[daniel234]

Originally posted by villjam@Feb 16 2005, 11:21

Nej så räknar de inte alls. Säg att du tjänar 15000 per månad. På dem lägger de på 33%= ca 20000 kr vilket då blir din bidragsgrudnande lönekostnad.

Sedan delas dessa 20000 kr i 21 dgr(tror de räknar med det som snitt) = ca 950 kr av denna summa får du alltså 50% eller max 350 kr.

Så i detta fallet får de 350/950 kr = ca 37% och alltså in 50% som ofta arbetsförmedlingen säger att du ska få.

/Danne [/QUOTE]
Borde man inte jämföra de man får, 350:-/dag med vad de tjänar innan man lägger på 33%?

i så fall blir det:

15 000 kr. / 21 dagar ~ 700 kr/dag .. av dessa betalar arbetsförmedlingen 350 kr.. 350/700=50% [/quote]
Det är så dem räknar iallafall, i många fall vet inte arbetsförmedlara hur dem räknar utan de bara knappar in siffrorna i datorn och så säger de att de ska få 50% av lönesumman fast de inte får det. Många glömmer att nämna maxtaket på 350 kr.

/Daniel

[DFT]

Nu börjar det bli mycket spekulerande så här är de riktiga reglerna och beräkningarna.

Grunderna för bidraget är LÖNEKOSTNADEN, dvs lön+sociala avgifter. Till grundlönen ska också läggas semesterersättning med ca 12%. Om någon är sjuk betalar arbetsgivaren sjuklönen under 14 dagar och även detta är du bidragsgrundande däremot inte de 15% som man numera fortsätter att betala under någons hela sjukskrivningsperiod.

Om den anställda har månadslön så delar man lönen med 22 för att komma fram till en daglön. Detta innebär att månadslönen inte kan vara högre än 10.338 kronor för att bidraget på 350 kronor om dagen också i verkligheten ska ge 50% av lönekostnaden.

Vi ett förstärkt anställningstöd är bidraget 75% under de första 6 månaderna och sedan 25% under 18 månader. Här är maxbeloppet med 75% 525 kronor per dag och det motsvarar då samma lön som vid det allmänna anställningstödet.

Det finns sedan lite ytterligare regler för att ett företag ska kunna få anställningstöd. Dels får man inte ha sagt upp någon pga arbetsbrist det senaste året, dels måste facket som man har kollektivavtal ge sitt godkännande till anställningen. Har man inte kollektivavtal måste man ändå kunna visa på att den lön den anställde får ligger i samma nivå som om man haft kollektivavtal, dels måste man också visa att man har tecknat samma försäkringar som man varit tvungen att göra om man haft kollektivavtalet. Det innebär på kollektivsidan att man är ansluten till FORA och för tjänstemän även följer ITP och ITPK planerna. Kostnaderna för detta finnas inte med i underlagen för anställningsstöd även om lönen är så låg att det skulle kunna rymmas inom gränserna.

[daniel234]

Tack DFT. Var lite osäker på dagarna men det gör ju inte så stor skillnad.

Hoppas Ni som undrar förstått nu!

/Daniel

[villjam]

Tack för alla svaren.. Får man förstärkt anställningsstöd så borde det gå. Nu är bara frågan om man borde anställa en kompis.

[jonny]

Jag håller på att läsa boken "Anställda" av bl a Björn Lundén, som är mycket bra och varmt rekommenderas. Den innehåller mycket nyttig information och att köpa på sig den boken för runt 200-300 kr är en billig investering i jämförelse med de pengar som krävs för att anställa en person.

[DFT]

Originally posted by daniel234@Feb 16 2005, 12:53
Tack DFT. Var lite osäker på dagarna men det gör ju inte så stor skillnad.

Hoppas Ni som undrar förstått nu!

/Daniel

21 eller 22 dagar är ju inte någon större skillnad, det var nog framförallt andra saker i mitt svar som var ytterligare "fakta i målet". Den avtalsenliga lönen t.ex samt kravet på personalförsäkringar. Jag undrar lite över om någon som inte har haft anställda tidigare är medveten om hur stor kostnaden för detta egentligen är? Den 15% sjukersättningen har inte heller nämnst tidigare mm. Dessutom ska man vara medveten om att inte stödet betalas ut i pengar till företaget utan kommer in som en kreditering på skattekontot den 12 månaden efter att man skickat in rapporteringslistan på den anställda. Företaget måste alltså själv ha likviditet till att betala ut lönen och skatt och sociala avgifter för en månad plus nettolönen för en månad till innan pengarna kommer in på skattekontot.

Som arbetsgivare har man ett stort ansvar att allt blir rätt, det kan vara dyrt att göra fel när det rör personal. Att läsa på för att själv vara grunläggande insatt i personalfrågor tycker jag är en självklarhet, men att man med hjälp av detta blir en "fullfjädrad" personaladministratör är en önskedröm. För ett företag med bara sig själv och en eller två anställda till klarar man sig nog men för det företaget som har 7-8 anställda är det nog en god investering, framförallt i sinnesro, att betala någon 350:- i månaden för att ta hand om personaladministrationen.

[DFT]

Originally posted by villjam@Feb 16 2005, 13:27
Tack för alla svaren.. Får man förstärkt anställningsstöd så borde det gå. Nu är bara frågan om man borde anställa en kompis.

För att få förstärkt anställningstöd krävs att personen varit arbetslös under 24 månader närmast före anställningen. Annars är det anställningstöd som gäller där är gränsen 12 månader.

[villjam]

Ursprungligen postat av DFT

För att få förstärkt anställningstöd krävs att personen varit arbetslös under 24 månader närmast före anställningen. Annars är det anställningstöd som gäller där är gränsen 12 månader.

Han har varit arbetslös i 24 månader, sen fått "starta-egetbidrag" för start av egen verksamhet. Det fungerade inte för honom så han får lägga ner firman.. Får man anställningsstöd så borde det vara det förstärkta man får eller så påverkar "starta-egetbidraget" så man inte får något alls. Vet du vad som gäller i detta fallet?

Vänligen

[DFT]

Det är jag osäker på. Man ska ha varit inskriven som arbetsökande under tiden och det är man ju inte när man driver eget företag även om man har starta-eget bidrag. Nu tals det i lagtexten om att man under särskilda fall kan få anställningstöd ändå om anledningen till att man inte varit "arbetslös" beror på att man deltagit i ett "arbetsmarknadspolitiskt program". Riktigt vad man menar med detta är jag undrande över men har svårt att se att starta-eget bidraget skulle falla under detta. För mig låter det mera som att det gäller när man har fått en kurs eller varit i aktivitetsgarantin.

[hedberg]

Mitt högst personliga råd: Anställ inte någon du känner, och anställ inte någon du inte känner.

Fördel med att anställa någon man känner: Man vet vem det är.
Nackdel: Man vet vem det är. Eller så lär man se nya sidor av personen man trodde att man kände.

Min erfarenhet är att man inte skall göra affärer med bekanta, det är bara grogrund för problem. T.ex sälj aldrig din bil (om det inte är en riktig rishög för typ en tusenlapp och bägge är medvetna om det) till en bekant. Även om den funkar jättebra så kan du ge dig sjutton på att personen lär hitta rost eller att bakaxeln lossar nästa dag.

Att anställa någon man känner är ett risktagande.
Om personen huxplux känner "Nä, jag orkar inte gå till jobbet idag" så innebär det faktiskt "Nä, jag orkar inte umgås med min kompis idag". Blir ni oense om nåt på jobbet så går det ut över vänskapen.

Man kan vara bästa kompis med någon, men man umgås normalt sett inte dygnet runt med sina vänner (arbetstid+fritid) eller sina arbetskamrater för den delen heller... Man lär se nya sidor av någon, och det ÄR tuffare att vara hård mot, eller sparka, en man är kompis med.

Tänk efter: Hur har kompisen skött sina tidigare jobb? Hur ofta stannade han hemma för att kolla på VM eller OS, eller för att han inte kände för att jobab den dagen? Hur ofta kom han för sent? Fifflade han nåt (ni kanske har kontantverksamhet)? Brukade han plocka med sig grejer hem från sitt gamla jobb? Risken finns att människan gör det nu också - och då är det dina grejer.

Givetvis vill jag inte att man skall misstro sina vänner, men det är enklare att jobba med en som man inte är vän med. Och det är framförallt enklare att sparka en som man inte är vän med, om något går fel.

Tänk på följande scenario: Ni har en kassa. En dag saknas det 400 spänn i kassan. Okej, ni kan ha gett fel växel tillbaka. Okej, fel kan inträffa: Nån av er gav kanske tillbaka en 500 lapp istället för en hundring.
Du vet att kompisen har lite ont om pengar, men vill inte riktigt ta upp en diskussion med det för att förstöra vänskapen. Du vill ju inte tro att kompisen har snott pengar av dig.
På lördagen går ni ut på krogen, du vet att kompisen har lite ont om pengar så här veckan innan lön. Du ser vid ett tillfälle att kompisen har flera stycken 100-lappar i sin plånbok.
Hur reagerar du?

Eller följande scenario: Du har ett dataföretag. Ni får in väldigt mycket reklamationer som din vän tar hand om. Till slut börjar du reagera på att det är vissa personer som har väldigt mycket problem. Leverantören kanske säger att det inte var något fel. Kompisen har varit schysst och låtit hans vänner få byta ut sina datorkomponenter mot nya - på garanti. Men nu får du stå för kostnaden. Vad säger du till kompisen?

Så mitt råd: Om ni inte har en mer än 100% solid vänskap, och du vet till mer än 100% att din kompis är ärlig och arbetsvillig - strunt i det. Det finns många andra som vill jobba, och de är lättare att bli av med om det går fel.

Det må vara ett cyniskt tänkande, men å andra sidan har du en vän kvar iallafall.