Citat:
Ursprungligen postat av Xamda
I det mesta stämmer det som Conny skriver, men Conny, var har du fått det ifrån att man inte kan skicka på inkasso innan det gått 30 dagar...?
Många fakturor idag har väsentligt kortare betalningsfrist än 30 dagar, t.ex. är 10 dagar väldigt vanligt. Att en påminnelse går ut ett par dagar efter att fakturan förföll till betalning är inte heller konstigt och att inkasso vidtas redan dag 20 är helt i sin ordning i ett sådant fall... Rätta mig gärna om jag har fel.
Kan förstås vara att jag missförstått dig Conny... Trettio dagar kanske bara var ett exempel på avalad betalningsfrist?
Mephisto73 - vad har du och den inte alltför kundvänlige egentligen kommit överens om en gång i tiden? Det är ju vad man måste grunda allt resonemang i...
|
Som jag var ganska tydlig med att skriva så gäller det att du inte alls får ta ut vare sig dröjsmålsränta enligt räntelagen, införa påminnelseavgifter eller vidta inkassoåtgärder förrän det gått 30 dagar från det att kunden har mottagit fakturan,
om inte annat har avtalats.
Man kan uttrycka det på ytterligare ett annat sätt, genom att det inte är tillåtet att påföra dröjsmålsränta, påminnelseavgifter, inkassoåtgärder förrän en faktura har förfallit. Förfallodatum för en faktura infaller normalt 30 dagar efter att kunden, dvs fakturamottagaren, faktiskt mottagt fakturan,
om inte parterna har avtalat om annat.
Man kan formulera det, lika krångligt, som det står skrivet i räntelagen SFS 1975:635 §4, men som har samma innebörd som jag skrivit ovan.
Referenser:
Räntelagen (SFS 1975:635, §4 första respektive andra meningen):
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19750635.HTM
Citat:
4 § I annat fall än som avses i 3 § skall ränta betalas på förfallen fordran, för vilken betalningstiden försittes, från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit honom till handa.
I fordringsförhållanden mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet skall ränta betalas enligt första stycket utan att det när kravet framställs behöver anges att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Detsamma gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har en fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ på betalning för varor eller tjänster.
Avser fordringen skadestånd eller annan liknande ersättning som inte kan fastställas utan särskild utredning, skall ränta betalas på förfallet belopp från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på ersättning och lagt fram utredning som med hänsyn till omständigheterna skäligen kan begäras av honom. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan kravet och utredningen har kommit honom till handa.
Oavsett vad som föreskrivs i första, andra och tredje styckena skall ränta betalas på förfallen fordran senast från dagen för delgivning av ansökan om betalningsföreläggande eller av stämning i mål om utgivande av betalning.
Trots bestämmelserna i tredje och fjärde styckena skall ränta betalas på en fordran, som avser skadestånd med anledning av ett uppsåtligt brott och inte skall utges som livränta, från den dag då skadan uppkom. Lag (2002:352).
|
Sammanfattningsvis kan man säga att följande frågeställningar är aktuella när parterna inte specifikt har avtalat om nedanstående fyra punkter:
a) Hur bestäms/Vem bestämmer hur lång betalningsfristen är?
b) Hur lång är betalningsfristen?
c) När börjar betalningsfristen löpa?
d) När får leverantören/fakturautställaren vidta åtgärderna (Dröjsmålsränta/Påminnelseavgift/Inkasso)?
Om parterna har avtalat om dessa punkter gäller andra förutsättningar än jag har diskuterat i denna tråd.
Det finns andra stycken i lagstiftningen som säger att leverantören ensidigt får ange hur lång etalningsfrist kunden ska få, men ovanstående åtgärder får inte vidtas före räntelagens tidsfrist löpt ut.
Om parterna inte avtalat om annat.