EU vill att teleoperatörerna ska tvingas spara uppgifter om vart du ringer, mejlar, SMS:ar och surfar på nätet. Polisen ska använda trafikdata för att lösa och förebygga brott, är det meningen. EU:s dataskyddschefer är mycket kritiska, man anser att förslaget strider mot Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna.
Din teleoperatör noterar uppgifter om ditt telefonerande, surfande, SMS:ande eller mejlande. Han sparar enbart data om själva trafiken, inte innehållet i meddelandena. Ändamålet med att lagra dessa s.k. trafikdata är att operatören behöver dem för att kunna ta betalt. När räkningen väl är betald ska uppgifterna raderas.
Men nu är det så, att polisen kan ha stor nytta av trafikdata. Spårade telefonsamtal har varit avgörande bevis i flera brottmål, särskilt bra är mobilsamtal där man också kan se var telefonen befann sig under samtalet. Polisen har länge önskat att trafikdata ska sparas under längre tid. Dataskyddsmyndigheterna har bemött kraven med att påpeka att ett fundament för integritetsskyddet är att uppgifter enbart får användas för det ändamål som de ursprungligen har samlats in för.
Trycket har ökat efter den 11 september 2001 och ännu mer efter terrorattacken i Spanien i mars, där sprängladdningarna utlöstes med mobiltelefoner. Frågan har väckts i EU flera gånger och varje gång har ”29-gruppen” — EU:s dataskyddschefer bildar en grupp som ska se till att reglerna för integritetsskydd efterlevs — skrivit starkt kritiska yttranden. Några länder har redan infört regler som tvingar operatörerna att spara trafikdata i upp till 10 år.
Saken ställdes på sin spets i torsdags, när EU:s justitieministrar möttes i Bryssel. På dagordningen fanns ett förslag till rambeslut (
se denna pdf) som Frankrike, Irland, Sverige och UK hade tagit fram. Där föreslås att EU ska införa en gemensam regel som säger att data från ”allmänt tillgängliga kommunikationstjänster” ska sparas i 12 – 36 månader för ”förebyggande, utredning, upptäckt och lagföring av brott och straffbara gärningar, inklusive terrorism”. Förslaget inskränker sig alltså inte till telefoni, även datatrafik ingår, dvs. uppgifter om vilka sajter du har besökt och till vilka adresser du har skickat mejl. Dessutom handlar det inte bara om att utreda brott utan även att förebygga, i någon mening behandlas alltså alla som misstänkta.
Naturligtvis har 29-gruppen, där Datainspektionen ingår, riktat skarp kritik även mot detta förslag. I ett yttrande (
se denna pdf) skriver man att det inte bara strider mot regeln som säger att uppgifter inte får användas i strid mot ändamålet, man anser också att hela förslaget strider mot artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter ”Alla har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”.