FAQ |
Kalender |
![]() |
#11 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Det finns många parametrar att ta hänsyn till. Ni har nu ett färdigutvecklat system som är klart att använda idag, det ger en bra tidsvinst för köparen. Det är en stor skillnad jämfört med om ni varit tvungna att börja utveckla idag. Värderingen av ert system har ju minst tre infallsvinklar: Kostnadsbaserad prissättning Baserat på vad era kostnader har varit, låt oss anta att det var 100 000 kr. Så lägger du på er vinstmarginal som kanske är 30% så blir det 100 000/0,7 => 142857 kr. Denna används bara i nödfall och extremt hård konkurrens. Konkurrentbaserad prissättning Om ni har konkurent som skulle ta priset 200 000 och en annan som tar 250 000 så kan ni inte lägga ert pris allt för högt över konkurenternas priser, exempelvis borde ni kunna ta 275 000-300 000 som mest. Detta är ett bättre sätt än kostnadsbaserad prissättning. men sämre än Värdebaserad prissättning. Värdebaserad prissättning Om ni har en unik produkt där ni helt enkelt inte har några konkurenter, så kan ni försöka få så mycket betalt som möjligt, dvs helt enkelt så mycket som kunden är beredd att betala. Då kanske ni kan ta 700 000 kr för samma produkt och kunden blir ändå nöjd för kunden har endera kostnader på 2 Mkr som nu minskar till 700 000 kr. Kunden kommer då att få ett adderat värde på 1,3 Mkr om denne väljer er lösning. Det här är oftast det abslut bästa sättet att sätta priset på en produkt, men det kräver mycket mer information. Du som leverantör måst ekänna till vad kunden tjänar på ert upplägg. Sträva alltid efter att använda värdebaserad prissättning. Måste du sälja? Du kan dock inte ta mer betalt än vad kunden är beredd att betala, du kan ju alltid avstå att sälja om du inte får tillräckligt betalt (dvs vad du vill ha). Vad är det ni ska sälja? Är det den exklusiva rätten till koden? Är det rätten att använda koden i kundens egen verksamhet? Är det rätten att vidaresälja koden med exklusiv rätt? Ska ni som leverantör fortfarande kunna använda koden till andra kunder? . . . Licenciering Om du väljer att ta betalt som en licens, dvs rätten för kunden att anända er kod under viss tid, eller evigt. Så kan du begränsa det till ett bolag i deras koncern och relatera prissättningen till endera antalet användare (som de då måste redovisa med viss regelbundenhet), eller antal anställda, eller i relation till omsättning för att ta några exempel. Du kan även kombinera dessa varienater så du får ca 1/3 av intäkterna på vart och ett av de olika licencieringarna. Vissa företag tar betalt per CPU-kärna eller beroende hur många Mega-flops deras datorer klarar (IBM använder de senare 2 i många system). Vissa företag tar betalt per internetanvändare. Många frågor är det, helt olika priser blir det.... Senast redigerad av Conny Westh den 2010-08-20 klockan 21:41 |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#12 | ||
|
|||
Nykomling
|
Tack så mycket Conny! Verkligen super ...
Vad exakt innefattar den "exklusiva rätten" till koden? Vi vill fortfarande kunna använda koden själv. |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#13 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Den "idéella rätten" ingår inte i "exklusiv rätt", dvs om Picasso målar en tavla så får han alltid säga att han målat den där tavlan, men om han sålt den "exklusiva rätten" till tavlan så får han inte röra eller förstöra den, för den ägs av någon annan. Den nye ägaren får kopiera, förändra, sälja vidare eller förstöra tavlan hur mycket de vill, men de får aldrig hävda att de målat tavlan. (vi bortser i detta sammanhang från att just Picassos tavlor anses som spanska nationalskatter och det är säkert kriminellt att förstöra dem av den orsaken, men det är en annan historia...). Ett typexempel på en sån här konflikt var när Santa Cruz Corporation köpte Unix-koden av Novell för 1 Miljard US dollar (som i sin tur köpt den av ATT), Santa Cruz började kräva alla linux-användare på licenspengar för de ansåg att Linux gjorde intrång i deras exklusiva rätt till Unix källkod. En mångårig rättstvist uppstod och många företag blev involverade som IBM (som är stor användare av Linux). Amerikaner har en tendens att skriva hiskeligt långa och komplicerade avtal. Avtalet mellan Santa Cruz Corp och Novell var så komplext att ingen av dem riktigt förstod vad affären egentligen bestod av, och båda trodde att de gjort en bra affär men det visade sig att de grundlurat sig själva, för de var för krångliga och därmed otydliga i avtalet. Avtalet kunde i efterhand tolkas lite som man vill beroende på vem av parterna man frågade, så ska inte avtal vara utformade, de ska vara stenklara och tydliga och inte gå att misstolka eller tolka på fler olika sätt. Senast redigerad av Conny Westh den 2010-08-23 klockan 23:56 |
||
![]() |
![]() |
Svara |
|
|