[KristianE]

Ursprungligen postat av ConnyWesth

Om den som beställer inte är firmatecknare för kommunen så är inte kommunen bunden av avtalet över huvud taget, då det inte finns något giltigt avtal mellan kommunen och webbshoppsföretaget.

Ansvaret för att kontrollera att beställare har rätt att teckna firman faller på webshoppsföretaget.

webbshoppen kan givetvis anmäla beställaren som privatperson för bedrägeri, i och med att denne beställer i annans namn som denne inte har rätt till. Men om man gör det som webbshoppsföretag så är sannolikheten att få fler beställningar från samma knappast överhängande, så vill man vara smidig(serviceminded) eller osmidig(paragrafryttare)? Det är den stora frågan!

Den som beställer på kommunen har antagligen en chefsposition, arbetar med inköp eller på annat sätt har mandat (d.v.s. fullmakt) att beställa i kommunens namn till ett visst belopp. Eller så har denne en rekvisition från beslutsfattare.

Tror du på fullt allvar att kommunstyrelsen sitter och beställer datorer i Ateas webshop?!

[Anders Larsson]

Utöver den situationen där folk uttryckligen har rätt att handla och därmed ingå inköpsavtal, så finns det situationer där man kan anta det, och genom att personen gör det blir det giltigt.

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av KristianE

Den som beställer på kommunen har antagligen en chefsposition, arbetar med inköp eller på annat sätt har mandat (d.v.s. fullmakt) att beställa i kommunens namn till ett visst belopp. Eller så har denne en rekvisition från beslutsfattare.

Tror du på fullt allvar att kommunstyrelsen sitter och beställer datorer i Ateas webshop?!

De som har befogenhet att beställa har en skriftlig fullmakt som utfärdas av en högre chef med teckningsrätt. Jag har jobbat på Skatteförvaltningen i 7 år så jag vet mycket väl hur det går till. Det är stentuffa attesteringsregler inom offentliga sektorn, så det är högre chefer som attesterar (kontroll mot giltig beställning) varenda faktura, annars bestrids den.

För mindre belopp så används kort eller kontantkassa som kräver kvitto, annars riskerar den enskilde tjänstemannen löneavdrag om något kvitto saknas. Det var ett hiskeligt pappersarbete när jag skulle ebställa en kamera åt kulturförvaltningen där jag bodde 1983 (Torsby kommun i Värmland). Kameran kostade mindre än 2000 kr inklusive alla tillbehör. Idag är det betydligt tuffare attesteringsregler.

F.ö. så är Volvo en av föregångarna när det gäller strikta beställningsregler, då de kräver att varje faktura ska ha ett beställningsnummer som utfärdats av Volvo annars bestrids fakturan. Så de har extremt strikta regler för att betala ut pengar, då de annars är ett tacksamt mål för bedragare, eftersom de omsätter enorma mängder pengar.

[patrikweb]

Vi har själv jobbat emot kommuner och större företag, och vet att det är väldigt petigt var fakturor ska skickas.

Telia har typ 20 tal olika ställen minst olika fakturor ska skickas till beroende vem som beställt. Och ska alltid märkas rätt siffror.

Vissa kunder skickar även in underskrivna beställningar som redan har ett ordernummer som ska anges.

Men det är mycket vanligt att olika avdelningar, chefer, områden, personer har rätt göra beställningar utan godkännande.

Inom sitt område och sin budget.

Inte ofta styrelsen eller VD skriver under alla avtal/beställningar i stora företag, har dock faktiskt ett avtal som är direkt underskriver av Tele2 VD faktiskt men det hör till ovanligheten.

[jonny]

Ursprungligen postat av ConnyWesth

De som har befogenhet att beställa har en skriftlig fullmakt som utfärdas av en högre chef med teckningsrätt. Jag har jobbat på Skatteförvaltningen i 7 år så jag vet mycket väl hur det går till. Det är stentuffa attesteringsregler inom offentliga sektorn, så det är högre chefer som attesterar (kontroll mot giltig beställning) varenda faktura, annars bestrids den.

Firmatecknare och den som genom sin anställning förväntas ha rätt att teckna firman i det enskilda fallet har rätt att beställa och ingå avtal runt beställningen.

För de allra flesta affärer finns inga formella fullmakter. Jag har genom åren beställt saker åt mina arbetsgivare även om jag inte haft någon finare titel eller chefsposition. Det är helt ok och bindande.

[Björn Andersson]

Jag har också jobbat statligt tidigare och gjorde inköp och jag hade absolut ingen skriftlig fullmakt...


OT:
Sen är ju dock frågan om man verkligen vill stöta sig med en kund för att dom betalar på 30 dagar istället för 20...

[Gustav]

Ursprungligen postat av gildebrand

Min fundering är, kan man verkligen hävda 20 dagar fastän man avtalat annat?

Nej, det kan man naturligtvis inte. Det bör framgå av ert avtal vad du har rätt att kräva för förseningsavgift.

Om kunden vill betala efter 30 dagar, så kanske ni borde ändra i avtalet så att kunden får som han vill. 30 dagar är ganska standard, så det är inte något orimligt krav från kundens sida.

[sioustis]

Oavsett vad du anger, 7,10,20, 30 dagar etc, så har du ingen rätt att debitera någon ränta förrän efter 30 dagar