[Conny Westh]

I avsaknad av bättrre begrepp så använder jag begreppet "Prpofessionell" resp "icke-professionell"-applikation i bemärkelsen "kvalitet", "skalbarhet", "integration", "transparens", "säkerhet", "förvaltningsbarhet", i just detta resonemang, rätt eller fel, men det är oftast ganska grundläggande krav på applikationer i de projekt jag jobbat med. Det är liksom implicita krav (BIASS) eller underförstådda krav som är så självklara att man i de sammanhangen inte ens diskuterar dem. Därav begreppet "professionella" v.s. "icke-professionella".

Jag ville lyfta fram:

- Hård typning
- Kompilering
- Objektorientering

Som viktiga begrepp för att höja elelr säkerställa kvaliten i applikationerna. Dit hör givetvis även en genomtänkt metodik.

"Kvalitet" kan inte "testas"-fram i en applikation.

Begreppet "kvalitet" måste vara med redan från krav, alanys och design. Sedan är begreppen "Hård typning, Kompilering och Objektorientering" en del av kvalitetsprocessen vid kodningengsprocessen.

Slutligen ska den designade kvaliten verifieras genom testningen, därför är det viktigt med kontinuerliga tester under hela utvecklingsprocessen. Metodiken är dock lika viktig oavsett vilka typer av programspråk som används.

Jag var noga med att INTE driva det här som något relionskrig om programspråk utan betonar vikten att använda sakliga argument för olika kvalitativa egenskaper på valet av utvecklingsmiljö.

Många programspråk finns implementerade under olika utvecklingsmiljöer och det finns olika "klassbibliotek" som kan kopplas ihop med respektive utvecklingsmiljö.

Trenden går mer mot att de olika utvecklingsmiljöerna går mot någon form av intermediate-språk på binärnivå som ligger i botten på flera utvecklingsmiljöer som exempelvis Javas byte-kod och .NET-plattformens "managed"-kod (Intermidiate Language). På sikt kommer vi troligen se någon typ av grundstandard för dessa. Så all kod som skapas av kompilatorer automatiskt kommer att fungera ihop med alla "semi-kompilerade" moduler från alla programspråk, givetvis exklusive native-kod.

Då kommer troligen alla programspråk att tvingas uppnå viss "gemensam" grundfunktionalitet och att de därutöver är helt problemorienterade.