ConnyWesth - Jag anser att du vanligtvis håller hög nivå på dina inlägg och att du dessutom tillhör de mer begåvade på WN genom välavvägda kunskapsråd och tips till läsare.
Men just i denna debatt (om vi nu ska kalla det så) uppvisar du snarare motsatsen - Dina argument är motsägelsefulla och du blandar in en massa rappakalja och förmenande som verkligen inte är till gagn för läsaren och absolut inte fyller funktion som kunskapshöjande tips för frågeställaren.
Du får gärna ha dina förryckta åsikter om att jag är en "önsketänkande name-nappare" om du så önskar, men i kollission till ditt "förmenande", så är mitt mål att ge råd till läsare som överensstämmer med hur det ser ut och själv ser jag mig snarare som "klarsynt" än önsketänkare.
Men du är inte bara motsägelsefull i ditt inlägg - stora delar stämmer överhuvudtaget inte med hur det ser ut idag!
Precis som du säger är varumärken uppdelade i en rad olika klasser (45 är det för övrigt)
http://www.prv.se/Varumarke/Att-soka-varum...eller-tjanster/
Vad det innebär är att
SAMMA varumärkesnamn kan ansökas av 45
olika verksamheter under lika många klasser,
utan att göra
intrång på varandras skydd.
Vad det mer innebär är att dessa 45 olika verksamheter med stöd av sitt varumärke kan tvista om ett redan registrerat domännamn (enligt de premisser du uppgivit).
Men det är
INGEN av dessa varumärkesinnehavare som har någon som helst
förtur till domännamn under öppna register där "först-till-kvarn" gäller.
Till detta som trådskaparen berör finns dessutom namnskydd i form av bolagsregistreringar och det gäller samma sak där - det är ju
inte fråga om ett "
namnskydd" i
domänbemärkelse utan snarare en "
namnrätt"
Något som inte minst Torbjörn A slagit mynt av då han exempelvis registrerade "
INTERNET", "
HOTELS" och "
HOTEL" för sitt Kommanditbolag Names under kategorin "
Konstgjorda ögon".
http://www.prv.se/vmepdf/svmtidning/prv_040528.pdf sidan 37
Men det kan jag ju tänka mig vad du tycker om..men oavsett, så är det tillåtet efter de regler som finns idag. Något som dessutom gjorde hela frisläppningen av toppdomänen .eu till ett stort fiasko - när just detta systematiskt skedde och varumärkesinnehavare av sprayfärgnamn som "SEX" och "LOVE" osv fick rätt till dessa domäner.
När det gäller lediga domäner under "fria" TLDer så ÄR det
först-till-kvarn UTAN möjlighet till förprövning (av varumärkes- eller namnrätter exempelvis).
För att ta .se-TLDn står det tydligt att läsa i de Allmäna villkoren.
Citat:
|
.SE tillämpar en ”först till kvarn”-princip vid nyregistrering av domännamn, d.v.s. tilldelning av domännamn sker i den ordning ansökningar inkommer till .SE. Någon möjlighet till förtur eller reservation av domännamn finns inte.
|
http://www.iis.se/docs/allmanna_villkor.pdf
Vad sedan gäller tvister (ATF) under .se så handlar det för den sökande att påvisa 3 rekvisit;
- Sökanden måste ha en rättighet (t ex varumärke eller firma) med giltighet i Sverige.
- Innehavaren av domännamnet ska ha handlat i ond tro när han registrerade eller använde domännamnet
- Innehavaren ska inte heller ha en rätt eller ett berättigat intresse till domännamnet.
ATT påvisa samtliga 3 är emellertid inte lätt för "vanliga" domäner, såvida det inte handlar om uppenbara felskrivningsdomäner osv.
Och det jag kan ställa mig bakom i ditt inlägg är att ATFers beslut har varit/är
MYCKET varierande och därmed är det frustrerande att inte veta om tvistelösaren kommer handla konsekvent med tidigare beslut eller inte -
helt klart ett förbättringsområde för .SE
Men om jag förstår dig rätt ConnyWesth - så menar du genom ditt förmenande att exempelvis Världens största mjukvarutillverkare
Microsoft inte skulle tillåtits att registrera sina Microsoft-domäner världen över, för att det fanns ett Portugisiskt företag med samma namn 9 år innan?
http://uk.reuters.com/article/internetNews...730253520071217
Eller att
Google inte skulle få använda Gmail eftersom det det fanns en Tysk innehavare av varumärket innan?
http://www.theregister.co.uk/2007/01/31/go...ademark_battle/
Vidare kan ju nämnas att det finns stora som små företag som bittert fått ångra sina försök till "Reverse Domain Hijacking", då de hängts ut som minst lika stora skurkar som den du försökt utmåla som styggelser
http://www.google.se/search?sourceid=navcl...verse+hijacking
Jag anser inte att det är speciellt hjälpsamt att måla upp en vaneföreställning av "
falsk trygghet" för varumärkesinnehavare att de "
kan ta tillbaka" eller "
kräva" en registrerad domän - Det är bara
dumt att göra.
Idag finns det inte någon som
säkert kan säga hur en tvist att beslutas, då det beror på många faktorer, som tvistelösarna bevisligen väger
helt olika.
Att du har "namnrätt" till en domän innebär INTE att inte någon annan har det - med eller utan registrerat namn eller varumärke!!
Med risk för att betraktas som egenreklam vill jag även referera till en artikel i ämnet som jag lät översätta för en tid sedan - som jag tycker förklarar begrepp och ConnyWesth-förvirringar på ett bra sätt:
http://www.internetsweden.net/har-du-nagon...omannamnstvist/