[dalesue]

Ursprungligen postat av Anders Larsson

Ni har båda rätt - om man skippar behovet av att vara allmännyttig ideell förening kan man sätta upp vissa begränsningar kring vem som kan bli medlem.

Det går även att skriva in en del andra skydd i stadgarna, till exempel att de ekonomiska värdena som skapats tillhör de medlemmar som fört in dem i föreningen etc.

En ideell förening kan även äga andra bolag, så det kan vara en plattform för att starta kommanditbolag, där den ideella föreningen står för risken. Man kan sätta upp ett AB inom den ideella föreningen och på sikt växla ut aktierna till medlemmarna.

Ett annat alternativ är att starta ett riktigt bolag, en ekonomisk förening, som till stor del bygger på samma grundidé men med ett ekonomiskt syfte. Här är det mycket tydligare hur man begränsar vem som kan bli medlem, även om det i grund är möjligt att ansöka om medlemskap.

Oj, i det inlägget var det tyvärr inte många rätt varför ett par klargöranden är på sin plats.

Inledningsvis - en ideell förening kan inte vara komplementär i ett kommanditbolag. Det framgår uttryckligen av 3 kap 2 § lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

Vad sedan avser påståendet om att man kan skriva in olika begränsningar kring vem som kan bli medlem om man skippar behovet av att vara en allmännyttig förening är inte heller detta korrekt. Det är inte någon skillnad på de föreningsrättsliga reglerna i en förening som är allmännyttig och en som inte är det. Frågan om man är en allmännyttig förening eller ej har främst skatterättlig betydelse och berör inte de föreningsrättsliga aspekterna.

Man kan i samtliga former av föreningar skriva in begränsningar med avseende på vem som får bli medlem. Det ska dock vara objektiva krav och i rättspraxis har det visat sig vara mycket svårt att "stänga ute" personer från en ideell förening. Avsikten med en förening är att just att den ska vara öppen och tillgänglig.

Ett avgörande problem med att driva verksamhet i form av en ideell förening är just öppenheten - medlemsmajoriteten kan snabbt ändras med följd att man helt "tappar kontrollen" över verksamheten och sin investering. Därefter kan den nya ledningen ändra stadgarna varför även skydd intagna i stadgarna kan visa sig vara otillräckliga.

En lösning som möjligtvis kan fungera är att den ideella föreningen skriver ett avtal med mig som investerare varvid jag i avtalet upplåter en rättighet eller liknande till den ideella föreningen och att jag i avtalet ser till att förbehålla mig möjligheten att ta tillbaka rättigheten närhelst jag önskar eller liknande. På så sätt är mina rättigheter säkrade genom ett avtal där rättigheterna inte är beroende av vem som för tillfället bestämmer i föreningen. Vägrar å andra sidan föreningen att uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet sitter jag med en domstolsprocess om halsen...

Vad avser idéen med att starta en ideell förening som därefter startar ett aktiebolag förstår jag inte riktigt poängen. Istället för att låta föreningen köpa andelar för att därefter "växla ut" dessa till medlemmarna är det väl bättre att bilda aktiebolaget direkt och låta de som är intresserade bli aktieägare och samtidigt skriva ett aktieägaravtal mellan aktieägarna? På så sätt slipper man såväl skatteproblematiken som osäkerheten med öppenheten i en ideell förening.

Less is more är ofta tillämpligt även i juridikens värld

I ett aktiebolag finns det ett helt annan skydd genom aktiebolagslagen samtidigt som man med hjälp av t ex aktieägaravtal och hembudsklausuler effektivt kan behålla kontrollen över verksamheten och sin investering.

Nu vet jag inte riktigt vad det är för idé som Conny funderar på att sjösätta men personligen skulle jag nog vara mycket tveksam till att starta upp ett projekt i form av en ideell förening. Undantag finns som bekant alltid men Conny får nog lätta lite mer på förlåten med avseende på vad det är för projekt det är fråga om innan i vart fall jag vågar ha en definitiv uppfattning.