[tomas70]

Först vill jag tacka er alla underbara personer som svarat och som verkligen kan förstå hur man känner sig och framförallt hur man mår efter en sån här förlust.

Saknaden är väldigt jobbig och dem minnen man har är det som gör att man känslomässigt inte kan hålla tillbaka tårarna.
Jag har städat bort massa saker men saker som han alltid haft hos sig är omöjligt att ta bort nu utan dem får vara framme en tid till för vi måste komma över detta mer innan man kan gå vidare.

I och med alla svar från er som känner med mig / oss så känns det mycket lättare på nåt vis eftersom man då inser att det faktiskt finns personer som vet exakt hur man mår och känner.

Ett stort tack också till er killar / Män som verkligen kan vissa känslor och blottar er på detta sätt för att många tycker att män gråter inte.
Eller ska inte gråta etc men såna känslokalla personer betackar man sig för.

Ha en riktigt trevlig 2 advent och ha en god jul för det tänkar jag försöka ha och denna jul tillägnas för min del till Sotis och alla andra djur.