[emilv]

Ett DNS-uppslag cachas på besökarens resolver under den tid som namnservern anger. Detta kallas TTL eller time-to-live. När du för första gången gör ett uppslag kollar din resolver därför mot domänens namnserver. Efterföljande uppslag kollas mot cachen, men bara under den tid som TTL anger. När TTL gått ut plockas uppslaget bort från cachen och en ny fråga ställs till namnservern.

I det här fallet har domänens namnserver gått ner. Om TTL inte gått ut så kommer resolvern fortsätta svara från cachen, men bara om cachen är yngre än TTL. När tiden i TTL gått ut är cachen gammal och används inte för nya uppslag, oavsett om namnservern ligger nere eller inte.

Observera att cachen gäller för varje typ av uppslag var för sig. Ett uppslag av ett A-värde kan alltså ha en annan TTL än ett MX-värde, och olika subdomäner kan ha olika TTL. Bara just exakt det uppslag som gjorts tidigare hämtas från cachen. Om du till exempel slagit upp A-värdet för example.com och namnservern sedan går ner så kan du mycket väl fortsätta slå upp A-värdet medan e-post kan sluta fungera (eftersom A-värdet kanske hämtas från cachen medan MX inte finns i cachen).

Om du ska flytta en domän till en ny server kan det vara en bra idé att minska TTL för domänen till ett lågt värde, och detta bör du göra minst <gamla TTL:en> sekunder innan du tänkt göra flytten. Om du har en TTL på 8 timmar så ska du alltså minska TTL minst 8 timmar innan du tänkt peka om domänen.