[Xamda]

Med stor förvåning sitter jag och läser att folk ingår avtal (för när du beställer något brukar du normalt göra det) och sedan skiter i avtalsinnehållet.

Både Magnus A och ConnyWesth visar en enastående nonchalans (om jag inte helt missuppfattat allt). Om man ingår avtal och inte betalar på avtalad tid så får man visst vara beredd på att betala ränta, eftersom räntelagen bara är dispositiv - "Lagen gäller i den mån ej annat är avtalat eller utfäst eller särskilt föreskrivet".

Jag kan hålla med om att alltför korta tidsfrister kan vara jobbiga, men med undantag för långhelger, och under förutsättning att avsändaren sänder fakturan då den ställs ut, så är inte ens tio dagar något som bekymrar mig. Herregud, jag har ju beställt och fått en vara eller tjänst - varför skall jag inte betala?

Dannel77 - jag skulle omedelbart lämna det vidare till Kronofogden då du gjort allt man kan tänkas behöva i det här läget. Något är riktigt ruttet med din kund.

Vänta inte en sekund, det kan du inte vinna något på.

I framtiden kan ett avtal med t.ex. Svea Ekonomi vara en god idé eftersom du då slipper denna jobbiga hantering själv. Visst blir det dyrare, men tvärtemot vad ConnyWesth ger uttryck för så vill jag ju påstå att de är riktigt professionella och väldigt många kunder som har svårt med betalningsmoralen förstår att det är allvar när Svea skickar dem en liten påminnelse.

Jag har mycket svårt för attityden "Jag gör som jag vill och skiter i vad jag kommit överens med andra om, för just passar det inte mig". Det är inget som passar i ett affärsförhållande.

[Conny Westh]

Jag vet inte vad dannell77 har för avtal över huvud taget, men av inlägget så framgick det inte att han har något "skriftligt" avtal med kunden, så därför antar jag att det inte finns. Då är det inte hans kund som "bryter" något avtal. Men det kanske dannell77 kan klarlägga. Dannell77 skrev bara att han gjort en leverans.

Det är inte normalt att ha andra betalningsvillkor än 30 dagar netto, det är undantagsfall men det förekommer givetvis andra varianter. Själv använder jag alltid 30 dagar netto mot mina kunder. Oftast har de det som minimikrav i förhandlingar. Senast hade jag ett avtal om 35 dagar netto.

När jag råkar ut för kortare betalningsvillkor, från leverantörer, så är det ofta småskuttar som inte har särskilt mycket erfarenhet eller kunskap om affärsparaxis eller lagar.

Har man Volvo som kund får man vackert tacka för 60 dagar netto, annars får du ingen affär med dem.

Jag accepterar nästan aldrig avtal med kortare betalningsvillkor än 30 dagar till mina leverantörer, vill de låna pengar får de gå till banken, jag har ingen möjlighet att låna ut pengar till mina leverantörer. Jag kan inte ha kortare betalningsvillkor till mina leverantörer än jag har till mina kunder. Enklast är om det är samma villkor, dvs 30 dagar netto.

Ibland kommer det leverantörer som kör med 20, 10 eller till och med 8 dagar netto men då kräver jag 30 dagar eller så väljer jag en annan leverantör om de framhärdar.

Ibland struntar en del leverantörer i att resonera om betalningsvillkor när jag ringer dem och ska beställa något och då kan det hända att de skriver kortare betalningsvillkor än 30 dagar, men eftersom vi inte kommit överens om annat så betalar jag på 30 dagar oavsett vaddet står på fakturan (det som står på fakturan är inget avtal men det ska återspegla det man kommit överen om, det är dock många leverantrer som försöker med en rövare och skriver till en del villkor där).

Samma sak gäller reklamationsrätt, det brukar ofta stå att man har max 8 dagar på sig att reklamera fakturan. Om man inte har ett uttryclligt avtal om det så gäller givetvis inte det heller om leverantören enbart har plitat dit det på fakturan. Ebligt rättspraxis får kunden reklamera varan flera år efter leverans. Kunden kan dessutom reklamera trots att de redan har godkänt leveransen.

Min erfarenhet är att inkassobolagen i största allmänhet inte är särskilt seriösa. Jag har erfarenhet av Intrum Justitia och Amfa Finans (F.d Intrum Finans) och dessa bolag har samma ägare.

Anlitar man dem så är de inte mån om din kundrelation utan de kan totalt haverera din kundrelation genom sitt agerande. Dessutom gör de mycket dyrare jobb än om du skickar dina krav till Kronolle direkt. Jag har anlitat dem gentemot två olika kunder så jag pratar om egna erfarenheter. De ska ha årsabbonemangsavgifter på 4000 per år även om de inte gör et dugg, sen tar de kreditupplysning på kunden för 136 kr per faktura de behandlar och sen tar de 45 kr per faktura igen, sen tar de inkassoavgift och det är du som fakturautställare som betalar till dem. Ett ärende jag hade som de drivit till kronolle fick jag betala ca 3000 utöver ovan avgifter och sen betalade inte kunden i alla fall (ingen bestridande av fakturan utan kunden bara struntade i att betala). När kunden inte betalade till KFM heller så ville Intrum ha 15000 i förskott av mig för att driva ärendet till KK, då sa jag stopp och ville ta över själv, då AVSLUTADE de ärendet hos KFM, vilket orsakade mig ännu mer skada, i stället för att enbart avsluta deras eget engagemang och återföra ansvaret på mitt bolag. Det kallar jag oseriöst.

Anlitar man kronolle direkt så är ditt utlägg 300 SEK punkt slut.

[klein]

Originally posted by hnn@Aug 15 2008, 14:42
Du kan begära ett företag i konkurs om dom inte betalar sin faktura i tid.

Skulle du tex. skicka en faktura till Ericsson som var ställd på 10 dagar, skulle dom förmodligen skita i det och betala efter 30 dagar.

(Vi har haft detta problemet med större summor pengar)

Så enkelt är det inte att begära ett företag i konkurs.. Ett tips är att anlita någon fakturingsservice, där man får inkasso tjänst på köpet. En del inkasso bolag ge dig gratis inkasso, om dom får alla härliga avgifter och räntor som dom smackar på din fodran.

[jonny]

Originally posted by ConnyWesth@Aug 15 2008, 19:20
Det är normalt ingen idé att skicka ut påminnelse förrän efter 35-40 dagar efter förfallodatum.

Jag förmodar att du menar fakturadatum. Och har man avtalat om en viss tid ska man givetvis skicka ut en påminnelse ganska snart efter förfallodagen. Snabbare påminnelse ökar chanserna att få betalt.

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av jonny

Jag förmodar att du menar fakturadatum. Och har man avtalat om en viss tid ska man givetvis skicka ut en påminnelse ganska snart efter förfallodagen. Snabbare påminnelse ökar chanserna att få betalt.

Givetvis var det 5-10 dagar efter förfallodatum jag menade. Det tar normalt 2-3 dagar för pengarna i banksystemet ibland och då är det bara pinsamheter om man skickar påminnelse fast kunden har betalat, kan skada en kundrelation i onödan.

Jag själv blir minst sagt gramsen om jag får en påminnelse, från mina leverantörer, fast jag betalat.

[digiArt]

Originally posted by ConnyWesth@Aug 16 2008, 03:40
Jag accepterar nästan aldrig avtal med kortare betalningsvillkor än 30 dagar till mina leverantörer, vill de låna pengar får de gå till banken, jag har ingen möjlighet att låna ut pengar till mina leverantörer. Jag kan inte ha kortare betalningsvillkor till mina leverantörer än jag har till mina kunder. Enklast är om det är samma villkor, dvs 30 dagar netto.

Du har skrivit en del vettiga inlägg. Men nu yrar du rejält.

"Låna ut pengar till mina leverantörer". Hur räknar du, det är ju de som lånar ut till dig genom att inte begära betalning pronto. De kanske har leverantörer i sin tur som har kortare tider än 30 dagar, för dem blir då "enklast om det är samma villkor", dvs kortare än 30 dagar.

Gissar på att du kommer att kontra något i stil med "då får de förhandla till 30 dagar eller byta leverantör".

30 dagar fakturapraxis kommer ur missförståndet att ingen ränta får debiteras förrän 30 dagar om inget annat avtalats. Dvs, har jag inte angett vid beställningstillfället att kortare betalningsvillkor än 30 dagar gäller får jag inte ta ut ränta förrän efter 30 dagar. Däremot står det mig fritt att sätta betalningsvillkor om inget avtalats vid beställningstillfället. Att inget avtalats vid beställningstillfället innebär inte per automatik att beställaren kan betala närhelst det denne behagar, oavsett vad som angetts på fakturan. Jag orkar inte jaga lagrum här, men det finns.

Samma sak gäller reklamationsrätt, det brukar ofta stå att man har max 8 dagar på sig att reklamera fakturan. Om man inte har ett uttryclligt avtal om det så gäller givetvis inte det heller om leverantören enbart har plitat dit det på fakturan. Ebligt rättspraxis får kunden reklamera varan flera år efter leverans. Kunden kan dessutom reklamera trots att de redan har godkänt leveransen.

Håll isär argumentationen. Du får skilja på reklamation av faktura och reklamation av vara. Två skilda saker. Och vilka är avtalsparterna, två helt olika lagar som gäller beroende på konstellation.

Dvs:
ftg -> konsument = konsumentköplagen
ftg -> ftg = köplagen
konsument -> konsument = köplagen

Du får gärna förtydliga...

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av digiArt

Du har skrivit en del vettiga inlägg. Men nu yrar du rejält.

Jag förtydligar....

Originally posted by -digiArt@Aug 16 2008, 11:25
"Låna ut pengar till mina leverantörer". Hur räknar du, det är ju de som lånar ut till dig genom att inte begära betalning pronto. De kanske har leverantörer i sin tur som har kortare tider än 30 dagar, för dem blir då "enklast om det är samma villkor", dvs kortare än 30 dagar.

Gissar på att du kommer att kontra något i stil med "då får de förhandla till 30 dagar eller byta leverantör".

Jag jobbar nästan uteslutande åt stora företagskunder (typ, försäkringsbolag, börsnoterade it-konsultbolag som i sin tur har stora börsnoterade bolag som sina kunder). Dessa betalar aldrig fakturor med kortare betalningsvillkor än 30 dagar, det är en väl etablerad praxis med 30 dagar netto. Jag har testat att förrhandla till mig kortare betalningstider än 30 dagar men det är helt kört, de väljer då hellre andra leverantörer.

Om jag själv får betalt tidigast efter 30 dagar så skulle det innebära att jag själv helt enkelt får likviditetsbrist om jag skulle betala mina egna leverantörer innan jag får betalt av mina kunder. Jag skulle netto tvingas låna ut pengar innan jag fått betalt själv.

Det är dessutom vanligt att man formulerar sig, med följande innebörd, i min branch; "Betalning sker inom 5 dagar när leverantören fått betalt av kunden". Då har min direktkund (som i detta fall är en konsultmäklare) garanterat att de inte tar någon risk, utan det är jag som deras leverantör som tar hela risken för min faktura. fakturabeloppen kan röra sig om belopp på 100 000-150 000 SEK och jag kan ha ca 2 såna fakturor till samma kund i utestående kundfodring. Fakturering sker i detta fall månadsvis med 35 dagar netto. Men om min kund inte får betalt förrän efter 40 elelr 50 dagar så får inte jag heller betalt förrän dess. Betalar kunden inte alls så är det jag som underleverantör som får ta hela smällen. Mellanhanden tar ingen risk, eftersom klausulen om "betalning 5 dagar efter de fått betalt av sin kund" finns så kan jag inte göra särskilt mycket på egen hand.

Originally posted by -digiArt@Aug 16 2008, 11:25
30 dagar fakturapraxis kommer ur missförståndet att ingen ränta får debiteras förrän 30 dagar om inget annat avtalats. Dvs, har jag inte angett vid beställningstillfället att kortare betalningsvillkor än 30 dagar gäller får jag inte ta ut ränta förrän efter 30 dagar. Däremot står det mig fritt att sätta betalningsvillkor om inget avtalats vid beställningstillfället. Att inget avtalats vid beställningstillfället innebär inte per automatik att beställaren kan betala närhelst det denne behagar, oavsett vad som angetts på fakturan. Jag orkar inte jaga lagrum här, men det finns.

Det är inget missförstånd att praxis är 30 dagar netto, med undantag av tele2, så är det ytterst sällan jag råkar ut för större företag som använder andra betalningsvillkor än 30 dagar netto, De som har kortare betalningsvillkor är oftast småskuttar.

Ursprungligen postat av digiArt

Håll isär argumentationen. Du får skilja på reklamation av faktura och reklamation av vara. Två skilda saker. Och vilka är avtalsparterna, två helt olika lagar som gäller beroende på konstellation.

Dvs:
ftg -> konsument = konsumentköplagen
ftg -> ftg = köplagen
konsument -> konsument = köplagen

Du får gärna förtydliga...

Jag har inte skiljt på detta då det brukar stå "Invändningar mot denna faktura ska göras inom 8 dagar", detta är ett ogiltigt "påstående" om det inte finns ett giltigt avtal som underlag. I gällande rättspraxis får oftast kunden rätt att reklamera fakturan (dvs justera belopp eller felaktiga poster) åtmindstonde ett halvår efter att kunden fått fakturan.

En vara finns det i lagen ett antal skärpta krav på producentansvar många år efter leverans. Jag pratar nu inte om B2C-affärer som underkäder, eller förbrukningsartiklar som hårschampo eller tvättmedelutan mera handfasta B2B-tjänster och produkter som TV-apparater, bilar, datorer, skrivare m.m.

Jag vill dock inte gå in i polemik om detaljer kring detta för det var inte mitt ursprungliga inlägg avsett för. Jag resonerar endast om B2B-affärer inte B2C eller C2C.

[KristianE]

Conny:
Om du böjer dig framåt och accepterar ett avtal där du får betalt
först när slutkund betalat till din kund så är det väl ditt problem.

Det är inget som du ska låta gå ut över dina underleverantörer.
De lånar ut pengar till dig, punkt slut.

Och du, Volvo kör, mig veterligen, precis som Ericsson – 90 dagars
kredit – inte 60.

[Conny Westh]

Originally posted by KristianE@Aug 16 2008, 19:26
Conny:
Om du böjer dig framåt och accepterar ett avtal där du får betalt
först när slutkund betalat till din kund så är det väl ditt problem.

Det är inget som du ska låta gå ut över dina underleverantörer.
De lånar ut pengar till dig, punkt slut.

Och du, Volvo kör, mig veterligen, precis som Ericsson – 90 dagars
kredit – inte 60.

Om jag vill ha beställningen från kunden så måste jag acceptera det villkoret. Så det blir mitt problem, ja.

Jag måste i min tur gardera mig bakåt i värdekedjan och kräva liknande villkor av mina leverantörer och det blir därmed deras problem om de vill ha mig som kund.

Ang Volvo så var det värre än jag kände till, de har tydligen skärpt kraven ytterligare på sina underleverantörer, ang betalningsvillkoren. I slutändan är det de stora drakarna som använder underleverantörerna för att låna pengar av dem utan ränta.

Men det du skriver bekräftar bara vad jag hävdar....

[Conny Westh]

Originally posted by digiArt@Aug 16 2008, 11:25
Gissar på att du kommer att kontra något i stil med "då får de förhandla till 30 dagar eller byta leverantör".

När vi pratar B2B-affärer så är det kunden som bestämmer vilken kvalitet de vill ha levererat. leverantöre sätter sedan ett pris på denna kvalitet. Om båda parter kan komma överens om kvalitet och pris så kan det bli affär.

Med kvalitet avser jag i detta fall dels tjänstens innehåll eller produktens egenskaper. Till detta kommer betalningsplanen.

Kunden kan typiskt ha önskemål om att betala enligt:

- en fördelning i efterskott per månad med 30 dagar netto (ett typiskt utvecklingsprojekt på löpande räkning)
- eller hälften vid beställning resten vid leverans (ett typiskt kort fastprisuppdrag)
- alltihop efter 90 dagar från fakturadatum (som Volvo till sina underlevarntörer)
- 5 dagar efter att vi fått btalt av vår kund (En konsultmäklare)

Det var bara några exempel.

leverantören får utifrån de givna förutsättningarna se om de kan leverera allt enligt kundens krav, eller om man behöver resonera om saker man inte kan leverera.

När båda parter är överens om själva kvalitén på leveransen, så kan leverantören ta fram ett pris. Sen är det upp till kunden att avgöra om priset är acceptabelt.

Det är inte förrän båda parter är överens som det kan bli affär.

Målet för leverantören måste alltid vara att få en nöjd kund. En nöjd kund kan bli en guldgruva för leverantören, kunder håller sig gärna fast vid leverantörer man är nöjd med och återkommer med mer beställningar, trots att det är svindyrt och betydligt dyrare än konkurenterna till leverantören.

Är kunden missnöjd så är deras benägenhet att byta leverantör större, även om det finns dock en inneboende tröghet att byta leverantör även vid visst missnöje (att byta bank är ett välkänt exempel på detta, man ska bli bra purken på sin bank innan man byter).

Alla företag måste planera sin likviditet och att betala sina egna leverantörer efter att man själv har fått betalt av sina egna kunder är ett vanligt medel för att uppnå acceptabel likviditet i det egna bolaget.

Ett annat uttryck för detta är att "sälja skinnet innan björnen är skjuten", ytterligare ett begrepp i denna genre är "drop shipping" dvs att jag beställer varan hos min leverantör först när jag fått en beställning från min egen kund.

Enligt min revisor så är det inte ovanligt inom TV/radiohandeln med betalningsvillkor på upåt 180 dagar eller ännu längre.

Vanligt idag är att större företag som HP, DELL med flera inte har sina produkter i lager utan de tillverkas på kundorder.

I min egen del av IT-branchen nämigen konsultsvängen så kan man normalt inte producera konsulttjänster för att ha dem på lager utan de konsumeras av kunden i samma ögonblick de produceras. Jag kan knappast få betalt i förskott elelr ens direkt vid leverans. Jag jobbar en månad, fakturerar och väntar ytterligare en månad + några dagar på betalningen. I princip ligger jag ute med upplupet arbete och kundfodringar på uppåt 2,5-3 månader dvs 200 000 - 450 000 SEK i konstant riskbelopp. Det innebär mellan 15-40% av årsomsättningen i riskbelopp.

Det var några olika aspekter på att skydda likviditeten i företaget, samt att begränsa risken.