[jonathanfranze]

aare2007.com är ytterliggare en domän som är registrerad och pekar mot en reklamsida. Som sagt, listan kan bli lång...

[jonathanfranze]

Börjar bli lite tjatigt, men de har det inte lätt Åre2007. Nu gäller det att man inte glömmer punkten efter www och are2007 .com:

http://www.expressen.se/index.jsp?a=794539

[grazzy]

.... edit.

[Internet Sweden]

Originally posted by jonathanfranze@Dec 15 2006, 16:53
Börjar bli lite tjatigt, men de har det inte lätt Åre2007. Nu gäller det att man inte glömmer punkten efter www och are2007 .com:
http://www.expressen.se/index.jsp?a=794539

Jo men det var väl också väntat att något liknande skulle ske.
Men jag och min sjuka humor har roligast åt att först var det 11 adresser som de hade skyddat och enligt den här som dom köpte så är det dom 12 som dom från början bestämt sig för att skydda...

Nu kommer det:
Det innebär att deras egen webbyrå Adeprimo som den 13/12 registrerade [åre2007.net och .nu] är en av de som nu kommit med förslag..eller ?

[jonathanfranze]

Kan ju vara värt att bevaka lite vad som kommer att hända på www. are2007. info också. Kanske dyker upp något spännande där med

[1337pm]

En artikel hos Expressen fick mig att skriva till journalisten i fråga och be han definiera "sajtpirater".

Hej Carl, Det är bra att du belyser problematiken som IDN-domäner och så kallade
fulregistreringar av domän kan ställa till med. Företagen måste vakna. Men jag vänder mig emot att du använder beteckningen sajtpirater på personer som vill sälja domännamn. Du inser säkert att du är ute på hal is när du kallar näringsidkare för pirater, och att det kan sätta sina spår när en näringsidkare väljer annonsplats med mera. Journalister måste vara vaksamma.

Svaret är hyfsat intressant <_<

Som journalist är det min plikt att inte bry mig om vad en artikel får för konsekvenser för eventuell annonsering. Sådana näringsidkare som i den aktuella artikeln är knappast aktuella som annonsörer i vilket fall som helst.

[pitbull]

Spinner vidare med en i mitt tycke intressant artikel om journalistiska knep.
(Se punkt 5.)

Fri översättning av en artikel skriven av Michael Parenti om hur media utan att direkt ljuga, och totalt kan ändra en story så att den passar deras syften bättre.
http://www.media-alliance.org/article.php?...9558&mode=print

1. Nedtystning genom utelämnande. Den vanligaste typen av mediamanipulering är nedtystning genom utelämnande. Saker som utelämnas inbegriper inte bara nödvändiga detaljer i en story, utan ibland hela den verkliga storyn.

2. Anfall och förgör målet. Ibland vill en story inte försvinna. När utelämnande visar sig vara otillräckligt byter media strategi från att ignorera en story till att kraftfullt anfalla den.

3. Etikettering. En etikett fördefinierar ett visst ämne med en enkel positiv eller negativ märkning utan några förklarande detaljer.

4. Föregripande antagande. Media tar ofta just det ställningstagande som borde granskas kritiskt för givet.

5. "Vidarebefordran av 'Tag-det-för-vad-det-utges-för-att-vara'-information." ["Okritisk vidarebefordran" kanske är klatschigare?] Ett sätt att ljuga är att acceptera officiella lögner som redan är kända som sådana, för att sprida dem till allmänheten utan att först få informationen bekräftad. När metoden ifrågasätts så hävdar journalisterna envetet att de inte kan låta sina personliga åsikter färga rapporteringen.

6. Nonchalera verkligt innehåll. Man kan inte låta bli att förundras av hur media kan lägga så stor tonvikt på stil och bearbetning, men så lite på substans.

7. Falsk balansering. Enligt god journalistisk sed skall pressen låta motparter komma till tals för att visa flera sidor i en tvistefråga. Båda sidor erbjuds dock sällan samma utrymme.

8. Inramning. Den mest effektiva propagandan förlitar sig på inramning istället för osanning. Genom att tänja på sanningen istället för att helt frångå den, genom att ta hjälp av betoning och andra utsmyckningar, så kan kommunikatörer skapa det önskade intrycket men ändå någotsånär bevara sin skenbara opartiskhet. Inramningen skapas med sättet som nyheterna paketeras på, exponeringsgraden, placeringen (framsidan eller begravda i mitten, huvudnyhet eller sistanyhet), presentationstonen (medkännande eller ringaktande), rubikerna och fotona, och i etermedia de ackompanjerande bild- och ljudeffekterna.

9. Att lära sig att aldrig fråga varför. Många saker rapporteras i nyheterna, men få förklaras.

[1337pm]

Vad jag hängde upp mig på var nonchalansen kring beteckningen av personer som säljer domäner. Journalisten i fråga torde ha bättre koll på varifrån han indirekt får sin lön och kanske bemöta sina läsare/potentiella annonsörer på ett mer diplotmatiskt vis än att avfärda dem direkt. Nu skrev jag delvis i egen sak och det påverkade säkert min tolkning av hans svar, men i min värld byggs affärsrelationer till viss del på historiska händelser.