[Gustav]

Jag tycker det hela är föräldrarnas ansvar. Det är upp till föräldrarna att berätta för sina barn att det finns telefonsamtal som kostar väldigt mycket pengar. Om barnen väljer att ändå ringa dessa samtal så stjäl de från sina föräldrar. Själv stal jag pengar för att köpa samlarkort när jag var liten. Jag ser ingen skillnad här. Varför ska man skilja Internet från det ”verkliga” livet? Det är upp till föräldrarna att ha koll på vad barnen gör. Om det visar sig att ett barn har för sig en massa dumheter på t ex en byggarbetsplats i närheten av hemmet, så blir ungen förbjuden att gå dit. Så varför kan man inte förbjuda en unge att surfa på nätet om han/hon inte kan uppföra sig där?

Jag begriper inte varför föräldrar släpper ut sina ungar på nätet överhuvudtaget utan någon som helst kontroll. Det är en värld med porr, våld, fula gubbar och en massa andra saker som inte lämpar sig för barn. Vilken förälder skulle släppa iväg sin 10åriga unge själv på stan?

Det här kanske blev lite off-topic. Självklart är det inte etiskt riktigt att lura barn på pengar. Men visst går det att sälja till barn utan att lura dem. Här är det som sagt upp till föräldrarna att avgöra vad barnen får och inte får handla för sin veckopeng. Om ungen sedan väljer att stjäla från sina föräldrar så är det ett problem i sig. Men spelar det då någon roll om de handlar samlarkort på pressbyrån eller pixlar på nätet?

I vilket fall så är det Telia och andra operatörer som är de stora profitörerna på den här typen av verksamhet (precis som på porr). Så frågan är när Sverker slänger Telia i soptunnan.