[blixtsystems]

Problemet om jag förstått det hela rätt är att om nu hela systemet uppnår verkshöjd så tillhör även beståndsdelarna den upphovsrätt som blir tillskriven systemet.
Nu vet jag dock inte exakt hur det ligger till med mjukvara...med text får man ju citera, men med musik så får man inte ens använda en sekvens på ett par noter om det är identifierbart från ursprungsalstret.
Jag förmodar att citationsrätten är unik för text och om beställaren får upphovsrätten för systemet utan restriktioner så begår man upphovsrättsbrott om du återanvänder kod från systemet.

[Magnus_A]

Det är inte så illa som du tror. Säg att en färdigt system består av delarna A, B och C. A uppnår inte verkshöjd separat. B uppnår verkshöjd och är författat av systemskaparen sedan tidigare. C uppnår verkshöjd och är författat av någon annan. Systemet är byggt efter uppdragsgivarens detaljerade instruktioner D.
Slutresultatet uppnår naturligtvis verkshöjd. och upphovsrätten ingår dels upphovsmannen för själva hopsättningen, upphovsmannen för del B, någon annan för del C, uppdragsgivaren för dennes medverkan i de detaljerade instruktionerna.
Enkelt och redigt. För del A gäller fortfarande att den inte uppnår verkshöjd separat, del B har systemskaparen fortfarande upphovsrätten till separat, samt del C har någon annan fortfarande samma upphovsrätt till. Inget i dessa upphovsrätter har förändrats.
Det som hänt är att ett nytt samlingsverk skapats som upphovsmannen och uppdragsgivaren och någon annan alla har upphovsrätt till till utifrån sina insatser.

[blixtsystems]

Nu tänker jag om avtalar helt enkelt säger att beställaren äger upphovsrätten.
Det innebär ju att man lämnar över sina rättigheter för redan utvecklad kod som man inkluderar i projektet.
Sedan även om man skriver in i avtalet att upphovsrätt för redan befintlig kod inte tillfaller beställaren så är den i min mening knepiga frågan vad som händer om man har en del E som är utvecklad under projektets gång. Den kan ju vara tillämplig i helt skiljda system men samtidigt uppnå verkshöjd, och om det inte är en väldigt specifik kod för just det systemet så lämnar inte gärna jag ifrån mig upphovsrätten.

[Onkelborg]

Om man förväntar sig äganderätt till precis allting som man bett en konsult hacka ihop åt en så får man nog tänka till lite.. Om man betalade 3000 kr för jobbet så har du kanske 6 timmars jobb där, täcker det _hela_ projektet? Varenda rad kod? All planering? Om inte så får du nog vara beredd på att en hel del kod är lånad från andra projekt, och en hel del kod kommer återanvändas i andra projekt. Som någon sa tidigare, man får betala för exklusivitet..

[Gustav]

Ger man bort upphovsrätten till hela systemet så skulle det innebära att utvecklaren för framtida jobb skulle behöva skriva om en massa funktioner och försöka göra dem på ett annorlunda sätt än vad man normalt skulle gjort. Även om projektet är helt orelaterat så är det ju ofta mycket kod som kan vara identisk.

Nej, det innebär det inte.

Om man skall göra jämförelser med en snickare så tycker jag det är mer som om du skulle kräva att snickaren lovar att inte erbjuda andra kunder t.ex. en viss typ av fog som på en möbel du beställt.

Vi hade ju lämnat jämförelsen med snickaren, eftersom den inte var relevant .

Problemet om jag förstått det hela rätt är att om nu hela systemet uppnår verkshöjd så tillhör även beståndsdelarna den upphovsrätt som blir tillskriven systemet.

Troligen inte, eftersom de enskilda delarna förmodligen inte uppnår verkshöjd. I kniviga fall får man rådfråga en jurist. Du har säkert hört uttrycket "the whole is greater then the sum of its parts" (Aristoteles).

Nu tänker jag om avtalar helt enkelt säger att beställaren äger upphovsrätten.
Det innebär ju att man lämnar över sina rättigheter för redan utvecklad kod som man inkluderar i projektet.

Nej, absolut inte. Förutsatt att du inte sätter ihop ett väldigt ofördelaktigt (och korkat) avtal ur ditt perspektiv. Ber kunden om en lösning på ett problem och du redan har lösningen klar, så äger naturligtvis inte kunden denna efter det att du implementerat den. Om kunden däremot ber dig skriva en funktion från grunden, så skulle jag säga att kunden även får äganderätten (till de delarna som uppnår verkshöjd dvs).


Blixtsystem, tänk dig en logotyp. Vi säger att den i stora drag är blå och rund. Uppdragsgivaren har självklart ensamrätt till logotypen, eftersom denna har betalat för arbetet. Designern är däremot inte förbjuden att i framtida arbeten använda sig av blå färger eller runda former. Logotypen får designern däremot inte sälja till någon annan kund, efter det att uppdragsgivaren har betalat för utfört arbete. Logotypen uppnår verkshöjd och tillfaller uppdragsgivaren. Allt annat vore orimligt.

Om ett system uppnår verkshöjd och systemet tillfaller uppdragsgivaren, så innebär inte det att systemets delar inte får återanvändas av programmeraren i fråga.

[Weaver]

Gustav:

Om det nu är så självklart att beställaren alltid ska ha äganderätt på det skapade. Varför står det i Avtal 90, som är IT företagens standardavtal då att "Programprodukterna upplåts med en icke exklusiv nytt-
janderätt för kunden. Detta innebär att upphovsrätten kvarstår hos leverantören"

[Gustav]

Originally posted by Weaver@Jun 5 2008, 22:04
Gustav:

Om det nu är så självklart att beställaren alltid ska ha äganderätt på det skapade. Varför står det i Avtal 90, som är IT företagens standardavtal då att "Programprodukterna upplåts med en icke exklusiv nytt-
janderätt för kunden. Detta innebär att upphovsrätten kvarstår hos leverantören"

Egentligen kan jag inte besvara din fråga, utan att ha läst avtalsmallen. Men jag skulle gissa på att den är utformad på ett sätt som gagnar säljaren (konsulten). Det är självklart att det är bekvämt för dig som säljare om du enligt avtalet både kan äta kakan och ha den kvar.

Ta en titt på avtalen som du får av Google Adsense, försäkringsbolagen, telefonoperatörerna, SEO-bolagen, mm. Ett standardiserat avtal innebär nästan alltid att kunden blir överkörd och nästintill rättslös (privatpersoner har dock konsumentköplagen som skydd). Jag tror absolut inte att IT Företagen skiljer sig åt på den punkten. Eftersom Svensson aldrig verkar läsa avtal ordentligt, så uppstår det ändå inga frågor eller invändningar när det är dags att signera papper.

Man ska vara medveten om att avtalslagen är dispositiv. Det mesta som står i ett avtal är alltså sådant som inte stämmer överens med det som står i lagboken. Är man överens med det som står i lagboken kan man nämligen utlämna punkten ur avtalet. Tyvärr så tittar vi svenskar lite för mycket på amerikanska tv-serier och därför så dyker punkter såsom force majeure upp titta som tätt i alla fall.