| FAQ |
| Kalender |
|
|
|
|
#1 | ||
|
|||
|
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Det är så många som tror att det du skrev är det som gäller men det är helt fel. Det finns ingen som helst rätt för en kund till de imateriella rättigheterna. Det funkar som när du anlitar en artist för att spela på et evenemang du anordnar. Artister får bra betalt men arrangören få ingen del i de imateriella rättigheterna. Vill ett skivbolag äga en artists ekonomiska rättigheter till ett verk av något slag så måste det till ett avtal om det. Du blandar ihop vad som gäller om du är anställd i ett företag, då gäller normalt att arbetsgivaren har den ekonomiska copyrighten till allt arbete du gör inom ramen för din anställning. Men du har personligen den idéella copyrighten, dvs rätten at säga att du gjort jobbet och få den moraliska kredit du förtjänar, du har dock ingen rätt till ekonomisk kompensation för koden utöver din normala lön. Senast redigerad av Conny Westh den 2010-08-20 klockan 21:54 |
||
|
|
Svara med citat
|
|
|
#2 | ||
|
|||
|
Nykomling
|
Tack så mycket Conny! Verkligen super ...
Vad exakt innefattar den "exklusiva rätten" till koden? Vi vill fortfarande kunna använda koden själv. |
||
|
|
Svara med citat
|
|
|
#3 | ||
|
|||
|
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Den "idéella rätten" ingår inte i "exklusiv rätt", dvs om Picasso målar en tavla så får han alltid säga att han målat den där tavlan, men om han sålt den "exklusiva rätten" till tavlan så får han inte röra eller förstöra den, för den ägs av någon annan. Den nye ägaren får kopiera, förändra, sälja vidare eller förstöra tavlan hur mycket de vill, men de får aldrig hävda att de målat tavlan. (vi bortser i detta sammanhang från att just Picassos tavlor anses som spanska nationalskatter och det är säkert kriminellt att förstöra dem av den orsaken, men det är en annan historia...). Ett typexempel på en sån här konflikt var när Santa Cruz Corporation köpte Unix-koden av Novell för 1 Miljard US dollar (som i sin tur köpt den av ATT), Santa Cruz började kräva alla linux-användare på licenspengar för de ansåg att Linux gjorde intrång i deras exklusiva rätt till Unix källkod. En mångårig rättstvist uppstod och många företag blev involverade som IBM (som är stor användare av Linux). Amerikaner har en tendens att skriva hiskeligt långa och komplicerade avtal. Avtalet mellan Santa Cruz Corp och Novell var så komplext att ingen av dem riktigt förstod vad affären egentligen bestod av, och båda trodde att de gjort en bra affär men det visade sig att de grundlurat sig själva, för de var för krångliga och därmed otydliga i avtalet. Avtalet kunde i efterhand tolkas lite som man vill beroende på vem av parterna man frågade, så ska inte avtal vara utformade, de ska vara stenklara och tydliga och inte gå att misstolka eller tolka på fler olika sätt. Senast redigerad av Conny Westh den 2010-08-23 klockan 23:56 |
||
|
|
Svara med citat
|
| Svara |
|
|