket.