Bokföring: Faktureringsmetoden via omedelbar betalning
 

Har ett företag (AB) som skall bokföra enligt faktureringsmetoden.
Har hittills bara haft utgifter som betalas omedelbart dvs det händer inte i min rörelse att jag köper något på faktura.

Doämnamn. Betalas direkt över nätet.
Hostingkostnader. Betalas direkt över nätet.
Printerpapper, datorgrejer etc, betals direkt hos given datortillbehörsbutik.

Min fråga blir således huruvida man ändå måste trixa med dubbla verifikationer för dessa inköp? I så fall, vad använder jag som verifikat för den ena av dessa dubbelbokningar? Det finns ju bara ETT kvitto och ingen separat betalning.

Som jag förstått det är fakturametoden till för ett "äldre" synsätt dvs att man köper och säljer på krita och att det kan t ex ta 60 dagar innan själva transaktionen äger rum.Så är alltså inte fallet i min rörelse.

Tacksam för input på OM det är kosher att bokföra det som EN händelse och om det INTE är det, beskriv gärna hur ni gör med sånt ni köper på vanlig butik och betalar med företagskortet = transaktion och leverans sker momentant.

STORT tack!

Det är INTE ett "äldre" sätt att använda faktureringsmetoden utan en mer "korrekt" och "mer rättvisande" metod.

Den äldsta metoden är kontantmetoden så den är väldigt ålderdomlig. Den härstammar från den tid när man inte förstod skillnaden mellan affärshändelsen (i resultaträkningen) och likviditeten (i balansräkningen).

Den s.k. dubbla bokföringen (kallas även italiensk bokföring) publicerades första gången år 1494 (italienaren Luca Pacioli, http://sv.wikipedia.org/wiki/Bokf%C3%B6ring ) och innan dess användes enbart kontantmetoden för man förstod inte bättre, det fanns inget annat sätt.

Jag har inget exakt år när själva faktureringsmetoden uppfanns, men den är ett modernare och mer effektivt sätt att redovisa eftersom man redan i en normal balans och resultaträkning kan läsa ut mer relevant information om ur företagte mår ekonomiskt.

Du kommer sannolikt att ha en viss tidsfördröjning mellan affärshändelsen och själva betalningen även om du oftast inte haft det.

Man kan bokföra både affärshändelsen och betalningen i samma VERIFIKATION (om de händer samma datum) men med olika TRANSAKTIONER.

Händer affärshändelsen och betalningen på olika datum så ska det bokas in som två olika verifikationer, om man ska vara helt korrekt.

Det är med andra ord inte "kosher" att slå ihop TRANSAKTIONER som borde bokas var för sig, men däremot kan man slå ihop VERIFIKATIONER om de är gjorda på samma dag. Så varför krångla till saker genom att "slå ihop dem" utanför bokföringen, redovisa varje verifikation för sig så lir bokföringen "renare" och lättare att hålla ordning på. det blir lättare att se vad som hänt direkt i själva bokföringsprogrammet så man slipper oftast ta fram bokföringspärmarna och leta efter "sammanslagna" verifikationer och analysera de fysiska papprena. kort sagt så tycker jag man skjuter man sig själv i foten genom att "ta genvägar" i bokföringen. Uttrycket "genvägar är senvägar" passar ypperligt bra i bokföringssammanhang.

Det är bättre att varje verifikation är enkel och med få rader än att man har gjort beräkningar utanför bokföringsprogrammet, programmet är oftast mycket bättre på att summera dessa enkla siffror än en människa är. Det går betydligt snabbare att hantera bokföringen om man har många enkla verifikationer än om man krånglar till dem genom manuella beräkningar som inte syns i bokföringen.

Det du beskriver när du pratar om Domänen betalas direkt över nätet är själva betalningen, inte fakturan du får från leverantören när du ska förlänga domänen. Den fakturan utfärdas ett visst datum och sen betalar du ett annat datum.

Samma sak med hostingkostnader.

Dessa båda kostnader uppstår när leverantören utfärdar fakturan, inte när den betalas. Så följaktligen ska de bokföras som två skilda verifikationer enligt faktureringsmetoden.

När du går och handlar med kort eller kontanter i en datorbutik och köper papper, toner m.m. så kan du hantera kvittot som fakturan.

Verifikationen för betalningarna är normalt kontoutdraget du får från banken, vilket brukar vara tillgängligt långt efter affärshändelsen.

Tack, Conny, för att du - i vanlig ordning - reder ut begreppen.

Jag ser din poäng och får väl foga mig i det då. Jag har ca 25 verifikationer hittills i år som jag således får göra om från början eftersom jag bokfört dem som EN händelse, inte två.

Det torde inte påverka resultatet något för momsen som redan lämnats in för kvartalet då det - precis som du var inne på - inte skiljer mer än 1 dag mellan valutadatum och affärshändelsen.

Dock vill jag bara säga att hur någon kan tycka fakturametoden är enklare är helt enkelt bortom vad jag förstår.

Såhär bokför jag t ex köp av printerpapper idag.

1930 K 50 kr //bankkontot
2641 D 10 kr //ingående moms
4010 D 40 kr //Inköp material och varor

Enkelt!

Med faktureringsmetoden (eller heter den fakturametoden?) kommer det bli ett verifikat till som typ går mot nån fordran av nåt slag för att sedan bokföras från det kontot mot 4010 till slut.

Missar jag något här eller vad är det som gör att du finner faktureringsmetoden enklare??

Tack igen för att du tog dig tid att svara. Mycket hyggligt.

Säljer du printerpapper? Eller använder du det för internt eget bruk?

När du använder kontoklass 4 dvs konton 4000-4999 för inköp så är syftet att sälja dessa vidare till dina kunder.


Ska du använda dem för ditt eget interna bruk så är det konto 6110 Kontorsmaterial.

Om du avser att sälja printerpapper vidare till kunder så ska du vid inköpet först redovisa det som att du köper in till lagret och därmed ökar lagret.

Dvs i steg 1 (INKÖP): Boka leverantörsfakturan (inkl moms) som en leverantörsskuld och boka in moms och lagersaldo så det ökar.

2440 K 50 kr //Leverantörsskuld
2641 D 10 kr //ingående moms
1450 D 40 kr //Lager av handelsvaror

I Steg 2 (BETALNING AV LEVERANTÖREN): Om du betalar leverantörsfakturan omedelbart så blir det så här

1930 K 50 kr //Bankkonto
2440 D 50 kr //Leverantörsskuld


Sen i Steg 3 (FÖRSÄLJNING TILL KUND): när du väl sålt en produkt så ska du boka den som en försäljning (klass 3-kontot) och först då boka bort kostnaden (mot klass 4-kontot).

Steg 3a: (Bokas normalt när man utfärdar fakturan till kunden)
FÖRSÄLJNINGEN
1510 D 125 kr //Kundfordran
2610 K 25 kr //Utgående moms (på försäljning)
3001 K 100 kr // Färsäljning inom Sverige (25% moms)

Steg 3b: (Kan bokas vid leveranstillfället)
UTTAG UR LAGRET
1450 K 40 kr //Lager av handelsvaror
4000 D 40 kr //Inköp av varor från Sverige


Sen i Steg 4 (KUNDEN BETALAR SIN FAKTURA): när din kund väl betalar sin faktura så bokar du dennes inetalning på bankkontot mot dina kundfordringar.

1510 K 125 kr //Kundfordran
1930 D 125 kr //Inbetalning på bankkontot


Detta är förfarandet om man ska göra det fullständigt korrekt och enligt alla konstens regler. Finns även varianter med VMB-varor (Vinstmarginalbeskattade varor som jag inte går in på här)

Detta är enklare och tydligare därför att man gör varje steg för sig och inte behöver hålla så mycket koll utanför bokföringssystemet, dvs bokföringssystemet håller koll åt mig, därav blir det enklare.

I de flesta system så har man inbyggd lagerhantering och då blir detta kanonsmidigt så man tänker inte på det alls. Då har man även koll på exakt antal artiklar i lagret också.

Med reservation för rena skrivfel.

Hallå jag tänkte passa på att kapa tråden.

Vad använder jag som verifikation utbetalningar från affiliatebolag enligt faktureringsmetoden, där företagen tillämpar självfakturor?

Skall jag skapa egna fakturor i efterhand och betrakta företagens självfakturor som kvitton?

Eller betraktar ni självfakturan som en faktura där istället insättningen (kontoutdrag) gäller som kvitto?

Självfakturan är "fakturan" och kontoutdraget använder du när du bokar in betalningen.
Dessa två affärshändelser sker oftast vid två helt olika datum så då löser det sig naturligt hur man ska hantera det.

Ah tack, då kör jag så.

Hur gör man med utbetalningar från bolag som inte skickar ut någon faktura alls, som exempelvis Google. Är bekräftelsen på kontoinsättningen godtagbar att använda som faktura?

Du har ju resultatrapporter som du kan ställa in valfri period för i Google Adsense. De kan du använda som specifikationer och sedan skriver du bara ut en faktura från ditt faktureringsprogram på det beloppet och bifogar resultatrapporten som detaljspecifikation. Sen bokar du in betalningarna när de droppar in på ditt bankkonto.
Det är inte svårare än så egentligen.

Nej, du bör inte göra så där. Resultatrapporterna är bara preliminära i Adsense och kan inte användas som underlag före intäkterna blivit slutförda, ibland dröjer det mycket längre innan resultatrapporterna stämmer överens med verkligheten.
Det finns en transaktionshistorik som skapas efter månadens slut som går att skriva ut med korrekt information som skiljer sig från resultatrapporten.

- - -
När jag var och pratade med en revisor tidigare bland annat kring detta så ansåg han att adsense-intäkter nog inte skulle periodiseras eftersom de fastställs samt ges underlag för först samma månad som betalningen kommer till bankkontot.

Ja det är ju bättre att ha som underlag. Men man kan fortfarande skriva ut sin egen faktura med detta som underlag.

Hur är det måste jag skapa en egen faktura eller kan jag kringgå detta på något vis?

Mitt bokföringsprogram gör automatisk öresavrundning vilket gör att jag inte kan skapa Adsense fakturor där antar jag.

Att skapa en faktura gör det enklare att hantera, öresavrundning är inget problem, för det är bara skillnader på enstaka ören. Ibland blir det plus och ibland blir det minus så på ett miljonomsättning så kan det skilja något 10-tal kronor på ett år. Det är helt normalt och inget som man behöver oroa sig för. Man kan ju boka in detta manuellt om man vill.

Vill du ha exakta fakturor så kan du skriva ett word-dokument som en faktura eller ha en excel-mall. Fakturan behöver inte vara så fancy för den ska bara in i bokföringen och eventuellt vara underlag om du får en revision av skattmasen någon gång.

Tack Conny, underbart att höra. Känner mig grymt nojig, men har ingen lust att göra en massa fel från början som jag sedan får käka upp.

Spelar mindre roll med örena för min del ;)

Behöver man ha med någon text liknande:

Customer to account for VAT under the reverse charge

Om jag väljer att skapa kundfakturor till mina Adsense utbetalningar samt andra affiliatebolag där momsen inte anges. Utgår från att Adsense utbetalningarna är momsfria.

Kostnader uppstår inte alls när leverantören utfärdar en faktura. Det som uppstår är en utgift.

Kostnader har med förbrukning att göra.

Att bokföra ett kontant inköp i två olika verifikationer är rena larvet.
Köper jag något där betalningen sker direkt i t ex butik så har aldrig en leverantörsskuld förkommit. Någon kontering på kontot 2440 ska därför heller inte förkomma

Om det hade varit så: Hur skulle bokföringen i butiken sett ut. Varje försäljning skulle först konteras mot Kundfordringar-Utgående moms-Varuförsäljning för att sen på nytt bokas Kundfordringar-Kassa/Bank

Stackars butiksägare, mesta tiden hade gått åt för att bokföra

Nej, så är det inte. Utgift finns inte som begrepp inom bokföring. Det heter Kostnader.

Man bokar in "kostnaden" på det datum som står på fakturan som fakturadatum (vilket då innebär at kostnaden uppstår när leverantören utfärdat fakturan).

Vi pratar bokföring här så då har faktisk förbrukning inget med saken att göra.

Det är skillnad på att hantera "kontantmetoden" och "fakturametoden". I denna tråd gällde frågan hur man hanterar saker formellt korrekt med "fakturametoden".

Hur man gör med "kontantmetoden" lämpar sig kanske för en annan tråd.

Administrativt så blir det inte mer arbete eftersom dessa transaktioner normalt sköts automatiskt av det system man använder. Så att lagerinköp bokas in och fyller på lagret, när man väl säljer från lager så räknas lagret av och transaktionerna hanteras automatiskt. så görs i mitt vanliga VISMA/SPCS Administration 1000 och så görs i de flesta program med lagerhantering.

Conny, du skriver mycket kloka saker här på wn, men just nu har du fel!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kostnad

Exempel som belyser det hela.
Du får en faktura som avser ett års abonnemang för juridisk rådgivning via telefon.
Fakturan är på 2400 kr exkl moms och utställd 2013-05-01 och gäller för tiden 2013-05-01 -- 2014-04-30

då är det faktiskt så att om du sköter din redovisning korrekt så ska 1600 kr finnas som kostnad i ditt årsbokslut 2013 (förutsätter att du har kalenderår som bokslutsår) och resterande 800 kr som kostnad i bokslutet för inkomståret 2014.

maj till och med dec är 8 mån. 8 / 12 * 2400 = 1600
jan2014-apr2014 är 4 mån. 4 / 12 * 2400 = 800

I resultaträkningen finns intäkter och kostnader.

Du blandar ihop två olika företeelser. Om man gör ett inköp mot kontant betalnig i en butik och får ett kvitto på detta så försöker du antyda att man ska blanda in konto 2440 Leverantörsskulder. Det ska man inte. Det har inte med begreppen kontantmetod eller fakturametod att göra. Kontantmetoden innebär att man inte bokför en inkommande faktura förrän betalning sker.

Här finns fler som reder ut begreppen
http://www.e-conomic.se/bokforingspr...dlista/kostnad

Har de fel?

Detta fenomen kallas "periodisering" och det har vi inte diskuterat i tråden tidigare. Det är iofs helt korrekt som du skriver ovan, men jag har aldrig heller motsagt detta, periodisering har inte ens diskuterats i tråden tidigare.

Jag har inte diskuterat hur man gör enligt kontantmetoden, denna tråd behandlar enbart "faktureringsmetoden".

Köper man in saker till lagret mot faktura så bokar man inte in kostnaden förrän varan plockas ur lagret för försäljning. Det har jag påstått, inget om när man gör kontantinköp i butik.

Jo, men det belyser just att kostnad inte alls uppstår när man får en faktura.

Ett bättre exempel är kanske att ta en infaktura på investering. Man får en faktura på 300 000 kr för en ny maskin. Den ska då bokföras

2440 Leverantörsskulder -375000
1220 Inventarier 300000
2641 Ingående moms 75000

(plus för debet och minus för kredit.)
Här finns ju inte ens ett kostnadskonto inblandat.

Så kostnad uppstår alltså inte när man får en faktura. Vi måste vara noga med vad som är vad.

Jag menade INTE att ALLA FAKTUROR innebär att man ska boka en KOSTNAD. Jag avsåg tidpunkten för vilket datum man ska bokföra en KOSTNAD på vid inköp av startegiska inköp (dvs som man avser att sälja vidare från lager, dessa bokas aldrig upp som "inventarier" utan som "lagervärde"). Jag har inte gått in på detaljer som periodisering, investeringar med avskrivningsplan e.d. Det är överkurs för den här tråden.

Tråden avsåg ursprungligen en betydligt enklare transaktion och det var med den som utgångspunkt jag har skrivit mina kommentarer. Mer avancerade utläggningar om periodisering, avskrivningsplaner, slitage, överavskrivningar, inkuransavskrivningar, ackumulerade överavskrivningar, värderingsmodeller m.m. får vi nog ta i andra trådar....

Oavsett vad du avsåg och vilka förenklingar du gjorde så måste man ha klart för sig grundläggande företagsekonomiska termer

Inkomster - utgifter
Intäkter - kostnader
Inbetalngar - utbetalningar

Har man gått ekonomisk linje på en gymnasieskola så har man lärt sig detta i ämnet företagsekonomi.
Ingår även första terminens studier i företagsekonomi på universitetet, åtminstone gjorde det i Lund.


... och i första inlägget skrev du detta:



Ger man sig in och vägleder så ska man kunna att kostnader inte uppstår när faktura utställs utan när resurser förbrukas.
Får exvis konsekvenser för om t ex avgiften för hostingen löper över en tid så att den överlappar flera bokslutsår.


Mitt sista inlägg i detta ämne.


·