[Lancelot]

Hejsan.

1. Måste jag ha en suppleant? Vem ska det då vara? Jag vill vara VD själv och då registrerar jag mig själv som ledamot väll? Eller behöver jag inte det?


2. Är bolagsverkets avgifter avdragsgiltiga?

[Gustav]

1. Ja, du måste ha minst en suppleant i styrelsen. Med andra ord måste det vara minst två personer i en styrelse. Styrelseledamot är inte samma sak som VD. Du behöver ingen VD. Är det ditt bolag så kan du välja dig själv till styrelseledamot. Det är brukligt att majoritetsägaren står som styrelseledamot, men det är inte något krav. Själv är jag varken VD eller styrelseledamot i något av de bolag som jag äger.

2. Nej, de är inte avdragsgilla. I alla fall inte om du registrerar företaget på dig själv som privatperson.

[Lancelot]

Ursprungligen postat av Gustav

1. Ja, du måste ha minst en suppleant i styrelsen. Med andra ord måste det vara minst två personer i en styrelse. Styrelseledamot är inte samma sak som VD. Du behöver ingen VD. Är det ditt bolag så kan du välja dig själv till styrelseledamot. Det är brukligt att majoritetsägaren står som styrelseledamot, men det är inte något krav. Själv är jag varken VD eller styrelseledamot i något av de bolag som jag äger.

2. Nej, de är inte avdragsgilla. I alla fall inte om du registrerar företaget på dig själv som privatperson.

Tack för svar.

Vilket förbehåll ska jag välja ? Jag vill själv som aktieägare ha full makt. Vill lixom inte att någon ska kunna köpa mina aktier från ingenstans.
Följande finns:

1. Hembudsförbehåll

Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett hembudsförbehåll. Det innebär att aktieägare eller någon annan ges rätt att lösa en aktie som har övergått till ny ägare.

Förbehållet kan gälla för alla typer av äganderättsövergångar, exempelvis köp, byte, gåva, arv, testamente och bodelning.

2. Förköpsförbehåll

Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett förköpsförbehåll. Det innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare.

Förbehållet kan gälla för överlåtelser av typerna köp, byte och gåva.

Om både samtyckes- och förköpsbehåll ska finnas i bolagsordningen måste de skilja sig åt på något vis, eftersom de normalt avser samma typ av överlåtelser och tillämpas innan aktierna överlåts till ny ägare.

3. Samtyckesförbehåll

Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett samtyckesförbehåll. Det innebär att styrelsen eller bolagsstämman måste ge sitt samtycke, alltså sitt godkännande, innan en aktie får överlåtas till en ny ägare.

Förbehållet kan gälla för överlåtelser av typerna köp, byte och gåva.

Om både samtyckes- och förköpsbehåll ska finnas i bolagsordningen måste de skilja sig åt på något vis, eftersom de normalt avser samma typ av överlåtelser och tillämpas innan aktierna överlåts till ny ägare.

4. Tvister avgörs av skiljemän

Du kan ta in en paragraf i bolagsordningen som innebär att tvister som uppstår mellan företaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare, ska avgöras av skiljemän.

5. Röstmajoritet

Du kan ta in en paragraf i bolagsordningen som innebär att beslut ska fattas med större majoritet på bolagsstämman än vad som står i aktiebolagslagen. Observera att avvikelser från lagen i dessa fall endast kan ske i skärpande riktning.

[Gustav]

Ursprungligen postat av Lancelot

Tack för svar.

Vilket förbehåll ska jag välja ? Jag vill själv som aktieägare ha full makt. Vill lixom inte att någon ska kunna köpa mina aktier från ingenstans.

Ingen kan köpa dina aktier om du inte vill sälja. Du måste skilja på ett privat AB (som jag utgår ifrån att du ska registrera) och ett publikt AB som är börsnoterat. Ett publikt AB som är börsnoterat kan bli utsatt för ett så kallat "hostile takeover", men det kan inte inträffa i ett litet bolag där du själv äger aktiemajoritet.

Hembudsförbehåll är vanligt i det fall att man är flera som driver ett företag och där man inte vill att utomstående ska kunna köpa in sig utan att alla andra samtycker. Är ni tex två som driver ett AB så kan ingen köpa dina aktier om du inte vill sälja. Men om din partner vill sälja sina aktier, så måste han erbjuda dem till dig först, innan han kan erbjuda dem till någon annan, i det fall att ni har ett hembudsförbehåll.

Vilket förbehåll du ska välja beror på vem du ska driva bolaget med. Ska du driva det helt själv så behöver du inget förbehåll, eftersom du då själv bestämmer allt i bolaget.

[Conny Westh]

Ursprungligen postat av Lancelot

Tack för svar.

Vilket förbehåll ska jag välja ? Jag vill själv som aktieägare ha full makt. Vill lixom inte att någon ska kunna köpa mina aktier från ingenstans.
Följande finns:

1. Hembudsförbehåll

Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett hembudsförbehåll. Det innebär att aktieägare eller någon annan ges rätt att lösa en aktie som har övergått till ny ägare.

Förbehållet kan gälla för alla typer av äganderättsövergångar, exempelvis köp, byte, gåva, arv, testamente och bodelning.

2. Förköpsförbehåll

Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett förköpsförbehåll. Det innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare.

Förbehållet kan gälla för överlåtelser av typerna köp, byte och gåva.

Om både samtyckes- och förköpsbehåll ska finnas i bolagsordningen måste de skilja sig åt på något vis, eftersom de normalt avser samma typ av överlåtelser och tillämpas innan aktierna överlåts till ny ägare.

3. Samtyckesförbehåll

Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett samtyckesförbehåll. Det innebär att styrelsen eller bolagsstämman måste ge sitt samtycke, alltså sitt godkännande, innan en aktie får överlåtas till en ny ägare.

Förbehållet kan gälla för överlåtelser av typerna köp, byte och gåva.

Om både samtyckes- och förköpsbehåll ska finnas i bolagsordningen måste de skilja sig åt på något vis, eftersom de normalt avser samma typ av överlåtelser och tillämpas innan aktierna överlåts till ny ägare.

4. Tvister avgörs av skiljemän

Du kan ta in en paragraf i bolagsordningen som innebär att tvister som uppstår mellan företaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare, ska avgöras av skiljemän.

5. Röstmajoritet

Du kan ta in en paragraf i bolagsordningen som innebär att beslut ska fattas med större majoritet på bolagsstämman än vad som står i aktiebolagslagen. Observera att avvikelser från lagen i dessa fall endast kan ske i skärpande riktning.

Så länge du är ensam aktieägare finns inge risk att någon annan tar över ditt företag. En ägare behöver ganska stor ägarandel typ 20% eller mer för att kräva styrelserepresentation i ett litet företag, men så länge du äger 100% så är det ingen risk. Men den som är representerad med egen majoritet på bolagsstämman är i praktiken den som bestämmer bolagets framtid.

Ordföranden i styrelsen har även utslagsröst så i en styrelse med två ledamöter eller färre och en elelr flera suppleanter så är det alltid ordföranden sombestämmer.

VD utses av styrelsen och kan avsättas av styrelsen med omedelbar verkan.

En ägare kan vara både VD och Ordförande i styrelsen (och ledamot i styrelsen) i ett litet bolag.

Det är bra att utse VD för då får man bättre kreditvärdighet hos UC och Intrum, är man fler än en ordinarie ledamot så bör man även utse ordförande av samma skäl.

Undantag finns om staten stiftar en lag som exproprierar ditt företag. Det kan hända om du exempelvis driver ett elkraftverk, elnätbolag, bank eller företag med annan samhällskritisk funktion som du missbrukar eller har tappat kontrollen över till någon brottsling. Det hände Någon av Nobelbröderna när Bolsjevikerna tog över ryssland i början på 1900-talet, men det är extremt sällsynt i Sverige. Carnegie och HQ-bank är två sentida exempel. Myndighetsbeslut kan man inte skydda sig mot särskilt enkelt.

Du bör undvika att tvister avgörs av skiljemän av kostnadsskäl. Det är nämligen så att det inte finns något försäkringsbolag i Sverige (som jag känner till) som ersätter arvoden i skiljedomstol/skiljenämnd. I vanlig domstol är dessa arvoden betalda av staten och därför behöver bara ombudens arvoden ersättas. Räkna kallt med att ett avgörande av en tvist i skiljenämnd kan kosta lika mycket som det tvistade beloppet eller mer, så undvik tvister om du kan. Skriv in att tvister ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och om parterna inte kan förlikas så ska tvsten avgöras av allmän domstol i Sverige och att svensk lag ska tillämpas. Om båda parter är överens om att tvisten ska avgöras inför skiljenämnd så kan tvisten avgöras i Skiljenämnd utsett av Stockholms handelskammare .... Förenklat förfarande (med en skiljedomare) vid små belopp...


Du kan ta med alla klausuler ovan men de har ingen praktisk effekt förrän du bjuder in fler delägare. Eller dina arvingar skiftat ditt dödsbo och ska driva bolaget vidare efter din hädanfärd till de sälla jaktmarkerna.

Enkel majoritet (1/2 av rösterna företträdda på bolagsstämman), Kvalificerad majoritet (2/3 av rösterna), Extra kvalificerad majoritet (3/4, 4/5 ...).

9/10 krävs ofta för att kräva tvångsinlösen av aktier från de som har mindre än 1/10 av rösterna. Det har jag för mig står i lagen så det behöver man normalt inte ta med i bolagsordningen. Har man minst 1/10 av rösterna så kan man blockera tvångsinlösen.

[Lancelot]

Ursprungligen postat av ConnyWesth

Så länge du är ensam aktieägare finns inge risk att någon annan tar över ditt företag. En ägare behöver ganska stor ägarandel typ 20% eller mer för att kräva styrelserepresentation i ett litet företag, men så länge du äger 100% så är det ingen risk. Men den som är representerad med egen majoritet på bolagsstämman är i praktiken den som bestämmer bolagets framtid.

Ordföranden i styrelsen har även utslagsröst så i en styrelse med två ledamöter eller färre och en elelr flera suppleanter så är det alltid ordföranden sombestämmer.

VD utses av styrelsen och kan avsättas av styrelsen med omedelbar verkan.

En ägare kan vara både VD och Ordförande i styrelsen (och ledamot i styrelsen) i ett litet bolag.

Det är bra att utse VD för då får man bättre kreditvärdighet hos UC och Intrum, är man fler än en ordinarie ledamot så bör man även utse ordförande av samma skäl.

Undantag finns om staten stiftar en lag som exproprierar ditt företag. Det kan hända om du exempelvis driver ett elkraftverk, elnätbolag, bank eller företag med annan samhällskritisk funktion som du missbrukar eller har tappat kontrollen över till någon brottsling. Det hände Någon av Nobelbröderna när Bolsjevikerna tog över ryssland i början på 1900-talet, men det är extremt sällsynt i Sverige. Carnegie och HQ-bank är två sentida exempel. Myndighetsbeslut kan man inte skydda sig mot särskilt enkelt.

Du bör undvika att tvister avgörs av skiljemän av kostnadsskäl. Det är nämligen så att det inte finns något försäkringsbolag i Sverige (som jag känner till) som ersätter arvoden i skiljedomstol/skiljenämnd. I vanlig domstol är dessa arvoden betalda av staten och därför behöver bara ombudens arvoden ersättas. Räkna kallt med att ett avgörande av en tvist i skiljenämnd kan kosta lika mycket som det tvistade beloppet eller mer, så undvik tvister om du kan. Skriv in att tvister ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och om parterna inte kan förlikas så ska tvsten avgöras av allmän domstol i Sverige och att svensk lag ska tillämpas. Om båda parter är överens om att tvisten ska avgöras inför skiljenämnd så kan tvisten avgöras i Skiljenämnd utsett av Stockholms handelskammare .... Förenklat förfarande (med en skiljedomare) vid små belopp...


Du kan ta med alla klausuler ovan men de har ingen praktisk effekt förrän du bjuder in fler delägare. Eller dina arvingar skiftat ditt dödsbo och ska driva bolaget vidare efter din hädanfärd till de sälla jaktmarkerna.

Enkel majoritet (1/2 av rösterna företträdda på bolagsstämman), Kvalificerad majoritet (2/3 av rösterna), Extra kvalificerad majoritet (3/4, 4/5 ...).

9/10 krävs ofta för att kräva tvångsinlösen av aktier från de som har mindre än 1/10 av rösterna. Det har jag för mig står i lagen så det behöver man normalt inte ta med i bolagsordningen. Har man minst 1/10 av rösterna så kan man blockera tvångsinlösen.

Tack för ditt utförliga svar. Har en större helhetsbild nu.

[Anders Larsson]

Ang styrelse.

Du kan välja mellan 1 ordinarie och 1 suppleant, eller minst 3 ordinaire och ingen suppleant.

[jonny]

I extrema fall där du bara äger en liten andel av bolaget kan tvångsinlösen möjligen förekomma. I ett privat onoterat bolag kommer det sannolikt aldrig att hända dock.

Förbehåll kan läggas till senare om det blir aktuellt även om det givetvis är smidigare från början. Om du tänkt ta in delägare framöver kan förbehåll vara bra, annars är det inget du behöver.