Rätt att betala efter 30 dagar?
 

Godagens!

Har en kund som var sen med att betala en faktura. Betalningsvillkoret var 20 dagar. Kunden har godkänt ett avtal (offert) där det tydligt framgår att betalningsvillkoren är 20 dagar. När jag hör av mig till kunden för att höra varför fakturan är obetald får jag till svar att "fakturan betalas 30 dagar efter ankomstdatum", inget mer. Min fundering är, kan man verkligen hävda 20 dagar fastän man avtalat annat?

Kunden kan betala när den vill. Det som gäller är att om inget annat avtalats kan du inte ta ut ränta förrän efter 30 dagar, många misstolkar det som att 30 dagar gäller i förfallo oavsett.

I ditt fall förstår jag det som ni avtalat om 20 dagar, vilket betyder att du kan ta ut ränta för de dagar som faller mellan förfallodatum och betalningsdatum.

Jag har för mej att i alla fall kan staten kräva 30 dagar men kan inte tänka mig att andra kan göra det.

Det är något vissa kommuner fått för sig, men så är det inte. De ingår (och måste följa) avtal precis som alla andra.

"Vi på Helsingborg kommun beslutade oss för att inte betala fakturaavgift" hette det en gång. De betalade summan, förutom 25 kr i fakturaavgift. Förklarade snällt för damen att det är inte något de kan välja i efterhand. Efter lite stånk å stön från hennes sida så betalade hon, motvilligt.

I deras avtal som man som leverantör måste godkänna vid "större" affärer med dem står det uttryckligen att de inte betalar påminnelseavgift men däremot dröjsmålsränta.

Har man inte skrivit på deras avtal kan man såklart strunta i deras formulering, annars är det ganska kört.

Detta var när någon av deras anställda köpte direkt i ebutiken, så något avtal hade vi inte skrivit på.

Ingen jättekund, men ändå roligt att de tycker att de kan ta sådana beslut och förvänta sig att andra bara ska rätta sig.

Undra vad kommunen skulle säga om jag säger "jag har beslutat att inte betala skatt längre"?

Det är generellt så att en kund inte behöver betala vare sig faktureringsavgifter eller expeditionsavgifter eller ens påminnelseavgifter om det inte finns ett uttryckligt avtal om det. det är en stor missuppfattning att leverantören ensidigt kan bestämma avtalsvillkoren vid en affär.

Som Anders Larsson skriver så har myndigheter uttryckligen inskrivet i sina standardavtal vid alla upphandlingar att de alltid kräver 30 dagars betalningsvillkor, inga påminnelseavgifter, inga faktureringsavgifter, inga expeditionsavgifter. Dessutom krävs uttryckligen att alla leverantörer som lämnar anbud godkänner myndighetens avtal reservationslöst annars åker man omedelbart ut ur upphandlingsprocessen.

Detta hände senast när flera stora IT-bolag åkte ur upphandlingen som Stockholms stad gjorde, de hade inte accepterat villkoret att ingen databehandling fick ske utanför Sveriges gänser, utan de hade föreslagit att de skulle använda underlevrantörer och anställda som arbetade i Indien. Det var minst 3 stora bolag som åkte ur upphandlingen för att de inte hade accepterat villkoren i upphandlingsunderlaget. Men de får ju skylla sig själva när de int eär läskunniga. Då förlorar man hundratals miljoner eller miljarder i intäkter.

Om en leverantör trots detta lägger på dessa avgifter så kan kunden helt strunta i de extra avgifterna och bara betala det överenskomna priset för varan/tjänsten, leverantören kan inte göra något åt det, rent juridiskt.

Själv är jag allergisk mot alla dessa extra avgifter som tillkommer så jag brukar för det mesta helt avstå att köpa något om det är extra avgifter, det är många som gör som jag.

Sen ska man också ha i åtanke att om en anställd på en kommun som inte har firmateckningsrätt beställer något i en webbshop så är kommunen inte alls bunden av det avtalet som webbshoppen har i sina allänna villkor. Helt enkelt därför att man har dålig koll på vem som lägger beställningen.

Fast om en kommun handlar i en webbshop så gäller inte deras standardavtal för upphandling för fem öre. Då godkänner de villkoren i butiken. Alla normala butiker uppger fakturatid och kostnader för fakturaavgift.

Om den som beställer inte är firmatecknare för kommunen så är inte kommunen bunden av avtalet över huvud taget, då det inte finns något giltigt avtal mellan kommunen och webbshoppsföretaget.

Ansvaret för att kontrollera att beställare har rätt att teckna firman faller på webshoppsföretaget.

webbshoppen kan givetvis anmäla beställaren som privatperson för bedrägeri, i och med att denne beställer i annans namn som denne inte har rätt till. Men om man gör det som webbshoppsföretag så är sannolikheten att få fler beställningar från samma knappast överhängande, så vill man vara smidig(serviceminded) eller osmidig(paragrafryttare)? Det är den stora frågan!

Eh jo? Man kan ha befogenheter som ligger i ens arbetsbeskrivning. Annars skulle det innebära att endast vd och styrelse i Volvo får köpa dasspapper på Lidl till hela organisationen.