[Lindahl]

Kan både hålla med om det du skriver och samtidigt tycka att du har fel. Läste själv natur på gymnasiet och sedan till civilingenjör på Chalmers, så vet du lite bakgrunden till mina tankar. Har inte så mycket erfarenhet av icke-tekniska utbildningar...

Bara för att kommentera några grejer:
Matten. Ja, vinklar i traditionell betydelse har man inte så mycket nytta av att kunna räkna på i livet, men däremot kan man ha stor nytta av att kunna sinus, cosinus m.fl, det används till otroligt mycket mer saker än att bara räkna ut vinkeln mellan två linjer. Om du pluggar vidare kommer du märka detta, och ångra att du inte lärde dig det bättre... Så är det med den mesta matten på gymnasiet. Man får inte lära sig alla de fina tillämpningsområdena som gör det hela roligt. De får en istället att tro att matte är att räkna tråkiga tal. Men så är det inte. Vem kunde på gymnasiet tro att man har nytta av att räkna på vinklar när man vill ta reda på hur en puls i en optisk fiber påverkas av kabellängden?
Och så svenskan... Håller med om att man borde lära sig skriva bra svenska istället. Varför inte kalla ämnet för litteraturhistoria när det är det det är? Med tanke på hur många unga skriver så behövs det verkligen mer svenskaundervisning. Men å andra sidan, varför lär sig inte ungarna det på högstadiet? Svenskaundervisning ska inte behövas på gymnasiet, man ska ha lärt sig det man behöver efter högstadiet. Det är skolans största problem idag. Anpassning efter den sämste. Ingen får vara bättre än nån annan, alla ska vara lika dåliga.
Plugga inför proven har folk gjort i alla tider, så är det på högskolan också. Faktum är att man ofta på högskolan också känner att man får lära sig en massa meningslös skit. Men sen när du närmar dig sista året, och läser de mest avancerade, forskningsnära kurserna (som sagt, grundar detta på min egen utbildning, då var det så...) och det är först då som man märker att det man läst faktiskt är användbart. Det är bara synd att det är 7 år senare man ska upptäcka det. Då har man ju redan hunnit glömma allt...