[kabelkultur]

Svårt att skratta åt en medmänniskas lidande tycker jag.
Det där är väl på sätt och vis ett dokument över ett av vårt samhälles stora misslyckanden på det mellanmänskliga planet.

För mina tankar till den stora vårdreformen då de allra flesta som tvingats tillbringa sin uppväxt och vuxna sitt liv på någon vårdinstitution plötsligt skulle ut i samhället och bo i lägenheter.

Jag själv arbetade på den tiden med de som flyttades ut från Beckomberga sjukhus i Stocholm. Där vårdades och "bodde" över 2000 personer.

Efter 1 år hade de allra flesta av de som flyttats ut i närligande bostadsområden avlidit eller "försvunnit".
Väldigt många frös ihjäl eller t.o.m svalt trots att de fick matpaket varje dag.
Att rensa lägenheter fyllda till taket med sopor och skit var vardagsgöra.

Livets tråd är tunn och skör, betänk att det räcker med att halka och slå i skallen för att själv hamna där...

mvh pa