[patrikweb]

Problemet är inte kreditkort eller lån, utan personerna som inte har pengar lever som om dom hade pengar genom ta massa lån och krediter.

Jag har kreditkort, även om jag hade handlat för 50k en månad så hade inte det varit något problem för jag kan betala det.

Men om man handlar för pengar som man i verkligen inte har så blir det självklart ett stort problem.

Så klart man vill ha bra saker, har man pengar är det dumt att inte använda dom. Att dö med massa pengar på banken så har man antingen haft extrem mycket överskott av pengar eller att man inte levt livet medan man levde.

Och en vettig hus kostar runt 10-20 miljoner om man vill bo bra och fint. 1-3 miljoner får man en lägenhet centralt i Stockholm för bara.

(Så klart det är bra att ha ett sparkapital på banken men finns ju en gräns där dom inte gör någon nytta längre, är man ute på leva på ränta eller liknande bara så behöver du ju alla fall 20 miljoner för leva bra för få ut någon vettig ränta.)

[Advocacy]

Off Topic: Nu när vi har blivit ungefär sju härliga miljarder här på jorden tycker jag att det kan vara en värt att ta ett steg tillbaka och fundera. När ni har en timme över rekommenderar jag bland annat detta: http://www.youtube.com/watch?feature...v=cOrvGDRLT7A#!

Detta i en kontext av större perspektiv vs. bokstavstroende kapitalistiskt tänkande

[Erik Stenman]

Jag tänkte flika in att summan per månad man behöver tjäna för att leva ett bra liv helt beror på bostadsort samt familjesituation. Lite tidigare hävdade ju en att man inte behöver 50000/månad. Själv tycker jag att det är ett väldigt märkligt påstående. Hur långt klarar man sig på 50000/månad om man bor inne i Stockholm till exempel. Det blir ungefär 32000 netto. 15000 efter boendekostnad om man har 450000 i eget kapital och köper en lägenhet för 3 miljoner. ( dock räknade jag med amorteringar). 3000 kronor för mat kanske är rimligt i Stockholm.
Återstår 12000. Kanske kör man bil eller åker kollektivt. Återstår knappt 10000.
Dessa 10000 ska då räcka till eget sparande, nöjen, oförutsedda utgifter m.m.
Jag tycker att 50000 är en lön som nätt och jämt täcker behoven i Stockholm.

Om man sedan jämför med en mindre stad behöver man givetvis en lägre lön för samma boendestandard men då utan fördelarna med storstaden.

[tartareandesire]

Ursprungligen postat av Erik Stenman

Jag tänkte flika in att summan per månad man behöver tjäna för att leva ett bra liv helt beror på bostadsort samt familjesituation. Lite tidigare hävdade ju en att man inte behöver 50000/månad. Själv tycker jag att det är ett väldigt märkligt påstående. Hur långt klarar man sig på 50000/månad om man bor inne i Stockholm till exempel. Det blir ungefär 32000 netto. 15000 efter boendekostnad om man har 450000 i eget kapital och köper en lägenhet för 3 miljoner. ( dock räknade jag med amorteringar). 3000 kronor för mat kanske är rimligt i Stockholm.
Återstår 12000. Kanske kör man bil eller åker kollektivt. Återstår knappt 10000.
Dessa 10000 ska då räcka till eget sparande, nöjen, oförutsedda utgifter m.m.
Jag tycker att 50000 är en lön som nätt och jämt täcker behoven i Stockholm.

Om man sedan jämför med en mindre stad behöver man givetvis en lägre lön för samma boendestandard men då utan fördelarna med storstaden.

"Stockholm" är ju lite luddigt exempel kanske. I Stockholms innerstad är 50000 kr inte särskilt mycket men bor man i betongkomplex kan man leva ganska gott. Jag är helt med på din tanke men tycker inte den har särskilt mycket med skattediskussionen att göra. Att börja med individuell skattesättning beroende på boendesituation är en ganska dålig idé. Man får helt enkelt skaffa sig en bostad som passar ens inkomst. Det är visserligen inte helt enkelt gjort i storstäderna idag men det har mer med bostadspolitik än skattepolitik att göra. Sedan finns ju bostadsbidrag och liknande för de som har det allra sämst ställt.

Det är väl praktiskt möjligt att använda skattepolitik även på bostadsmarknaden men det känns inte som en lyckad idé. Grundtanken måste vara att alla ska få välja var de vill bo och staten ska lägga sig i så lite som möjligt (miljöhänsyn, kulturminnesvård, viktiga samhällsprojekt etc. är områden där staten måste spela sin roll). Sedan är segregationen idag ett verkligt problem men det är inte något man löser i en handvändning utan det tar säkerligen en eller ett par generationer. Segregation har alltid funnits men förr i tiden så skedde den inte på samma nivå. Familjen på säteriet, bruket, slottet etc. bodde och verkade ändå ganska nära underlydande frälsebönder, torpare, smeder, befallningsmän, trädgårdsmästare, tjänstefolk osv. I motsats till vad Sverigedemokraterna och deras anhängare ständigt påstår så började inte segregationen när invandrarna kom hit utan det har varit en kontinuerlig process under flera hundra år som till stor del följer urbaniseringen.

Segregation i sig behöver inte nödvändigtvis vara något att kritisera men när det får tydliga negativa konsekvenser för samhället så måste man försöka åtgärda problemen på något vis. Sen är det lite kul hur folk ser på segregation. När det gäller Chinatown och liknande så ser många det som ett färgglatt inslag i tillvaron medan samma personer istället ser betongförorterna som samhällets varbölder. Detta trots att den organiserade brottslighet som utgår från Chinatown oftast är ett betydligt allvarligare problem.

[klein]

Det bero på, skall du köpa dig in på bostadmarknaden i Stockholm, så är det 50.000 ingenting. Levnadkostnader för att leva i Stockholm har blivit ganska höga, idag kostar en dagens lunch 80:- - 89:- .

Sänk skatterna, behåll grunden i välfärden, dvs sjukvård,försvar , A kassa , sjukförsäkring och utbildning.

Medan banta bort allt onödigt lullo som finns inom statsbudgeten såsom partistöd, kostnader för asyl sökande och bistånd.

Biståndet kan man sänka med 10-20 miljarder utan att blinka, låta FN få ta ett större ansvar för problemen och Asyl industrin finns många härliga miljarder att spara, genom hårdare regler för att få ta hit anhöriga och få asyl i Sverige, så kan vi spara väldigt mycket pengar, därmed få skatte sänkningar som behövs för att stärka Sveriges konkurantkraft.

Ursprungligen postat av tartareandesire

"Stockholm" är ju lite luddigt exempel kanske. I Stockholms innerstad är 50000 kr inte särskilt mycket men bor man i betongkomplex kan man leva ganska gott. Jag är helt med på din tanke men tycker inte den har särskilt mycket med skattediskussionen att göra. Att börja med individuell skattesättning beroende på boendesituation är en ganska dålig idé. Man får helt enkelt skaffa sig en bostad som passar ens inkomst. Det är visserligen inte helt enkelt gjort i storstäderna idag men det har mer med bostadspolitik än skattepolitik att göra. Sedan finns ju bostadsbidrag och liknande för de som har det allra sämst ställt.

Det är väl praktiskt möjligt att använda skattepolitik även på bostadsmarknaden men det känns inte som en lyckad idé. Grundtanken måste vara att alla ska få välja var de vill bo och staten ska lägga sig i så lite som möjligt (miljöhänsyn, kulturminnesvård, viktiga samhällsprojekt etc. är områden där staten måste spela sin roll). Sedan är segregationen idag ett verkligt problem men det är inte något man löser i en handvändning utan det tar säkerligen en eller ett par generationer. Segregation har alltid funnits men förr i tiden så skedde den inte på samma nivå. Familjen på säteriet, bruket, slottet etc. bodde och verkade ändå ganska nära underlydande frälsebönder, torpare, smeder, befallningsmän, trädgårdsmästare, tjänstefolk osv. I motsats till vad Sverigedemokraterna och deras anhängare ständigt påstår så började inte segregationen när invandrarna kom hit utan det har varit en kontinuerlig process under flera hundra år som till stor del följer urbaniseringen.

Segregation i sig behöver inte nödvändigtvis vara något att kritisera men när det får tydliga negativa konsekvenser för samhället så måste man försöka åtgärda problemen på något vis. Sen är det lite kul hur folk ser på segregation. När det gäller Chinatown och liknande så ser många det som ett färgglatt inslag i tillvaron medan samma personer istället ser betongförorterna som samhällets varbölder. Detta trots att den organiserade brottslighet som utgår från Chinatown oftast är ett betydligt allvarligare problem.

[klein]

Räkna vad du måste betala i skatt för att få ut 50.000:- , dvs det är en dröm summa för många. Visst finns fördelar med att bo i en storstads region som Stockholm, men de finns mycket nackdelar också.

Ursprungligen postat av Erik Stenman

Jag tänkte flika in att summan per månad man behöver tjäna för att leva ett bra liv helt beror på bostadsort samt familjesituation. Lite tidigare hävdade ju en att man inte behöver 50000/månad. Själv tycker jag att det är ett väldigt märkligt påstående. Hur långt klarar man sig på 50000/månad om man bor inne i Stockholm till exempel. Det blir ungefär 32000 netto. 15000 efter boendekostnad om man har 450000 i eget kapital och köper en lägenhet för 3 miljoner. ( dock räknade jag med amorteringar). 3000 kronor för mat kanske är rimligt i Stockholm.
Återstår 12000. Kanske kör man bil eller åker kollektivt. Återstår knappt 10000.
Dessa 10000 ska då räcka till eget sparande, nöjen, oförutsedda utgifter m.m.
Jag tycker att 50000 är en lön som nätt och jämt täcker behoven i Stockholm.

Om man sedan jämför med en mindre stad behöver man givetvis en lägre lön för samma boendestandard men då utan fördelarna med storstaden.

[Erik Stenman]

Jag tycker man borde satsa på max 50% skatt i Sverige. Det är en nivå som är lätt att förstå och definitivt bättre än idag då vissa betalar upp mot 70% marginalskatt. Marginalskatten skulle då sänkas till maximalt 50% för alla för att uppnå detta.

[tartareandesire]

Ursprungligen postat av Erik Stenman

Jag tycker man borde satsa på max 50% skatt i Sverige. Det är en nivå som är lätt att förstå och definitivt bättre än idag då vissa betalar upp mot 70% marginalskatt. Marginalskatten skulle då sänkas till maximalt 50% för alla för att uppnå detta.

Jag tycker precis som du att det är orimligt med extrema skattenivåer även om det handlar om personer med smått fantastiska inkomster. Dessa personer (och företag bör tilläggas) skapar ofta jobb som aldrig hade funnits annars och de allra flesta gör faktiskt nytta för samhället precis som de flesta med mer normala inkomster. Undantagen kan man väl tycka vad man vill om men det går inte att påverka särskilt mycket. Man kan inte tvinga andra människor att bete sig som man själv önskar oavsett om det handlar om en ultraegoistisk miljardär eller en lat socialbidragstagare.

Ursprungligen postat av Advocacy

Off Topic: Nu när vi har blivit ungefär sju härliga miljarder här på jorden tycker jag att det kan vara en värt att ta ett steg tillbaka och fundera. När ni har en timme över rekommenderar jag bland annat detta: http://www.youtube.com/watch?feature...v=cOrvGDRLT7A#!

Detta i en kontext av större perspektiv vs. bokstavstroende kapitalistiskt tänkande

Framför allt måste vi se till att stoppa befolkningstillväxten. Ansvariga politiker i kommuner brukar alltid tala sig varma när befolkningen i den egna kommunen ökar för att det ger tillskott i kassan. Det är förmodligen inte annorlunda på andra platser på jorden, förutom i Kina då där man av naturliga skäl tagit befolkningsfrågan på större allvar. Det krävs emellertid att varje stat gör samma sak innan vi ens är i närheten av att hitta en lösning på detta problem. Annars leder vår valda väg idag rakt ner i avgrunden.

Ursprungligen postat av patrikweb

Jag har satt som mål att alla fall ha en inkomstökning på 200-300k per år, vilket inte är något större summa eller orimlig summa. Det är inte alls många tusenlappar i ökning i vinst per månad för komma upp i dom summorna per år.

Jag lägger ner betydligt mer timmar än en byggarbetare, och bidrar betydlig mer i skatt och även har anställda som man betalar skatt för.

Fast nu resonerar du som om inkomsten skulle vara direkt proportionerlig mot hur mycket man jobbar. En undersköterska eller förskolelärare kommer aldrig tjäna lika mycket som en framgångsrik företagare oavsett hur mycket han eller hon jobbar. Samma sak gäller de flesta personer med en vanlig anställning. Nu råkar du vara verksam som företagare i en bransch där sådana inkomstmöjligheter existerar. Detta är inte likställt med att du gör mer nytta för samhället utan vi måste även kunna motivera folk att bli läkare, brandmän, poliser, undersköterskor etc. till vilket krävs vettiga löner och acceptabla arbetsvillkor = tillräckligt skatteuttag. Man kan inte rakt upp och ner säga att 24% är rätt nivå bara för att man gillar tanken. Ingen tackar nej till mer pengar men man måste anpassa skatterna till de behov som finns vilket är precis vad politik till stor del handlar om - fördelning av resurser.

Ursprungligen postat av patrikweb

Problemet är inte kreditkort eller lån, utan personerna som inte har pengar lever som om dom hade pengar genom ta massa lån och krediter.

Jag har kreditkort, även om jag hade handlat för 50k en månad så hade inte det varit något problem för jag kan betala det.

Men om man handlar för pengar som man i verkligen inte har så blir det självklart ett stort problem.

Så klart man vill ha bra saker, har man pengar är det dumt att inte använda dom. Att dö med massa pengar på banken så har man antingen haft extrem mycket överskott av pengar eller att man inte levt livet medan man levde.

Det där handlar ju enbart om personliga problem och vissa företags mindre ansvarsfulla strategier men har inget med skattediskussionen att göra?

Ursprungligen postat av patrikweb

Och en vettig hus kostar runt 10-20 miljoner om man vill bo bra och fint. 1-3 miljoner får man en lägenhet centralt i Stockholm för bara.

Seriöst? Du kan få en herrgård till det priset. Men visst, är det enda du ser som bra och fint en villa i Djursholm så kanske det stämmer. Nu är du dock knappast representativ för det svenska folket. Annars håller jag med dig, 1-3 miljoner får man inte mycket för i storstädernas centrala delar.

[patrikweb]

Men grunden är ju att ingen som har mycket pengar accepterar så höga skatter så dom ändå flyttar ut stora summor pengar.

Där dom betalar kanske 0-15% skatt, hade väl varit bättre för Sverige att få upp till 15% skatt av dom pengarna än 0 som det ändå blir?

Sedan vissa som tycker det är rätt betala flera miljoner hade ju aldrig acceptera att få betala 10000:- per en liter mjölk medan andra bara runt 10:-

[Clarence]

Ursprungligen postat av patrikweb

Men grunden är ju att ingen som har mycket pengar accepterar så höga skatter så dom ändå flyttar ut stora summor pengar.

Jasså? Vad jag vet finns det många som accepterar det. Sen är det självklart i en demokrati inte en fråga om vad de rika accepterar utan om vad folket i allmänhet accepterar. Sen är det upp till lagstiftarna att se till att de lagar och förordningar som sätts upp faktiskt efterlevs. Men det kanske är återgång av rösträtt och representation till den vi gjorde oss av med för drygt 100 år sen du vill ha en återgång till? På tal om utveckling...

Där dom betalar kanske 0-15% skatt, hade väl varit bättre för Sverige att få upp till 15% skatt av dom pengarna än 0 som det ändå blir?

Ska det räcka att man säger att man vill skattefuska för att få skattereduktionen till 15% eller tror du några fler regler behövs?

Sedan vissa som tycker det är rätt betala flera miljoner hade ju aldrig acceptera att få betala 10000:- per en liter mjölk medan andra bara runt 10:-

Senast jag läste ekonomi så finns det vissa helt avgörande skillnader i nettoeffekt mellan prisförändringar i konsumentledet och skillnader i skattenivåer.