[pontus]

Ursprungligen postat av patrikweb

Och så självklart har APB och mediamaffians halva polisen reserverat för privatbruk

Nja, det stämmer ju inte riktigt, till min kännedom finns det 2 åklagare, en samordnare hos polisen och ett handfull poliser som sitter i stockholm/göteborg/malmö som jobbar med främst med immaterialrättsbrott. Polismyndigheten har ju runt 20000 poliser anstälda så din uppskattning är långt i från korrekt, snarare jobbar någon promille åt APB och gänget. Sedan om de resurserna bör läggas på andra brott är en helt annan fråga...

Ursprungligen postat av Anders Karlsson

Polisen har väl fått en del kritik både extern och internt för att de riktar in sg mer på att få bra statistiksiffror än att klara upp brott, gissar också att de inte får avskriva brott där bevis finns framme, så då väljer de kanske den mindre sanningsenliga vägen att avskriva i brist på bevis.

Antar att du är inne på något, det kanske är en fråga om statistik, men varför då göra en utredning och lägga ner när de har fått både vitnesmål och erkännande? Vore det inte bättre för statistiken att faktiskt få en dom på det? Igen, totalt slöseri med resurser... :|

[tartareandesire]

Ursprungligen postat av pontus

Antar att du är inne på något, det kanske är en fråga om statistik, men varför då göra en utredning och lägga ner när de har fått både vitnesmål och erkännande? Vore det inte bättre för statistiken att faktiskt få en dom på det? Igen, totalt slöseri med resurser... :|

Det kan bero på en rad olika omständigheter. Det kan vara så att vittnena inte visade sig vara särskilt trovärdiga, att de givit motsägelsefulla uppgifter, att de inte ville ställa upp i rätten osv. De måste ju i det här fallet göra en utredning innan de vet om bevisen håller. Om ett brott inte bedöms vara utredningsbart (t.ex. en ficktjuv på biblioteket) så görs ingen utredning alls. Det är emellertid inte polisens uppgift att avgöra bevisvärdet, deras uppgift är att ge så bra beslutsunderlag som möjligt. Tror man inte på en fällande dom (eller om det är fråga om juridiska tveksamheter) så ska inte ärendet upp i rätten.

Erkännandet behöver inte betyda särskilt mycket och det ska det heller inte göra.