[OnlyMe]

Ni som har webbutiker, vilka marginaler ligger ni på?
Öppnar snart en själv där marginalen från inköp till cirkapris är 2,6 på barnprodukter.
Vore intressant att veta vilka ni har samt vilka branscher ni tillhör.

[KristianE]

2.6% eller 2,6 ggr pengarna?

[Allee]

Jag ligger på mellan 50-150% på produkterna iallafall

[Conny Westh]

Definitionsmässigt så kan marginalen aldrig vara mer än 100% dvs om du säljer en vara med 100% marginal så innebär det att om priset är 100 kr så har du en TB1, dvs ett Täckningsbidrag på 100 kr.

När man har ett inköpspris av 100 kr och lägger på sitt täckningsbidrag ovanpå det så kallas det "påslag". Exempelvis kan ett normalt påslag vara 2,6. Om produktens inköpskostnad är 100 kr och jag har ett påslag på 2,6 så blir produktens pris exkl moms 260 kr. Sen lägger jag dessutom på moms med 25% som ytterligare ett påslag på det, och då kommer produkten att kosta 325 kr inkl moms till en konsument(privatkund). Marginalen på denna produkt blir då (260-100)/260 dvs 160/260 => 61,5%.

Inköpskostnaden är alla rörliga kostnader inkl frakt för att få hem produkten i lager.

TB1 eler det vanliga täckningsbidraget är till för att täcka alla fasta kostnader (löner, hyra, marknadsföringskostnader, bolagsskatter och vinst).

Man kan även kalla "marginalen" för "täckningsgrad" (Förkortas som TG) när man täknar TB1 som andel av försäljningspriset (P) exkl moms. TB1/P => TG. Dessa begrepp ser man exempelvis i VISMA/SPCS Administration 1000 när man lägger upp försäljningsprislistor. Då är programmet vänligt nog att omedelbart räkna ut TB och TG åt mig när jag skriver in ett pris på varje produkt, mycket bra funktion. Jag kan även ange inköpskostnad och fraktkostnad per produkt.

Jag färsöker alltid optimera TG efter vad marknaden tål.

Men det är inte bara att maximera TG utan man måste ta hänsyn till kapitalbindning och kapitalomsättningshastigheten också. För om man har en produkt som mabn säljer 100 exemplar om året av till priset 100 kr och TG 10% så kan man experimentera med att höja priset till 150 kr och få ett TB1 på 60 kr dvs en TG på 50%. Man kan då set att man tål att tappa 83% av försäljningen men ändå totalt få in lika mycket pengar i TB1 på försäljningen av alla produkter.

Alt 1: Sälja 100 produkter för 100 kr med TG 10% blir ett totalt TB1 för alla produkter på 10*100 dvs 1000 kr.

Alt 2: Sälja 17 produkter för 150 kr med TG 40% blir ett totalt TB1 för alla produkter på 60*17 dvs 1020 kr.

Därför är det viktigt att göra en ganska omfattande analys av vad marknaden tål för pris, så att man alltid försöker optimer priset med målet att maximera totalt TB1 för företaget.

Man kan sedan ta det totala TB1 och dividera med genomsnittligt inköpsvärde på lagret (kapitalbindningen) så får man fram en kvot för kapitalavkastningen på arbetande kapital. Låt toss anta att du i ovanstående exempel i har en beställningspunkt på 0 (med snabb leverans) genomsnitt beställer 20 produkter, dvs du har i snitt 10 produkter i lager samtidigt, i lager som binder 90 kr per st i inköpskostnad. Då har du en genomsnittligt bundet kapital på (90*20)/2 dvs i genomsnittligt har denna produkt bundit ett kapital på 900 kr i lagervärde.

Sen kan man då ta det totala TB1 och dividera med lagervärdet dvs 1000/900 dvs man har en avkastning på 11,1% på lagervärdet. Kan man halvera det genomsnittliga lagervärdet så frigör man kapital (som kanske kan användas för andra prdukter) exempelvis om man har 450 kr bundet i snitt så blir det 1000/450 dvs 122% avkastning på lagret. Så man ska alltid göra ordentliga kalkyler för att optimera lönsamheten på lagret. I det här exemplet så hade man ju dessutom frigjort 450 kr för andra produketr så egentligen hade man ökat lönsamheten i företaget med ännu mer.

Detta leder till tanken på den s.k. kapitalomsättningshastigheten.

Kapitalet är ju som bekant begränsat i företaget så det gäller att alltid använda det på ett optimalt sätt. Om du har ett genomsnittligt lagervärde (total inköpskostnad exkl moms) i hela ditt företag på 500 000 kr.

Om du har en TG på 20% och du har fasta kostnader (inkl löner) på säg 800 000 kr. Så innebär det att du måste omsätta 800 000 kr/0,20 dvs 4 Mkr för att nå BreakEven. Det innebär att du måste omsätta ditt lagervärde (4 Mkr*0,80)/500000 kr => 6,4 gånger under året för att nå breakEven.


Detta om definitioner och begrepp så vi pratar om samma saker.

Jag använder mig av marginaler (elelr TG) på vanligtvis mellan 20-70% (finns enstaka undantag med lägre TG).