[uffe_nordholm]

Jag vill minnas, vad gäller Google och deras indexering av i stort sett allt, att ett antal belgiska tidningar drog dem till domstol för intrång i tidningarnas upphovsrätt. Om Google blev fällda, friade eller gjorde upp i godo minns jag inte, men det hela resulterade i att tidningarna togs bort ur Googles index.

På ett principiellt plan finns det en del skillnader mellan Google och TPB. Till att börja med har TPB bara torrentfilerna på sina servrar(1), medan Google stoppar undan i stort sett allt i sin cache. lite förenklat: TPB pekar var materialet finns, medan Google både pekar på var det finns och håller med en kopia. Jag tror Google kan klara sig i USA, tack vare USAs "fair use" undantag, men vad jag vet finns inget liknande i Sverige, så de skulle kunna bli fällda för upphovsrättsintrång för sådant de har på sina egna servrar.
Vidare så indexerar Google allt den hittar, medan TPB indexerar sådant som de uppmärksammas på. I båda fallen kan dock resultatet vara att de indexerar sådant som upphovsmannen inte vill skall spridas på det sättet.


Utöver åtalet mot de ansvariga för TPB tycker jag frågan är långt mer komplex än vad som kommit fram hittills i debatten, både här och på andra ställen.
Till att börja med undrar jag varför svenska musiker/kompositörer skall ha pengar av mig, via privatkopieringsavgiften som ligger på CD- och DVD-skivor när jag köper några för att göra kopior av _mina egna_ bilder. Jag skapar något, gör kopior av detta skapande, och svenska musiker/kompositörer (som inte på något vis deltagit i mitt skapande) skall ha pengar av mig! Det samma gäller om jag tankar hem en Linux-distro: jag bränner den på skiva och svenska/kompositörer musiker får pengar av mig. Varför?

Vidare tycker jag att upphovsrätten är lite märkligt segmenterad: om jag köper en CD-skiva får jag göra enstaka kopior till närmaste släkten och vänner. Det får svenska musiker/kompositörer pengar av via privatkopieringsavgiften som ligger inbakad i priset på brännbara CD-/DVD-skivor (och en hel del annat...). Så långt är allt väl.
Men jag som fotograf har inte alls samma läge: de bilder jag publicerar får vem som helst kopiera för personligt bruk, och jag får kika i stjärnorna efter mina pengar. Vad är det som gör mina fotografier mindre värda än svenska musikers verk?

Och jag tycker inte jag kan diskutera upphovsrättens skyddstid utan att blanda in patent i diskussionen. Tänk er ett läkemedelsbolag, det lägger ner miljarder på att forska fram någon medecin och ansöker om ett patent. Ansökan kostar pengar och resultatet är inte givet, det kan bli avslag. Om patentansökan skulle godkännas får bolaget 25 år på sig att använda sitt monopol. Uttryckt på ett annat sätt: de får 25 år på sig att hämta hem alla miljarder de investerat i forskningen!
Jämför det med Per Gessles verk: det kan tänkas ta (som mest) två månader på heltid att komponera en schysst popsång, och den skyddas _automatiskt_ och _utan kostnad_ genom upphovsrätten i kmopositörens livstid och 75 år efter hans/hennes död.


Jag kan ha fel vad gäller längderna på skyddstiderna, så rätta mig gärna. Principerna tror jag dock att jag har klart för mig, men kommentera om ni tycker jag har fel.


1: de kan ju förstås ha några filer själva, men det stora flertalet ligger på helt andra datorer, som TPB inte rår över.