Har snarlik bakgrund som Lindahl med naturtekniskt program på gymnasiet och civilingenjörsstudier på tekniska universitetet i Luleå.
Håller i stort med det Lindahl skriver, däremot tycker jag det är ganska ointressant huruvida man kallar svensk-undervisning för Svenska eller litteraturhistoria. Tanken är väl just att svenska-kurserna på högstadiet/gymnasiet ska omfatta det som eleven är i behov av samtidigt som de specificerade delarna vilka läroplanen omfattar, t.ex. en viss mängd litteraturhistoria för att ge en viss allmänbildning.
Problemet på både högstadiet och gymnasiet är ju ofta att eleverna i en klass kan variera i kunskapsnivå otroligt mycket men samtidigt ska undervisningen vara generell och densamma för "alla". Olika A- och B-nivåer på kurserna har väl tanken att försöka anpassa nivån något bättre.
Personligen skulle jag förmodligen sagt samma sak som dig om jag varit tvingad att sitta och lära mig svenska och grammatik i all oändlighet. Även om litteraturhistorian inte var jätteintressant så skadar det inte att få viss allmänbildning påtvingad sig eftersom det är något jag aldrig i dagsläget skulle sätta mig och läsa enbart i bildande syfte.
I grundskolan lär man sig de grundläggande bitarna för att bygga vidare mer specifikt i de olika programmen/inriktningarna på gymnasiet. Numera är ju dock gymnasiet snarare ett givet val och innebär att en del av grundutbildningen även flyttats över dit.
Läser man studieförberedande program (natur/teknisk/samhälls mfl) på gymnasiet omfattar också de programmen grundläggande kunskaper som behövs för vidarestudier på högskola/universitet.
Läser man istället yrkesförberedande program (el/fordon mfl) på gymnasiet får man som namnet indikerar lära sig mer direkt tillämpbara kunskaper.
Nu vet jag ju inte exakt vad du har haft för tankar för framtiden men anledningen till att du får lära dig beräkna vinklar beror förmodligen på att det är något du kommer ha nytta av vid framtida studier. I dagsläget kanske det ser ut som om det är kunskaper för vinklar på pyramider, trianglar och vad nu må vara men egentligen kan det t.ex. handla om att du i framtiden behöver förstå sammanhanget för vinkelberäkningar för att du ska ha möjlighet att sätta samman formler för hur ljus-skuggorna ska fladdra i ett 3D-spel om en spelare springer förbi ett "levande ljus" på ett naturtroget sätt. Nu är kanske inte din tanke att du ska bli spel-programmerare och skapa nästa generations Quake-spel men det var som du säkert förstår bara ett exempel på tillämpning av kunskaperna som kan vara absolut nödvändiga för skapande på den nivån.
Har man alltså, som jag, läst studieförberedande program på gymnasiet så kommer de yrkesförberedande delarna först när man läser på högskola/universitet. Med det i tanken är det givet att man känner att det man lär sig är mer tillämpbart i arbetslivet/verkligheten men självklart finns det fortfarande olika nivåer på kurserna där som är förberedande inför kurser på högre nivå.
Inte förrän du är ute i arbetslivet kommer du förmodligen känna att "skiten du lärt dig" är användbar, men det är ju också som förberedelse inför arbetslivet du studerat alla de åren...
Citat:
Originally posted by ztream@Oct 18 2005, 17:27
Att lära ut entreprenörskap och ekonomi borde vara lika viktigt som matte och svenska.
|
Entreprenörsskap och ekonomi är väl bitar man får lära sig om man läser t.ex. samhällsprogrammet på gymnasiet? Andra gymnasieprogram som t.ex. naturtekniskt program är ju något som har en annan inriktning. Känner man sedan själv att man vill egen företagare så ligger det ju inga hinder i det eftersom det är saker man kan läsa in sig på själv. Det är väl också WN ett tydligt exempel på. Tror inte ens hälften av alla egenföretagare här har läst samhälls? Jag kan ju dock ha fel...