FAQ |
Kalender |
![]() |
#11 | ||
|
|||
Flitig postare
|
Och just där är problemet. Utvecklaren vet mer eller mindre exakt sina uppgifter, och kan dessutom redogöra för dem, medan entreprenören säger "jag ska göra massor". För mig räcker inte det svaret. Ska jag sitta ner och utveckla något på heltid vill jag ha samma motprestation från min partner. Om entreprenören inte kan skriva en någorlunda utförlig lista över sina uppgifter så är det inte värt besväret.
Med utförlig lista menar jag något som gott och väl kan ta en hel dag eller mer att skriva. Onödigt? Kanske. Men det visar iaf att det finns tanke och planering bakom projektet. Det är trots allt entreprenören som måste visa sig värdig, inte tvärtom (förutsatt att det inte är sopa till utvecklare) eftersom det finns obegränsat med projekt som söker utvecklare. Själv står jag med en fot i båda läger och trivs rätt bra med det ![]() |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#12 | |||
|
||||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Marknadsförig kan vara riktigt tufft. |
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#13 | ||
|
|||
Flitig postare
|
Ja, det var kanske en överdrift från min sida, men faktum kvarstår: ofta sitter utvecklaren och jobbar häcken av sig, medan entreprenören säger att "jag ska göra detta... sen."
Jag kanske mest är gammal o bitter, men ännu har jag inte stött på någon entreprenör som jag uppfattat som "Wow! Fan va han är bra - det där hade inte jag klarat." |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#14 | ||
|
|||
Medlem
|
Det är nog sant, risken är stor att "entreprenören" kommer in när utvecklaren tagit fram en lönsam sida och skall rida på framgången istället för att hjälpa till och ta risker från dag ett.
|
||
![]() |
![]() |
![]() |
#15 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Marknadsföring är ett helt eget yrkesområde som programmerare elelr tekiner sällan behärskar. |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#16 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
En viktig grundprincip är att ALLTID skriva avtal om allt man kommer överens om och att vara tillräckligt tydlig så det går att mäta för en utomstående person (advokat, jurist, domare) vad som förväntas levereras, till vilken kvalitet, hur och när. Allra minst ska man ha ett letter of intent (avsiktsförklarking) men så fort det blir reda kostnader eller intäkter så ska det vara riktiga avtal. Om man jobbar med små projekt på 1000-10000 arbetstimmar är detta lika viktigt smvid projekt på 1000-100 000 mantimmar, även alla projekt på under 1000 mantimmar behöver man skriva avtal som specificerar vad som förväntas levereras, hur och när och till vem. Olika projektdeltagare har normalt olika hög belastning i olika faser av projektet, okunniga deltagare kanske ser att att andra deltagare jobbar mindre under en viss period och börjar då knorra, trots att övriga deltagare fullgjort sina åtaganden och ska fortsätta med fler uppgifter när nästa aktiviteter börjar. därför är det viktigt att ha en ordentlig projektplan där deltagarna är engagerade ungeför lika många timmar. men en deltagare som är engagerad fler timmar bör ju få andelar i direkt relation till avtalad tid efter fullgjord leverans (försenad leverans är ej fullgjord enligt avtal). Jag har startat ett antal projekt där jag tagit rollen som entreprenör och ägnat 6-18 månader åt att skriva affärsplan, och projektdefinitioner samt avtal. Sen har jag sökt samarbetspartners och fått ett antal partners men oftast är de med på noterna tills de har blivit med i projektet och direkt därefter sätter de sig och väntar på att någon ska servera dem med allt de ska göra. Men hej, de skulle vara självständiga individer som var drivande med egna ansvarsområden. Då kan man inte sitta och vänta på att saker ska hända, då måste man agera på egen hand. Det är skillnad om man anställer en person som är nybörjare inom sitt område. Jag har erfarenhet av att roller som vd, säljare, marknadsansvarig, utvecklingsansvarig, utvecklare, mfl agerar på det sättet. Detta trots att alla har tydliga roller, klart specificerade ansvarsområden och att jag lagt ned 1000-tals arbetstimmar i projektet. I ett projekt blev jag utkickad för att en av de andra delägarna inte tyckte han fick tillräckligt stor andel (vi hade kommit överens om 1/3 var), detta trots att jag lagt ned ca 1500 arbetstimmar i projektet (lika som de övriga 2) och jag var den som bjöd in personen i fråga till projektet. Jag tror det ska gå att få till projekt där deltagarna/delgarna går in med risktid i stället för riskkapital men man måste ha stenhårda restriktioner mot de som inte gör vad de har åtagit sig, de som inte vill skriva på ett avtal ska man inte resonera vidare med alls, de är inte intresserade. Troligen ska man avkräva alla deltagare ett investeringsbelopp på minst 30000 SEK så de är engagerade och har tillräckligt att förlora på att projektet inte fungerar, då tror jag de som väl hakar på och skriver på avtalet kanske engagerar sig och levererar vad de tagit på sig. Jämför gärna med krav på bankgarantier som kan förekomma vid offentliga upphandlingar, där leverantören måste ställa en bankgaranti på ett belopp motsvarande projektets värde om de inte skulle klarar att leverera i tid, då kan inköparen göra anspråk på bankgarantin och anlita annan leverantör för pengarna. |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#17 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Det är aldrig så att någon enstaka person kan allt, varför har den inte gjort detta tidigare då? Kan man ju fråga. Tillsammans kan vi göra så mycket mer än om var och en jobbar på sin kant. Ett projekt med säg 10 deltagare kan om det sköts rätt generera 3 gånger så mycket intäker som om var och en av deltagarna gjort varsina halvdana projekt som konkurrerar sinsemellan. Man kan lägga ned 10 gånger så mycket resurser på marknadsföringen av en produkt och ha en chans att uppnå en kritisk massa, vilket ingen av de enskild aindividerna har. Alla människor är olika bra på alla saker, såom vi delar upp jobbet så att: Projekt 1: Utveckling av verksamheten/systemet ------------------------------------------------ Affärsplan Projektledning Projektplan Avtal delägare i projektet Bemanning av projektet Controller (polisen som kollar att alla gör vad de ska och piskar dem som inte gör det) Krav Dokumentation Grafik Navigering Textinnehåll Databas Programlogik System Dokumentation Affärsregler Registrering av Test Data Testning Projekt 2: Införande av verksamheten/systemet ----------------------------- Projektledning Projektplan Avtal anställda Avtal med levrantörer Bemanning av projektet Registrering av Master Data Användar Dokumentation Installations Dokumentation Fysisk installation av systemet Utbildning/pedagogik Controller (polisen som kollar att alla gör vad de ska och piskar dem som inte gör det) Projekt 3: Drift av verksamheten/systemet ---------------------- Företagsledning Verksamhetsplan Avtal med anställda Avtal med kunder Avtal med leverantörer Bemanning av verksamheten Marknadsföring Försäljning Ekonomi (fakturering/Inbetalning/utbetalning) Redovisning Inköp Leverans/Lager/Logistik (av fysiska produkter) Drift av servrar Support Controller (polisen som kollar att alla gör vad de ska och piskar dem som inte gör det) Däremot ska man inte ha allt för stora projekt för då blir det administartiva problem. 10-15 projektdeltagare kan vara lämpligt med en kompetent projektledare. Har man större projekt är det oftast bättre att dela upp i mindre projekt som har just 10-15 deltagare per projekt. |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#18 | |||
|
||||
Mycket flitig postare
|
Du skall ha ett stort TACK ConnyWesth
|
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#19 | |||
|
||||
Klarade millennium-buggen
|
Mycket bra inlägg ConnyWesth! Har dock lite frågor om vad du menar med:
Krav Dokumentation System Dokumentation |
|||
![]() |
![]() |
![]() |
#20 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Kravdokumentation är mycket viktig för ett projekt, annars vet man ju inte VAD man ska åstadkomma. Dåligt skrivna krav är oxo en av de vanligaste orsakerna till att utvecklingsprojkt havererar, utan bra skrivna krav vet varken systemdesigners eller programmerare VAD de ska göra, än mindre HUR. Det blir dessutom lättare att hitta missade krav. Det är hiskeligt dyrbart att upptäcka fel i kraven när man väl produktionssatt systemet, då kanske man har felra personer som sitter och svarar i telefon samt man har lagt ned 100 000 tals kronor på marknadsföring, och så kan man inte registrera ordrar för att ta ett exempel. Kravdokumentationen är mao underlaget som kunden/beställaren använder när de skriver avtal om vad somska levereras. Kravdokumentation innehåller inga tekniska beskrivningar utan är helt inriktad på verksamheten. Systemdokumentation är en teknisk dokumentation som man tar fram när man designar systemet, denna systemdokumentation använder sedan programmeraren när han/hon kodar ihop programmet. Systemdokumentaion beskriver HUR systemet ska byggas. |
||
![]() |
![]() |
Svara |
|
|