[x264]

Oj om du tycker att hans inlägg är långt ska du la se snittlängden på mina feedback inlägg

OnT:

Jag ser det faktiskt som något positivt ändå med nischade sidor; folk behöver fler saker att relatera till än allt positivt som finns på Facebook, Google plus och liknande sidor.

Det som gör det till en bättre utgångspunkt är att om man nischar sig så ökar chanserna att man faktiskt anpassar sig bättre till vad ens kunder vill ha / behöver.

Möter också ständigt folk som säger ungefär som du:

Att de har världens bästa idé och att man kommer att tjäna storkovan; jag brukar bara ignorera dessa människor. För i slutet av dagen, trodde de verkligen själva på sin idé så mycket hade de satt sig ner och lärt sig utveckla sidor och inte spridit runt sin idé från första början.

Själv varit med om att folk snott ens idéer när man bollat de med "halv-kompisar" och sedan blivit framgångsrika utan ens ett tack.

En idé är egentligen värdelös utan ett genomförande.
En vis man sade också en dag att om du kan tjäna ens tio kronor på din idé kan du också bli miljonär. Hur då?

Jo, för om det finns EN person som är villig att betala för din idé så finns det miljontals andra också. Det gäller bara att nå ut till dessa människor.

Problemet är även att folk siktar för högt. Misstolka inte, sikta mot stjärnorna och nå molnen. De flesta människor kommer även till en punkt där de börjar tveka på sina projekt; de har inte samma dedikation som tidigare och börjar fila på en ny liten idé.

Samtidigt vänder sig dessa till sina nära och kära och frågar om respons. Många av de nära och kära kommer även här vara uppväxta med att man bara ska göra sitt jobb, gå hem och fortsätta sitt liv hemma. Ingen av dessa människor har knappt tänkt tanken på att de kan skapa sina egna jobb och tjäna sina egna pengar på detta. Utan de väljer tryggheten. Men är det verkligen trygghet att förlita sig på andra? Ofta blir folk deprimerade och känner sig orkeslösa efter en dag på sitt jobb som de egentligen hatar.

Tycker denna vändpunkt i livet är bland de mest intressanta. För de väljer ett av två alternativ. Antingen kör de på sin tidigare magkänsla att fortsätta med sina sprakande idéer och kämpar vidare (den hårdaste vägen) ; alternativt så tar de vad deras nära och kära rekommenderade att lägga idén på is för att de inte tycker att den verkar riktigt bra eller att de är rädda att ens familjemedlem ska hamna in någon slags ekonomisk kris.

Vad händer med val ett?

En entreprenör föds, han tar sitt steg ut ur fågelboet och får pröva sina vingar från första gången. Han kanske ramlar ner, men hans familj och andra kommer fortfarande stå kvar och heja på honom; mot vad han tidigare trott.

Val två då?

Här har vi personen i fråga som har gett upp, varför? Jo för att andra sade åt honom vad han ska göra med sitt liv. Personen i fråga kommer att fortsätta med sitt gamla liv, lägga ner sitt projekt och om han fortsätter att drömma sig vidare om eget så kommer han att starta upp någonting nytt vid sidan av och lämna det gamla halvfärdigt.


Val två är givetvis den lättaste vägen, men kanske den också många av oss här på WN och liknande sidor skulle känna igen sig i. I alla fall ha vart i en position tidigare i livet.
Vad är det då som gör att vi väljer att ta den bekväma vägen? Jag menar, mina tidigare två chefer kan typ inget om webbutveckling men fortfarande så hade de ett företag på 8-10 anställda.

Vad är det då som skiljer dem från personen i kategori två? Jo de tar steget, de fortsätter med sitt projekt. Oavsett om det är tungt och de tvivlar så slutför de vad de påbörjade.

Du behöver inte vara multimiljonär för att vara lycklig; många människor som har gått från att vara fattiga till att bli rika brukar säga att den största chocken för dem som miljonärer är:

De förlorade viljan att vilja köpa saker.

Vad säger de om oss människor egentligen?
Vi har inte utvecklat så mycket sen vi var bebisar egentligen; visst, vi har mer kunskap och så. Men våra biologiska nerver agerar fortfarande på samma sätt:

Vi vill ha vad vi inte kan få!

Jag gillar David Heinemeier (mest känd som skaparen av Ruby on Rails, men också en fantastisk föreläsare)

https://www.youtube.com/watch?v=0CDXJ6bMkMY

och Tony Hsieh, (skaparen av Zappos.com, världens största företag som säljer skor)

https://www.youtube.com/results?search_query=tony+hsieh

Han är en väldigt ödmjuk kille och en stor förebild för mig om jag själv skulle driva ett företag i framtiden.


Jag är själv inte bättre än person #2, men jag vill vara person #1 egentligen i mina två exempel. Håller på att sträva efter de men mina föräldrar har knappt mat på bordet så jag måste också prioritera dem i mina ögon. Men det är MITT val och jag gör så gott jag kan för att försöka klara av #1 samtidigt som jag hjälper mina föräldrar.

Jag själv drömmer om att ha eget. Jag skulle strunta i pengarna helt och hållet faktiskt. Själva lyckan av att inte behöva kräkas innan man går till jobbet pga. stress skulle för mig vara ovärderlig. Hellre att mina första 20 anställda har bättre lön än vad jag själv har, för min belöning till mig själv skulle vara att få uppleva det hela.

Just nu är jag utan pengar och kommer vara i behov av att slänga upp en VPS för min nästa idé. Så ska försöka sälja något här hemma så att man klarar sig i i alla fall tre månader utan någon som helst inkomst när sidan väl är uppe.


Din sista fråga där om det kommer att vara omöjligt att konkurrera med väl etablerade sidor.
Enkelt svar NEJ!

Visst kommer att vara svårt, men eftersom webben utvecklas hela tiden, för varje dag som går så använder mindre och mindre personer facebook (i alla fall i min bekantskapskrets).
Det är inte lika "inne längre" och facebook skapades 2004, det tog inte förrän typ 2008-2009 innan jag hörde talas om det här i Sverige?

Jag tror helhjärtat på att folks intressen och så är som en sinuskurva, förr i tiden fanns det väldiga liberaler också som var för allt möjligt och öppenhet om allt. Sen vänder det och det ska bli tabu med allting i stället.

Ingen trodde att man kunde störta romarriket eller Alexander den stores rike.
Det är lite som med allting annat, de har sin pik och saker och ting går över.

Jag tycker det är fantastiskt hur Google försöker expandera in på nya marknader, internet, bilar, medicin, förnyelsebar energi osv.

De breddar sina marker och kanske inte alls kommer vara beroende av sin internettjänst om 20 år? (säger inte att Googles webbplatser skulle dö ut, men OM de skulle göra de att Google skulle klara sig på andra områden som de expanderat i)

I dagens läge är det mycket snack om feminism men samtidigt är det väldigt viktigt med att vara anonym på nätet IGEN. (det här går upp och ner precis som det gjort sedan internets start)

Så om du kan snabbt slänga upp en sida som kommer att vara aktiv i tre fyra år så rekommenderar jag att du inriktar dig till feminister. Typ något forum av något slag.


För att sammanfatta lite och ställa motfrågor:

Jag tycker att nischer är bra, för att de ökar chanserna att de gör en SPECIFIK sak mycket bättre. Dock så håller jag med dig, om de fortfarande gör en sämre version men nischar sig så håller man sig självklart undan.

Vad har du själv gjort som är framgångsrikt, precis som tartareandesire skrev?


Uppskattar ditt inlägg för håller med till viss del, men samtidigt är jag emot vad du skriver Det fick mig att reflektera mer över hur jag själv är och jag är nöjd med vad jag kom fram till. Förut var jag alldeles för förhoppningsfull, har aldrig bett folk göra saker åt mig. Men kanske om egna projekt. Nu försöker man vara mer realistisk och nöjer sig med det lilla! Är inte så gammal ännu men har sedan ung ålder förstått att pengar inte är allt; i alla fall inte för min del.