[jonny]

Men Conny du har glömt semesterersättningen under punkt b.

När du har semester får man 100,8% av månadslönen per dag om jag minns rätt.
Det hela diskuterades nyligen i http://www.wn.se/t1045394.html

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av jonny

Men Conny du har glömt semesterersättningen under punkt b.

När du har semester får man 100,8% av månadslönen per dag om jag minns rätt.
Det hela diskuterades nyligen i http://www.wn.se/t1045394.html

He, He, Jag är villig att ge dig både rätt och fel. Jag hade inte särskilt specificerat semesterlönetillägget, men det var med i årslönekostnaden på 366000 i exemplet ovan. Eftersom jag multiplicerade månadslönen med 12,2 och inte 12,0. Har även lagt till det i inlägget ovan.

[Conny Westh]

(det här inlägget är under bearbetning, måste kolla beräkning med kollektivavtalen....)

Som ett tillägg till denna diskussion så kan vi ta upp hur man beräknar att semesterersättningen ska vara just 12% när man har 25 dagars semester.

Provar jag med formeln 25 dagar/0,12 så får jag 208,33333 årsarbetsdagar exkl semester. Det verkar som lagstiftaren har räknat på ett snitt av 208,33333 arbetsdagar per år, dvs att det finns totalt 233,33333 dagar att endera jobba eller semestra på.

Tar man 25 dagar(5v)/208,33333 så får man exakt 12%
Tar man 27 dagar(5v2d)/206,33333 så får man ungefär 13,08562%
Tar man 28 dagar(5v3d)/205,33333 så får man ungefär 13,63636%
Tar man 30 dagar(6v)/203,33333 så får man ungefär 14,75409%
Tar man 35 dagar(7v)/198,33333 så får man ungefär 17,64705%
Tar man 40 dagar(8v)/193,33333 så får man ungefär 20,68965%
Tar man 45 dagar(9v)/188,33333 så får man ungefär 23,8938%

Enligt statliga avtal så brukar man ha 30 dagar som minst (men mellanliggande lördagar räknas som semesterdag om man tar ut en semester fre-mån).
Sen får de en vecka extra vid 40 (35 dagar), 50 (40 dagar) och 60 (45 dagar) år.

Inom försäkringsbranchen har man inga halvdagar (dag före röd dag) utan är alltid hellediga då (undantag är kristi flygare då man flyttar den lediga dagen till klämdagen).

För de som har 25 dagars semester räknar men 25 dagar/12% dvs 208,33333 dagar som årsarbetstid (dvs 1667 timmar). Det kommer då att visa att man har totalt 233,33333 dagar *8 timmar => 1867 timmar per år.

[Doctor.Data]

Conny.

12,2 är semestersättning. Vad är 1,5 för något som du använder i din beräkning? Om jag har räknat rätt så täcker inkomsterna bolagets utgifter Jag fyller nämligen i en likviditetsbudget för 2011 och 2012.

Jag har nämligen kommit fram till att lön och sociala kostnader uppgår till 1.387.815 kr/år inkl. min egen lön. Lönekostnaderna för mig uppgår per år till 274.500 kr.

[JohanssonHenrik]

Har jag missat något i denna diskussionen?

Försäkringar, pensionskonstnader, ev kostnader för kollektivavtal, övriga löpande kostnader beroende av verksamhet. Alla dessa kostnader finns så länge man har anställda. Har man anställda finns det även vissa krav på arbetsmiljö som ska uppfyllas som kan innebära extra kostnader.

Generellt brukar man väl räkna på en anställd att det kostar ungefär det dubbla mot vad dom ska ha i bruttolön.

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av Doctor.Data

Conny.

12,2 är semestersättning. Vad är 1,5 för något som du använder i din beräkning? Om jag har räknat rätt så täcker inkomsterna bolagets utgifter Jag fyller nämligen i en likviditetsbudget för 2011 och 2012.

Jag har nämligen kommit fram till att lön och sociala kostnader uppgår till 1.387.815 kr/år inkl. min egen lön. Lönekostnaderna för mig uppgår per år till 274.500 kr.

Av de 50 procentenheter som man brukar lägga på som generella lönebikostnader är tjänstepension för "arbetare 7%, för tjänstemän minst 9% (men kan vara upp till 35%, vanligtvis ligger det mellan 9-17%, beroende på kollektivavtal, högre chefer brukar ligga på 35% som har mer än 10 prisbasbelopp i lön, då de inte fullt ut kan dra nytta av det allmänna pensionssystemet pga olika takregler, men att gå in på det i denna tråd verkar vara overkill). 31,42 prcentenheter är arbetsgivaravgifter.

Generellt räknar de flesta föreatg med 50% påslag för normala tjänstemän.

Lönebikostnaderna kan m a o variera från 31.42% (15,49% för ungdomar upp till 26 år, 10,21% för pensionärer födda 1938-1945, egenavgift 28,97%, särskild löneskatt vid passiv näringsverksamhet 24,26%) upp till ca 66,42%.

Utöver det så har du kostnader för telefoner, kontorsarbetsplatser, försäkringar, friskvård, "fringe benefits", arbetsverktyg (datorer, skrivare, m.m.), redovisning, fakturering, städning av lokaler, parkeringsplatser, m.m. på sammanlagt ca 150 000 kr per år per anställd. Räkna inte för lågt i budgeten, dessa kostnader kommer så småningom, ju fler anställda ni blir desto säkrare.

När jag räknar får jag företagets totala lönekostnader till 15000+22000+22000 => 59000 kr/mån.

Detta ska då multipliceras med 1,5*12,2 så får vi 1542 429 kr per år i löner och lönebikostnader. Till detta kommer 150 000 kr i fasta kostander per anställd d v s 450 000 kr (d v s 125 kr/tim). Totalkostnaden blir då 1 992 429 kr/år. Det är denna siffra du bör räkna med i din budget som en självkostnad.

Delar man det med den totalt prodktiva arbetstiden så får du en självkostnad per timme på 1 992 429/3600 d v s ca 429 kr/tim som ett genomsnitt.

De anställda med löner på 22 000 kr har en självkostnad på 461 kr/tim, medan den med 15 000 kr/mån i lön har en självkostad på 354 kr/tim.

Detta är ett schablonmässigt sätta tt beräkna självkostnaden som är den vanligaste jag sett användas.

Man kan givetvis använda "nitty-.gritty-detaljer" för att beräkna den exakta självkostnaden för en ungdom under 26 utan tjänstepe´nsion eller andra förmåner så den blir 15000*1,1549*12,2 d v s 211347 d v s 176 kr/tim + 125 kr/tim i fasta kostnader, d v s 301 kr/tim, men eftersom detta bygger på "instabil" lagstiftning så tror jag att man lurar man sig själv i längden. Man får inte vara för "girig" i sina kalkyler, då tar man risken att hela kalkylen och verksamheten med den blir ett instabilt korthus, som bygger på mickey-mouse-kalkyler.