Citat:
Originally posted by gummianka@Apr 7 2009, 17:24
Men okej, vi kan ta integritetsaspekten av fråga, även om det är ett faktum detta delvis är en resursfråga, Polisen har helt enkelt inte resurser att upprätthålla dessa lagar, det är ett faktum, och att företag själva tar till vara sina intressen är ju på intet sätt konstigt eller ovanligt, det sker hela tiden, överallt.
|
Ja, det är dock på vilket sätt företagen ska få tillvarata dessa intressen som vi diskuterar, inte huruvida de ska få göra det. Eftersom resurserna uppenbarligen finns i rörelse (annars skulle inte åtgärder och väldigt aktiva lobbyverksamhet kunna ske) borde det inte vara svårt att hitta fördelningsåtgärder så att polisen får större resurser att utreda dessa fall om man bara vill att rättsväsendet ska stå för rättsskipningen även gällande immaterialrätt. En enkel sådan åtgärd skulle vara att låta kasettavgiften gå till utredande och förebyggande samhällsåtgärder istället för ersättning av förlusterna, precis såsom avgifter och skatter på specifika produkter i övrigt brukar göra. Men den diskussionen hamnar ändå bortom IPRED.
Citat:
Integritet är ju inget nytt som har kommit med internet. Varför, eller vem har bestämt att man ska kunna vara anonym på Internet, som jag sagt förut, där bör väl gälla samma regler som på alla andra "ställen", följer du dessa regler, så kommer du att vara precis lika anonym, och röra dig under radarn, på precis samma sätt som du gör i övrigt, och din integritet bör vara opåverkad, bryter du mot dessa regler så löper du större risk att fastna i alla dom filter av regler som samhället bestämt att vi ska följa.
Hela internet är ju valfritt, men väljer man att vistas där så gäller, som ALLTID, vissa av samhället specificerade regler, konstigare än så är det ju inte. Sen är det ju oundvikligen så att om en stor del av en grupp har svårt att följa uppsatta regler, så är det ju sorgligt nog så att övriga i gruppen också drabbas (där jag kanske gissar att Westman är en av dessa övriga)
|
Ja, potentiellt är alla oskyldiga säkra från intregritetskränkningar. Potentiellt sätt kan det också ske fall där kriminella får tag på information om dess fiender som trodde att de var källskyddade vid en direktkontakt med media. Med ett hyffsat bevakningsnät (från webbsajter till mer avancerade metoder) kan man strategiskt samla in IP-adresser på "fiender" och sedan fabricera bevis på att ett påhittat upphovsrättsbrott skedde från dessa. Dessa insamlingsmetoder är mycket enklare för vem som helst med kontakter eller mycket god tekniskt kunskap att genomföra, jämfört med valfri icke-digital insamling. Nu kan förvisso digitala nät avlyssnas även utan hjälp, men vi behöver inte göra det lättare för civila parter att bedriva spaning, se t ex Grekland inför OS 2004 för en rätt nylig och väldigt omfattande avlyssningsoperation. Om/när datalagringsdirektivet blir verklighet är det inte svårt att se hur något liknande Greklandsskandalen fast med t ex mail kan genomföras enormt mycket enklare.
De stora felen är i min mening två med IPRED. Privata aktörer måste lagra information. Privata aktörer kan efterfråga informationen. Skulle informationen bara under en kortare period lagras hos internetleverantören och sedan lagras hos en säker statlig instans (exempelvis försvarsmakten) och sedan bara kunna begäras ut av polisen skulle jag tyckt det hade varit desto bättre.
Jag anser att den nätet är såpass speciellt att det måste ses som en egen arena vid lagstiftningen för att så mycket som möjligt av dess dåliga sidor skall kunna bekämpas utan för stora negativa effekter. Mycket av det bästa och revolutionerande med nätet är för mig även det värsta med nätet. Det gäller bland annat möjligheten att vara anonym och möjligheten (anonym kritik vs anonyma brottslingar) att samordna resurser (DDOS vs cloud/P2P).