Citat:
|
Begränsningen till ”uteslutande” journalistiska ändamål syftar i första hand på att klargöra att sådan personuppgiftsbehandling som sker inom massmedia och av journalister för annat än redaktionella ändamål faller utanför undantaget. Massmedias behandling av personuppgifter för exempelvis fakturering, direktreklam eller kartläggning av läsarprofiler faller således utanför undantaget (jfr rekommendationen 1/97). Något stöd för att uttrycket ”uteslutande” därutöver också skulle tolkas så att det oberoende av att en publicering haft journalistiska ändamål skulle vara möjligt att med stöd av personuppgiftslagen bestraffa angrepp på annans goda namn och rykte kan inte anses föreligga.
|
Det är viktigt att förstå vad "uteslutande journalistiska ändamål" syftar på och inte göra en allt för snäv ickejuridisk tolkning av begreppet......
Citat:
|
Högsta domstolen, som mot bakgrund av vad som anförts inte bedömt det som nödvändigt att inhämta något förhandsavgörande från EG-domstolen, finner sammanfattningsvis – vid tillämpning av 7 § andra stycket i den svenska person uppgiftslagen – att det inte är visat annat i målet än att Börje [R:s] behandling av personuppgifter på den aktuella webbsidan skett uteslutande för journalistiska ändamål. Han skall därför inte dömas till ansvar för den åtalade gärningen. Vid den bedömningen saknar Högsta domstolen anledning att pröva i vad mån det även på annan grund skulle kunna finnas skäl att ogilla åtalet."
|
"Pretty obvious to me...."
Citat:
Kommentarer
Högsta domstolens dom är principiellt viktig och väl övervägd. Den sätter på ett välkommet sätt in personuppgiftsskyddet i ett europeiskt yttrandefrihetsrättsligt sammanhang. Undantaget för journalistisk verksamhet anses värna om fri informationsspridning i frågor av betydelse för allmänheten eller för grupper av människor och om en fri debatt i samhällsfrågor. Sam*tidigt indikerar domskälen att det finns gränser för vad som kan anses utgöra användning av personuppgifter i journalistisk verksamhet. Publicering av uppgifter av rent privat karaktär kan exempelvis enligt HD normalt inte anses ha ett journalistiskt ändamål helt oberoende av om publiceringen sker i ett sammanhang som i övrigt har journalistiska ändamål. Av Europa*domstolens praxis framgår emellertid att det finns situationer där även uppgifter av privat karaktär kan omfattas av det yttrandefrihetsrättsliga skyddet. HD:s dom utesluter inte heller att andra former av personuppgifts*användning skulle kunna falla utanför de journalistiska ända*målen, t.ex. kan man tänka sig att behandling som är mer om*fattande och mer strukturerad för fortsatt data*behandling än vad som är nödvändigt för att uppfylla de aktuella informations- och debattbehoven i vissa fall anses falla utanför behandlingen för sådana ändamål. De exakta gränserna får fastställas i framtida praxis.
|
Det finns givetvis gränser vilka uppgifter man kan publicera som kattens namn är ju av ganska privat natur, personens namn är av allmänt intresse om det är en rufflare som man diskuterar....
Givetvis enligt
min tolkning