Citat:
ConnyWesth - Jag anser att du vanligtvis håller hög nivå på dina inlägg och att du dessutom tillhör de mer begåvade på WN genom välavvägda kunskapsråd och tips till läsare.
|
Tack för komplimangen!
Citat:
Men just i denna debatt (om vi nu ska kalla det så) uppvisar du snarare motsatsen - Dina argument är motsägelsefulla och du blandar in en massa rappakalja och förmenande som verkligen inte är till gagn för läsaren och absolut inte fyller funktion som kunskapshöjande tips för frågeställaren.
|
Mitt inlägg är fullt korrekt men det kan kompletteras med några stycken som ja utelämnade för de hade behandlats tidigare i några inlägg för inte så länge sedan.
Det är givetvis så att varumärkesskyddet gäller inom resp skyddskategori och jurisdiktion och ingen annan stans. I mitt inlägg resonerade jag kring ett explicit fall där man reggar sitt varumärke inom SAMTLIGA kategorier. Det kanske inte farmgick helt tydligt. Inlägget var inte avsett att vara helt uttömmande utan mer en introduktion för den ursprungliga inläggsskribenten som hade en konkret fråga. Mitt inlägg hade som avsikt att ge en startpunkt att resonera strategiskt utifrån.
Citat:
Du får gärna ha dina förryckta åsikter om att jag är en "önsketänkande name-nappare" om du så önskar, men i kollission till ditt "förmenande", så är mitt mål att ge råd till läsare som överensstämmer med hur det ser ut och själv ser jag mig snarare som "klarsynt" än önsketänkare.
|
Jag har inte pekat ut någon enskild person. Utan jag kritserar förekomsten av domän-nappning av registrerade varumärken generellt.
Med begreppet "önsketänkande name-nappare" så menar jag ENBART de som inte har någon varumärkesrätt till ett begrepp OCH där det finns ett legalt varumärkesskydd som tillhör någon annan.
Precis som du skriver så kan det finnas 45 olika legala rättighetsinnehavare till ett begrepp men endast en an registrera domänen direkt under ".SE". Min text motäger inte det, jag tog inte upp det så det är "out of scope", jag håller med om att jag borde ha tagit upp det eftersom mitt inlägg var ganska heltäckande men inte tillräckligt heltäckande.
Citat:
Men du är inte bara motsägelsefull i ditt inlägg *- stora delar stämmer överhuvudtaget inte med hur det ser ut idag!
|
Det håller jag inte med om, enligt ovan. Jag förtydligar även nedan hur jag resonerar.
Citat:
Precis som du säger är varumärken uppdelade i en rad olika klasser (45 är det för övrigt)
http://www.prv.se/Varumarke/Att-soka-varum...eller-tjanster/
Vad det innebär är att SAMMA varumärkesnamn kan ansökas av 45 olika verksamheter under lika många klasser, utan att göra intrång på varandras skydd.
Vad det mer innebär är att dessa 45 olika verksamheter med stöd av sitt varumärke kan tvista om ett redan registrerat domännamn (enligt de premisser du uppgivit).
Men det är INGEN av dessa varumärkesinnehavare som har någon som helst förtur till domännamn under öppna register där "först-till-kvarn" gäller.
|
Citat:
Till detta som trådskaparen berör finns dessutom namnskydd i form av bolagsregistreringar och det gäller samma sak där *- det är ju inte fråga om ett "namnskydd" i domänbemärkelse utan snarare en "namnrätt"
Något som inte minst Torbjörn A slagit mynt av då han exempelvis registrerade "INTERNET", "HOTELS" och "HOTEL" för sitt Kommanditbolag Names under kategorin "Konstgjorda ögon".
http://www.prv.se/vmepdf/svmtidning/prv_040528.pdf sidan 37
Men det kan jag ju tänka mig vad du tycker om..men oavsett, så är det tillåtet efter de regler som finns idag. Något som dessutom gjorde hela frisläppningen av toppdomänen .eu till ett stort fiasko - när just detta systematiskt skedde och varumärkesinnehavare av sprayfärgnamn som "SEX" och "LOVE" osv fick rätt till dessa domäner.
|
Citat:
När det gäller lediga domäner under "fria" TLDer så ÄR det först-till-kvarn UTAN möjlighet till förprövning (av varumärkes- eller namnrätter exempelvis).
För att ta .se-TLDn står det tydligt att läsa i de Allmäna villkoren.
|
Nej, här anser jag att du har fel i sakfrågan, "Allmäna villkoren" gäller inte före varumärkeslagen. Varumärkeslagen har högre juridisk status än "Allmäna villkoren" i ett avtal som en part har godkänt men en annan part inte godkänt. Den som inte har domännamnet i fråga har inte tecknat avtal med IIS om just detta domännamn och omfattas INTE av villkoren i avtal som ingåtts mellan IIS och domännamnsinnehavaren.
Kontentan är att två parter kan inte sinsemellan avtala bort en tredje parts rätt till ett varumärke.
Det är endast hos TLD-företaget som du kan göra en REGISTRERING utan förprövning. Det innebär inte att man har juridisk "rätt" till begreppet som kan prioriteras före varumärkesskyddet, om det vid registreringstillfället fanns ett registrerat varumärke inom den jurisdiktion (i princip land, men kan även vara alla WTO medlemsstater om man reggat varumärket genom WTO) det gäller.
Jag vill oxo förtydliga att om man är först med att använda ett begrepp så är detta i sig en "inarbetning" (jag läste begreppet sedvanerätt i något inlägg) så är det ett visst "varumärkesskydd" i sig, utan registrering. Jag resonerade inte kring detta i mitt förra inlägg, men så är det givetvis.
Citat:
.SE tillämpar en ”först till kvarn”-princip vid nyregistrering av domännamn, d.v.s. tilldelning av domännamn sker i den ordning ansökningar inkommer till .SE. Någon möjlighet till förtur eller reservation av domännamn finns inte.
|
Detta har jag inte bestridit, det är bara att konstatera att så är fallet.
Citat:
http://www.iis.se/docs/allmanna_villkor.pdf
Vad sedan gäller tvister (ATF) under .se så handlar det för den sökande att påvisa 3 rekvisit;
- Sökanden måste ha en rättighet (t ex varumärke eller firma) med giltighet i Sverige.
- Innehavaren av domännamnet ska ha handlat i ond tro när han registrerade eller använde domännamnet
- Innehavaren ska inte heller ha en rätt eller ett berättigat intresse till domännamnet.
ATT påvisa samtliga 3 är emellertid inte lätt för "vanliga" domäner, såvida det inte handlar om uppenbara felskrivningsdomäner osv.
Och det jag kan ställa mig bakom i ditt inlägg är att ATFers beslut har varit/är MYCKET varierande och därmed är det frustrerande att inte veta om tvistelösaren kommer handla konsekvent med tidigare beslut eller inte - helt klart ett förbättringsområde för .SE
|
Jag är inte insatt i detaljerna kring Microsofts varumärke. Men om det Portugisiska företaget vill ha en domän i Portugal så borde de ha större rätt än Microsoft i USA att regga denna domän i Portugal. Microsoft är ju 9 år yngre så där har det Portugisiska företaget troligen ett inarbetat varumärke.
Citat:
Jag anser inte att det är speciellt hjälpsamt att måla upp en vaneföreställning av "falsk trygghet" för varumärkesinnehavare att de "kan ta tillbaka" eller "kräva" en registrerad domän - Det är bara dumt att göra.
Idag finns det inte någon som säkert kan säga hur en tvist att beslutas, då det beror på många faktorer, som tvistelösarna bevisligen väger helt olika.
Att du har "namnrätt" till en domän innebär INTE att inte någon annan har det - med eller utan registrerat namn eller varumärke!!
Med risk för att betraktas som egenreklam vill jag även referera till en artikel i ämnet som jag lät översätta för en tid sedan - som jag tycker förklarar begrepp och ConnyWesth-förvirringar på ett bra sätt:
http://www.internetsweden.net/har-du-nagon...omannamnstvist/
|
Texten du skrivit är bra, den motsäger inget av det jag skrev i mtt inlägg.
Även du har utelämnat visst resonemang i texten. Du tar på slutet upp ett exempel där domännamnsinnehavare "tvingas" lämna ifrån sig domännamn med hot om stämning. Det framgår inte om domännamnsinnehavaren hade ett varumärkesskydd eller om det enbart var en registrerad domän. Det framgår inte heller om de bedrev en verksamhet inom den skyddskategori som "stämmaren" hade varumärkesskydd inom. Detta är givetvis högst vesentligt om det var en "okynnesstämning" eller ej.