[Hydr0matic]

Hej!

Förra året utvecklade vi en flashapplikation till ett bolag som skulle användas på deras hemsida. Skrevs inga avtal, vi fakturerade våra arbetstimmar bara. De har nu hört av sig igen och skulle vilja inkludera den här flashapplikationen som en del av den mjukvara de säljer med sina produkter. Bolagets kunder ska alltså använda deras mjukvara för att publicera sitt eget material på nätet - i vår flashapplikation.

Jag antar att vi behöver skriva avtal för att de ska få rätt att sälja vår mjukvara, men vad för avtal? Något tips om var jag kan få tag på ett?

Hur värderar man denna rätt att sälja vår mjukvara? Finns några standardparametrar att utgå ifrån?

Är ett utländskt bolag, om det är relevant.

Tack,

[abergman]

Ursprungligen postat av Hydr0matic

Hej!

Förra året utvecklade vi en flashapplikation till ett bolag som skulle användas på deras hemsida. Skrevs inga avtal, vi fakturerade våra arbetstimmar bara. De har nu hört av sig igen och skulle vilja inkludera den här flashapplikationen som en del av den mjukvara de säljer med sina produkter. Bolagets kunder ska alltså använda deras mjukvara för att publicera sitt eget material på nätet - i vår flashapplikation.

Jag antar att vi behöver skriva avtal för att de ska få rätt att sälja vår mjukvara, men vad för avtal? Något tips om var jag kan få tag på ett?

Hur värderar man denna rätt att sälja vår mjukvara? Finns några standardparametrar att utgå ifrån?

Är ett utländskt bolag, om det är relevant.

Tack,

Jag är dock osäker på om ni äger applikationen, i en liknande diskussion tror jag man sa att kunden äger applikationen men ni äger koden. Men jag är ingen expert.

[Hydr0matic]

Ursprungligen postat av abergman

Jag är dock osäker på om ni äger applikationen, i en liknande diskussion tror jag man sa att kunden äger applikationen men ni äger koden. Men jag är ingen expert.

Ok, förstår inte riktigt. Varför skiljer man på koden och en kompilerad version av koden? Ungefär som att jag köper en översatt version av en engelsk bok, och sedan har rätt att sälja vidare kopior av den. Eller vad menar du med "applikationen"? Är själv ingen expert ...

[abergman]

Ursprungligen postat av Hydr0matic

Ok, förstår inte riktigt. Varför skiljer man på koden och en kompilerad version av koden? Ungefär som att jag köper en översatt version av en engelsk bok, och sedan har rätt att sälja vidare kopior av den. Eller vad menar du med "applikationen"? Är själv ingen expert ...

Jag ser den kompilerade versionen av applikationen som det som kunder betalat för. Källkoden är något som du som utvecklare äger, om inget annat avtalats. Det är så jag ser det iallafall.

[Hydr0matic]

Ursprungligen postat av abergman

Jag ser den kompilerade versionen av applikationen som det som kunder betalat för. Källkoden är något som du som utvecklare äger, om inget annat avtalats. Det är så jag ser det iallafall.

Ursprungligen postat av Lumax

Den kompilerade versionen är det exakta slutresultatet av ditt arbete. Äger man koden så kan man vidareutveckla applikationen på egen hand och t ex sälja vidare.

Menar ni att kunden som betalat för vår flashapplikation har rätt att framställa och sälja exemplar av den kompilerade versionen? Det har jag svårt att tro. Som jag ser det betalar de oss för en nyttjanderätt. Något annat vore orimligt.


http://web2.jur.lu.se/Internet/Biblioteket/Examensarbeten.nsf/0/8ACDA6942DFFE9FBC1256E8100720C63/$File/exam.pdf?OpenElement

När en upphovsman skapar ett verk uppkommer upphovsrättsligt skydd omgående och automatiskt. Huvudregeln är att endast fysiska personer kan få upphovsrätt till verk. Företag kan således normalt inte skapa upphovsrättsligt skyddade verk, det är däremot vanligt att företag genom anställningsavtal automatiskt övertar de ekonomiska rättigheterna till ett verk omedelbart efter dess skapande. Även juridiska personer kan i undantagsfall vara upphovsmän, exempelvis i egenskap av ursprungliga producenter till ljud- och bildupptagningar eller databaser. Det är därför inte alltid fysiska personer som är ursprungliga rättsinnehavare även om det är det absolut vanligaste.

Det upphovsrättsliga skyddet kan delas upp i två olika delar, en ekonomisk och en ideell. Båda dessa delar återfinns ursprungligen hos upphovsmannen. Den ekonomiska delen av upphovsrätten medför en exklusiv rätt för upphovsmannen att ge ut, mångfaldiga och distribuera eller på annat sätt offentliggöra exemplar av ett verk för allmänheten. Detta medför att det motsatsvis är förbjudet för andra att framställa nya exemplar av verket genom t ex kopiering utan upphovsmannens medgivande. Det är i det sammanhanget också viktigt att skilja mellan upphovsrättigheterna till ett verk och rättigheterna till ett fysiskt exemplar av upphovsrättsligt skyddat material. Även om rätten till ett fysiskt exemplar har överlåtits genom exempelvis en försäljning ligger upphovsrättigheterna kvar hos upphovsmannen. För att kunna mångfaldiga verket eller göra det tillgängligt för allmänheten på något av de sätt som URL omfattar krävs ytterligare ett avtal där rätten till den aktuella delen av den ekonomiska upphovsrätten överlåts eller upplåts.

Rätten att framställa exemplar av skyddat material och rätten att sprida dessa exemplar på marknaden utgör de mest betydelsefulla delarna av den ekonomiska rätten. Att fästa ett verk på en ny bärare är att anse som en framställning av ett exemplar, även om det nya exemplaret har en annan form än den ursprungliga, t ex en målning som avbildar ett foto eller en dramatisering av en dikt.4 Tillstånd från rättsinnehavaren krävs därför i dessa fall.

[Lumax]

Ursprungligen postat av Hydr0matic

Varför skiljer man på koden och en kompilerad version av koden?

Den kompilerade versionen är det exakta slutresultatet av ditt arbete. Äger man koden så kan man vidareutveckla applikationen på egen hand och t ex sälja vidare.

[Conny Westh]

Jag förutsätter att inget avtal har skett hur de imateriella rättigheterna ska hanteras och då gäller upphovsrättslagen. Skaparen av programmet (leverantören i detta fall) äger all rätt till programkod och även rätten att mångfaldiga, förändra och vidareutveckla, vidaresälja programkod, dokumentation, och körbara filer.

Er kund har bara betalat för rätten att använda programmet i sin egen verksamhet efter de villkor ni kommit överens om.

Nu är en helt ny avtalssituation och kunden har inte rätten till någon del av programkod elelr imateriella rättigheter. Detta kan ni förhandla om eftersom leverantören äger alla rättigheter.

Det har ingen betydelse att kunden tidigare betalat på löpande räkning.

Däremot är det upplagt för konflikter när man inte har skriftliga avtal som reglerar detta. Nu bör ni anlita en advokat för att hjälpa er få till en bra lösning som ni kan återanvända i framtiden.

Eftersom ni int har koll på det juridiska så anlita en advokat som hjälper er. Det kostar nog minst 40000-50000 men det är det troligen värt, för alternativet är betydligt dyrare om ni hamnar i rätten, då blir beloppen minst 10 gånger så höga och det tar minst 2 år i rätten innan första avgörandet i tingsrätten.

En advokat, som hjälper er, är billig i detta sammanhang.

[Hydr0matic]

Super, tack Conny!

Du har möjligtvis ingen koll på hur man värderar vår applikation i denna situation? Ska man uppskatta antal sålda exemplar, eller få royalty i efterhand? Något tips?

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av Hydr0matic

Super, tack Conny!

Du har möjligtvis ingen koll på hur man värderar vår applikation i denna situation? Ska man uppskatta antal sålda exemplar, eller få royalty i efterhand? Något tips?

Värderingen av ert system är ju lite besvärigt.

Det finns många parametrar att ta hänsyn till.

Ni har nu ett färdigutvecklat system som är klart att använda idag, det ger en bra tidsvinst för köparen. Det är en stor skillnad jämfört med om ni varit tvungna att börja utveckla idag.

Värderingen av ert system har ju minst tre infallsvinklar:

Kostnadsbaserad prissättning
Baserat på vad era kostnader har varit, låt oss anta att det var 100 000 kr. Så lägger du på er vinstmarginal som kanske är 30% så blir det 100 000/0,7 => 142857 kr. Denna används bara i nödfall och extremt hård konkurrens.

Konkurrentbaserad prissättning
Om ni har konkurent som skulle ta priset 200 000 och en annan som tar 250 000 så kan ni inte lägga ert pris allt för högt över konkurenternas priser, exempelvis borde ni kunna ta 275 000-300 000 som mest. Detta är ett bättre sätt än kostnadsbaserad prissättning. men sämre än Värdebaserad prissättning.

Värdebaserad prissättning
Om ni har en unik produkt där ni helt enkelt inte har några konkurenter, så kan ni försöka få så mycket betalt som möjligt, dvs helt enkelt så mycket som kunden är beredd att betala. Då kanske ni kan ta 700 000 kr för samma produkt och kunden blir ändå nöjd för kunden har endera kostnader på 2 Mkr som nu minskar till 700 000 kr. Kunden kommer då att få ett adderat värde på 1,3 Mkr om denne väljer er lösning. Det här är oftast det abslut bästa sättet att sätta priset på en produkt, men det kräver mycket mer information. Du som leverantör måst ekänna till vad kunden tjänar på ert upplägg. Sträva alltid efter att använda värdebaserad prissättning.


Måste du sälja?
Du kan dock inte ta mer betalt än vad kunden är beredd att betala, du kan ju alltid avstå att sälja om du inte får tillräckligt betalt (dvs vad du vill ha).


Vad är det ni ska sälja?

Är det den exklusiva rätten till koden?
Är det rätten att använda koden i kundens egen verksamhet?
Är det rätten att vidaresälja koden med exklusiv rätt?
Ska ni som leverantör fortfarande kunna använda koden till andra kunder?
.
.
.

Licenciering
Om du väljer att ta betalt som en licens, dvs rätten för kunden att anända er kod under viss tid, eller evigt. Så kan du begränsa det till ett bolag i deras koncern och relatera prissättningen till endera antalet användare (som de då måste redovisa med viss regelbundenhet), eller antal anställda, eller i relation till omsättning för att ta några exempel. Du kan även kombinera dessa varienater så du får ca 1/3 av intäkterna på vart och ett av de olika licencieringarna. Vissa företag tar betalt per CPU-kärna eller beroende hur många Mega-flops deras datorer klarar (IBM använder de senare 2 i många system). Vissa företag tar betalt per internetanvändare.


Många frågor är det, helt olika priser blir det....

[studiox]

Det där stämmer väl inte alls Conny?

Då det är ett konsultjobb, dvs kunden har betalt för utvecklingen fast valt att lägga det på externa utvecklare istället för interna. I det fallet äger väl kunden rätten att disponera koden på det sättet som kunden bäst behagar? Detta förutsätter naturligtvis att dom fått tillgång till flashkoden (Actionscript etc).

Om dom inte fått tillgång till flashkoden så är det ju lite knepigare antar jag. Då kan man ju se det som att dom faktiskt inte alls betalt för utvecklingsresurser utan för en slutgiltig produkt.

I det fallet har dom ju normalt inte rätt att modifiera produkten och inkludera den till sina slutkunder då detta brukar begränsas av ett avtal. Men vad gäller annars?

Mycket knepigt, inser nu att jag inte har svaret på frågan faktiskt