Om man nu måste sitta med hörlurar för avskärma sig för att det ska fungera så kan man ju undra varför man ska sitta i landskap.

[Conny Westh]

Får många år sedan jobbade jag med utveckling av interna system på ett företag och då var vi ett team på 3 utvecklare och en samordnare, vi turades om att ta hand om supporten och när man hade hand om supporten så gjorde jag en studie på mig själv om just störningarna från telefonsamtalen. Det tog mig minst 20-30 minuter att kunna gå tillbaka till fokus på ett kodningsavsnitt och komma igång med den uppgiften igen efter ett supportsamtal. Det betyder också att om jag fick 8-10 samtal som var jämnt fördelade under dagen så fick jag inget gjort alls med kodningen. Det var kollosalt frustrerande.

Jag satt ofta kvar efter 17 för att få något jobb gjort över huvud taget. Alla andra gick hem vid 17 men jag satt kvar och jobbade lite, för jag gillar att koda, så för mig var det bara roligt. Men jag fick mer gjort mellan kl 17-20 dvs under 3 timmar än jag fick gjort mellan kl 9-17 under en hel arbetsvecka!!! Där kan an se effekten av störningsmomentet, exemplifierat på mig själv.

Under dessa tre timmar mellan 17-20 var jag helt ensam på kontoret och kunde koncenterra mig till 100% på uppgiften, inga störningsmoment alls.

Jag började på egen hand helt enkelt att notera varje telefonsamtal, och noterade det i tidrapporteringssystemet inkl en viss störningstid, det gjorde att jag kom fram till att ett telefonsamtal tog väl i snitt 15-20 minuter även om jag bara pratade med användaren i 5 av de minutrarna. Det betyder att jag kanske hade ca ett 20-30-tal supportsamtal om dagen. Vissa användare kunde man spendera 2 timmar med att hjälpa. Men så småningom så skrev jag ihop ett program som jag kallade "Fixa problem" (liknande Microsofts "Fixit" men för våra interna system), då kunde det programmet fixa ett 2 timmars supportsamtal på mindre än 2 minuter, inkl tiden det tog för användaren att beskriva problemet.

[pelmered]

För att illustrera vad detta kan kosta företagen har Helena Jakncke gjort en överslagsräkning på vad 2 procents prestationssänkning innebär för företagen. För en organisation med 110 anställda med en medellön på 25 500 kronor innebär det en förlust på drygt en miljon kronor om man räknar in förlust i arbetstimmar, lön per timme och sociala kostnader.

2 procent lägre produktivitet är ju väldigt lite så det är ju ingen större förlust. Detta bör väl dessutom vara inom felmarginalen i en sån här undersökning.
Sedan finns det många andra aspekter av detta också. Att t.ex. sitta på ett eget rum är nog förödande för motivationen på jobbet. Man har nog betydligt roligare på jobbet om man sitter ihop med andra(i alla fall om man har hyfsad personkemi) viket lär öka både motivation och jobbprestation.
På många större företag finns det folk som sitter på ett eget rum och knappt gör något alls eftersom ingen har riktig koll på vad de har fått för uppgifter.
Flera av faktorerna i teorin "Diseconomies of scale" (http://en.wikipedia.org/wiki/Diseconomies_of_scale) blir mycket högre av att man avskärmar sig mer.

Det ligger definitivt en hel del i detta, men det är verkligen inte svart på vitt att det ger sämre prestationer med öppnare kontorslandskap.

[Conny Westh]

Anledningen till att man från arbetsgvarens sida över huvud taget motiverar att sitta i "landskap" är ofta kostnadsbesparing av lokalkostnaden, det skulle matematiskt helt enkelt få plats fler personer på samma konstorsyta. Eftersom man brukar räkna med ca 15-20 Kvm per person med vanliga kontorsrum (varav själva rummet kanske är 10 kvm och gemensamhetsutrymmer 5-10 kvm). Tanken är då att man ska kunna minska ytan per person med kanske 20% så det blir 12-16 kvm.

Men det finns en annan aspekt av det hela också i den ekonomiska kalkylen, lokalhyran i centrala stockholm city ligger på ca 6000 kr/kvm, om du då har en yta på 20 kvm per person så blir det 120 000 kr/person/år.

Men under samma tid så kostar personalens löner 640 500 kr. I undersökningen som jag refererade till så hade de räknat med en månadslön på ca 25 000 kr vilket är vad låglönegrupperna (Busschaufförer, plåtslagare, ...) har betalt idag. Kontorspersonal har normalt betydligt högre löner än så. Jag räknade med 35000 i min kalkyl som ett snitt.

En besparing på 20% av lokalkostnaden på 120000 kr blir 24000 kr per år, dvs ca 2000 kr per månad. Medan en produktivitetsförsämring på 2% av 640 500 kr blir 12810 kr och 10% försämring blir 64050 kr (5 337 kr/mån), ett snitt på 44025 kr (3 669 kr/mån).

Netto sett blir det alltså ÖKADE kosnader (44025-24000 dvs 1669 eller ca 2,6% av 760 500 kr. Nettoförändringen av kostnaderna kunde då vara från -1,5% upp till +5,3% netto, med ett snitt på +2,6%) för företagen att använda kontorslandskap i stället för egna rum, alternativt mindre grupprum.

Räknar du på hyresnivåer utanför stockholms City så blir det nästan alltid en ren förlustaffär.

[pelmered]

Ursprungligen postat av ConnyWesth

Anledningen till att man från arbetsgvarens sida över huvud taget motiverar att sitta i "landskap" är ofta kostnadsbesparing av lokalkostnaden, det skulle matematiskt helt enkelt få plats fler personer på samma konstorsyta. Eftersom man brukar räkna med ca 15-20 Kvm per person med vanliga kontorsrum (varav själva rummet kanske är 10 kvm och gemensamhetsutrymmer 5-10 kvm). Tanken är då att man ska kunna minska ytan per person med kanske 20% så det blir 12-16 kvm.

Men det finns en annan aspekt av det hela också i den ekonomiska kalkylen, lokalhyran i centrala stockholm city ligger på ca 6000 kr/kvm, om du då har en yta på 20 kvm per person så blir det 120 000 kr/person/år.

Men under samma tid så kostar personalens löner 640 500 kr. I undersökningen som jag refererade till så hade de räknat med en månadslön på ca 25 000 kr vilket är vad låglönegrupperna (Busschaufförer, plåtslagare, ...) har betalt idag. Kontorspersonal har normalt betydligt högre löner än så. Jag räknade med 35000 i min kalkyl som ett snitt.

En besparing på 20% av lokalkostnaden på 120000 kr blir 24000 kr per år, dvs ca 2000 kr per månad. Medan en produktivitetsförsämring på 2% av 640 500 kr blir 12810 kr och 10% försämring blir 64050 kr (5 337 kr/mån), ett snitt på 44025 kr (3 669 kr/mån).

Netto sett blir det alltså ÖKADE kosnader (44025-24000 dvs 1669 eller ca 2,6% av 760 500 kr. Nettoförändringen av kostnaderna kunde då vara från -1,5% upp till +5,3% netto, med ett snitt på +2,6%) för företagen att använda kontorslandskap i stället för egna rum, alternativt mindre grupprum.

Räknar du på hyresnivåer utanför stockholms City så blir det nästan alltid en ren förlustaffär.

Den främsta anledningen till att man inte räknar så är att man faktiskt inte kan räkna så. Det är så många faktorer som spelar roll att det inte går att ställa upp någon sådär enkel modell för att få fram kostnaden.

Jag är t.ex. ganska säker på att många människor mår bättre av att ha mycket folk runt sig när de jobbar och därmed presterar bättre, men vissa föredrar att sitta avskiljt så att de verkligen kan fokusera på uppgiften.
Folk är olika och fungerar väldigt det går inte att göra några exakta eller generella beräkningar.

Det allra bästa är att göra en avvägning i varje enskilt fall för att se vad som passar varje verksamhet och de personer som är inblandade.

[Conny Westh]

Beräkningen jag presenterade bygger på fakta och empiriska studier. Sen är det bara att räkna ihop slutsumman för att se om det blev mer vinst för företaget eller inte.

Det är m a o redan inräknat att vissa personer tvivs bättre i "landskap" medan andra inte gör det. Det var det som forskarapporten hade bevisat genom emiriska studier som jag refererade till i första inlägget.

Angående beräkningen av lokalkostnaden har jag själv satt ihop den kalkylen utifrån de fakta jag känner till. Om någon har andra faktauppgifter så är ni välkomna att visa dem. Jag har bara visat de fakta jag känner till, jag har inte försökt bevisa att alla andra fakta och empiriska studier är felaktiga.