FAQ |
Kalender |
![]() |
#1 | ||
|
|||
Nykomling
|
Tjena!
Jag vet inte om det är här jag läst lite om detta att om man skickar mot faktura och inte skickar rek eller på annat sätt spårbart är det rätt lätt för kunden att bara hävda att de inte fått någonting och sedan klara sig utan att betala. Jag skickar rätt små saker, inget superdyrt, en vanlig order ligger runt 200-250 kr sådär, och idag när jag bara har kortbetalning/internetbank som betalning så skickar jag som vanligt brev med posten, ser ingen anledningen att krångla till det, dock när (om de får tummen ur någon gång!? ![]() Eller hur hade ni gjort/gör om ni är i samma situation? mvh johannes |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#2 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Det är en rent ekonomisk kalkyl du får göra.
Ett REK kostar väl 65 kr. Om 1 kund av 10 fubbar sig så betyder det ettintäktsbortfall på 200-250 kr/10 ordrar. dvs i snitt 20-25 kr per order. Om du lägger på REK så kostar det 65 kr per order. Gränsvärdet är väl om du har 200/65 => 26,0-32,5 procents bortfall så borde du gå över till REK. Annars är det nog bättre att ta risken. Vad har du för bortfall i dag? Jag har förutsatt att du angivit priserna ex moms. REK är dock ink moms så kalkylen haltar lite. Senast redigerad av Conny Westh den 2011-02-06 klockan 01:18 |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#3 | ||
|
|||
Nykomling
|
Jo är väl sant, är ju inte konstigare än så.
Idag har jag inget bortfall, dock väldigt nystartad så inte galet många ordrar och de som beställt har ju förskottsbetalt med kort/internetbank, och spontant känns det som den typen av kunder som redan betalt strular mindre, iaf har de inte strulat för mig ![]() Får räkna på det sen och se... vet inte hur meckigt det är med rek heller... kan ju vara värt slippa om man måste in på ngt kontot å skriva lappar... |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#4 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Jag har skickat REK för ordrar på 995 kr för då tyckte jag det var värt det, hade ruskigt bra TB/TG också så 65 kr var var en pink i nilen för mig.
|
||
![]() |
![]() |
![]() |
#5 | ||
|
|||
Medlem
|
Hej
Jag undrar hur man kommer fram till såna här sk gränsvärden. Använder man sig av speciella formler? /En som aldrig varit duktig på matte ;-) |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#6 | ||
|
|||
Supermoderator
|
Skicka med DHL, Medlemskap via Pluskontot eller liknande ger bra priser.
39kr +DMT +Moms för 0 till 3kg |
||
![]() |
![]() |
![]() |
#7 | ||
|
|||
Klarade millennium-buggen
|
Citat:
Det är enkel matte, bara att ställa upp alternativa kostnader bredvid varandra och jämföra egentligen. Men som i ovanstående exempel så är ju REK en sorts "försäkring" som kostar 65 kr per försändelse. Om man skickar denna försändelse så är den förväntade intäkten 200 kr ex moms. Det har även betydelse vad självkostnaden är, men det vet jag inte i detta fall, så den kan ara vad som helst, därför har jag räknat på intäkten. Om leverantören säljer 100 varor á 200 kr så blir intäkten 20 000 kr om alla kunder får försändelsen och betalar den. Men om var 10:e kund fubbar sig och hävdar att de inte fått något så förlorar leverantören intäkter från 10 försändelser, dvs 10*200 => 2000 kr. Leverantören måste då skicka 10 nya försändelser och kostnaden för detta är samma som leverantörens självkostnad. Likaledes har leverantören redan förlorat självkostnaden för de första 10 försändelserna som "kommit bort". För att kunna göra en riktig kalkyl måste man veta självkostnaden. Så vi kan i detta exempel göra ett antagande om att självkostnaden är 100 kr per försändelse. Det betyder att i grundkalkylen när inget "försvunnit" så gäller att leverantören borde ha sålt för 20 000 kr och fått ett TB1 (Täckningsbidrag) på 10 000 kr. Men nu har det försvunnit intäkter på 2000 kr och då minskar täckningsbidraget till 10000-2000 => 8 000 kr. Kostnaden är fortfarande densamma. Alt A) Då kan leverantören välja att skicka 10 nya artiklar till de 10 kunder som uppger attde inte fått någon försändelse. Det kostar då leverantören 100 kr per försändelse. Dvs ytterligare 1000 kr. Just när dessa skickats så har leverantören minskat sitt TB1 med ytterligare 1000 kr till 7000 kr med en förhoppning om att det ska droppa in 2000 kr till i intäkter, dvs maximalt 1000 kr i ytterligare TB1. Alt B) Alternativet är att skicka dessa 10 försändelser med REK och då kostar det 100 + 65 => 165 kr per försändelse, dvs kostnaden blir 1650 kr för dessa 10 försändelser. i Bästa fal, dvs om alla dessa kunder nu betalar in sammanlagt 2000 kr så har leverantören fått in 350 kr i ytterligare TB1. Leverantören måste då ställa sig frågan är det värt risken att skicka dessa extra 10 försändelser med eller utan REK. För att kunna bestämma sig behöver leverantören räkna med sannolikheten för de olika scenarion som vi ställt upp. Alt A) Kostar ytterligare 1000 kr och kan i bästa fall ge 1000 kr i TB1. För att nå Break/even så måste 1000/2000 (kostnad/maximal intäkt) dvs 50% av försändelserna betalas. Alt B) Kostar ytterligare 1650 kr och kan i bästa fall ge 350 kr i TB1. För att nå Break/even så måste 1650/2000 (kostnad/maximal intäkt) dvs 82,5% av försändelserna betalas. När man har dessa kalkyler så får man göra en bedömning om sannolikheten att respektive alternativ nås. Tror man att man får betalt för minst 50% av försändelserna enligt alt A så väljer man troligen det alternativet eftersom varje ytterligare försändelse blir nettointäkter. I Alt A kan 5 försändelser bli obetalda och du kommer då att nå break/even. I alt B får max 2 kunder (350/165) fubba sig igen för att du ska nå break/even. Nackdelen med Alt B är att du får svårt att över huvud taget tjäna pengar oavsett hur bra andra sändningen går. Risken blir helt enkelt för stor. Därför kan Alt A ses som bättre för man har ytterligare en chans att tjna pengar. De kunder som därefter strular få man helt enkelt avsluta kontakten med. Eller ta betalt i förskott och skicka med REK. Senast redigerad av Conny Westh den 2011-02-23 klockan 10:52 |
||
![]() |
![]() |
Svara |
|
|