[FredrikMH]

Allmänblidning...

[Marcus]

KY är bättre än Univ och i mina ögon ses det som en bättre
utbildning än Univ utbildning. Självklart går det inte att köra med KY utbildningar
på allt, tex. läkare för att ta ett extremt exempel.

Är lite konstigt att jämföra "universitet" med KY. Det är ju en väldigt generell jämförelse. Att studera till t.ex. civilingenjör på universitet innebär ju att du bl.a. läser sammantaget ett år enbart med matematik som innefattar allt från diskret matematik, matematiska modeller till linjära system. Sedan läser man ju t.ex. mekanik, våglära, värmelära, datastrukturer, algoritmer, ekonomi, funktionell programmering, imperativ programmering, digitalteknik, datasäkerhet, Bayesian networks, multimediasystem, , osvosv, med möjlighet att bredda sig inom sin utbildning mot t.ex. ingenjörsjuridik, JÖK, teknikhistoria, språk eller vad det nu må vara. Att få in det i en KY-utbildning är det ju ingen som försöker sig på ens. Resultatet från en KY-utbildning må vara jämförbar med högskoleingenjörsutbildningar men knappast civilingenjörsutbildningar som är så pass mer heltäckande (inte minst pga den längre studietiden).

Originally posted by Johan H@Oct 18 2005, 23:28
Bästa utbildningen är erfarenhet.
Alla KY utbildningar innehållet praktik i en stor del av utbildningen.
Finns inget bättre än det. Det är där man lär sig något.
Det levererar tyvärr inte Universitetet.

De flesta civilingenjörsutbildningar har rekommenderad praktik på 12 veckor samt 6-12 månaders examensarbete t.ex. på ett företag. Vet inte riktigt varifrån du fått att man inte gör sådant på universiteten?

Är väl kanske överflödigt att fråga, men vad har du läst för KY-utbildning? (Utgår ifrån att du inte läst på univ eftersom du inte verkar känna till den tidigare obligatoriska praktiken t.ex.)

[eg0master]

Originally posted by Johan H@Oct 18 2005, 23:28
Bästa utbildningen är erfarenhet.

Som många före mig påpekat ger både civilingenjörsutbildningar och för den delen en hel del andra program tillfälle för praktik och inte minst ett examensarbete på 20p.
Och vem är då jag (så vi har perspektiv)? Naturvetenskaplig i gymnasiet, sedan datavetenskapligt program (ej att förväxlas med systemvetenskap). Jag har alltså (utöver en del fristående extra kurser) över ett år matematiska kurser och nästan tre år (inkl. exjobb) "programmerings"-kurser. Jag vill understryka att ingen kurs är i ett specifikt språk utan alla kurser handlar om olika datalogiska delar där programspråken slunkit med automatiskt för att man måste lära sig dem vid sidan om för att klara av alla inlämningsuppgifter.

Så åter till frågan. Utbildning handlar dels om allmänbildning (kom just hem från USA där en taxi-gubbe trodde sverige låg nära sudan) och dels om erfarenhet, erfarenhet att lösa problem och att tänka kritiskt. Visst, på gymnasiet var det mest allmänbildning, men på universitetsnivå var det helt annorlunda. Min erfarenhet säger mig att visst finns det folk som är duktiga även utan högre utbildning, men det är de med talang. Den stora massan av de som saknar utbildning verkar inte ha samma förmåga att effektivt lösa problem som den stora massan av de med högre utbildning har. SJälvklart finns det rötägg bland de utbildade, men förmågan att lösa problem på ett bra sätt är i medeltal högre hos de med högre utbildning är de som är självlärda?

En sak är ju tydlig, att de som förespråkar "praktik framför utbildning" pratar om att kunna PHP, C#, C osv, medans jag själv tittar på typen av problem som skall lösas. Web är web. GUI är GUI osv. Om jag kan ett programspråk (ex. PHP) och kan göra webapplikationer i PHP så kan jag utan problem lösa samma uppgift i ASP med VBscript eftersom jag vet hur saker funkar, jag vet vad jag kan förvänta mig av ett programspråk så resten är bara en översättning mha manualen. Det man får med erfarenhet är inte i första hand att man blir en bättre programmerare på det teoretiska planet (hur man skall bygga upp datastrukturer går att läsa sig till) utan snarare att man lär sig specifika klassbibliotek. Man lär sig hur MFC, .NETFW, PHPs inbyggda funktioner osv fungerar och det är det som är styrkan. VIlket språk man använder är ointressant. Många av er menar nog detta när ni talar om programspråk, men jag tycker man måste vara tydlig på den här punkten. Jag brukar jämföra programmering i ett nytt språk som att skriva en uppsats på danska (om man inte kan danska). Med ett lexicon (manual) kan man skriva något som alla förstår (både danskar & svenskar) och berättar det du vill berätta. Det kanske inte är gramaktiskt korrekt (dvs utnyttjar alla finnesser och nyanser tillgängliga) men det är förståligt.

Så i min mening har praktiska utbildningar, inklusive en hel del universitetskurser som inriktar sig på specifika programspråk fel fokus. Programspråket är bara ett verktyg för att lösa generella problem och det är lösningen av dessa problem som skall vara fokus - inte vilket språk och vilken miljö man gör det i.

Så till dig som började tråden; av all matematik jag läst (minns du, över ett år på universitetet) så är det matematiken på gymnasiet jag använder i yrkeslivet (jag gör ju inte bara web-grejer utan lite mer avancerade grejer) och det jag använder 99% av fallen är trigonometri i alla dess former. Men all universitetsmatte har gett mig erfarenhet att lösa komplicerade problem på ett sätt som jag kan applicera även utanför matematiken.

[Storen]

Originally posted by Jan Eriksson@Oct 18 2005, 22:52
Visst kan skolan vara tråkigt ibland. Man förstår inte varför man behöver lära sig om gamla döda kungar, växter och deras fotosyntes samt hur man extraherat alkaloider ur fruktkroppar. Jag förstår att man lessnar – onödigt vetande? Inte, kunskap är makt.
Exempel 1;
Ett företag som säljer takstolar vill att någon skapar en hel ny sajt för deras produkter. Du träffar dom och allt ser ut att vara klart då dom frågar om du kan skapa ett formulär där kunden kan fylla in sina uppgifter och så räknas material åtgången för takstolarna ut automatiskt. Det blir riktigt penibelt när du säger att du inte kan detta tack vare att du inte kan räkna vinklar.
Exempel 2;
Du är hos några vänner och hamnar av en slump bredvid inköpschefen för ett stort företag. Du arbetar på ett företag som har en produkt som du är säker på skulle passa inköpschefen. Att ta upp det direkt inser du är både klumpigt och idiotiskt. Du förstår dock av samtalen att inköpschefen har en stor passion och det är gamla författare. Inköpschefen vänder sig mot dig och frågar – Vilken är den största av våra gamla författare?
Förmodligen får du svara - Vet inte, jag skolkade under svenska lektionen.
Exempel 3;
Gudruns kusin Märta blåser in och ni blir utan både el och telefon samt träden ligger över vägen. Ovan på detta så dricker din lilla dotter någon giftigt som står i ett skåp. Hon mår illa. Vad gör ni? Hade du läst kemi i grundskolan så vet du förmodligen svaret.
Jag kan skriva flera exempel men det är min förhoppning att du förstår att en bred kunskapsbas kommer hjälpa dig genom livet. Kunskap kan man inte få för mycket av.

Efter att ha läst både mindre intelligenta, och mer intelligenta inlägg här så är Jan Eriksssons det mest talande...


Någonting jag funderar på och som i många fall är "outstanding" är helt enkelt det SUNDA FÖRNUFTET... Hur man skaffar utbildningen till denna oerhörda kompetens vet jag ej, men har man det kommer man långt....mycket långt