[Internet Sweden]

gummianka - Svar #2 på din fråga (fick ta mig tid fundera igenom ett svar som jag kan stå för)

ATF är det enda sättet IIS idag tillåter tvist om domän under .se.
Men det innebär också att vilken registrerade domän som helst, kan genomgå ATF.

De 3 rekvisit som IIS ställt som ultimatum för att starta ett ATF, anser jag att det finns skäl att ifrågasätta:

Tre rekvisit
För att den som ansöker om tvistlösning ska nå framgång i sitt ärende behöver han visa att tre omständigheter, rekvisit, är uppfyllda.

Sökanden måste ha en rättighet (t ex varumärke eller firma) med giltighet i Sverige.
Innehavaren av domännamnet ska ha handlat i ond tro när han registrerade eller använde domännamnet
Innehavaren ska inte heller ha en rätt eller ett berättigat intresse till domännamnet.

Exempel på ond tro är om någon registrerat ett domännamn, med kännedom om att benämningen som utgör domännamnet tillhör någon annan, i syfte att sälja det. Ond tro kan också vara registrering av domännamn i syfte att störa en konkurrents verksamhet. Att registrera någon annans varumärke eller släktnamn är exempel på att inte ha rätt eller berättigat intresse till domännamnet.

Av följande skäl:
Jag anser inte att det på flera punkter skiljer sig från PM om tankarna bakom ATF
Sen skriver .SE om att inneha en "firma" (sannolikt avser de en firma med helt eller delvis likalydande firmanamn).
Att starta en firma eller bifirma kostar i storleksordningen en tusenlapp (1000/800 om jag inte missminner mig)
Det finns också ATF-beslut som uttryckligen skriver:

"De allmänna villkoren ställer krav på ett identiskt eller förväxlingsbart kännetecken med
rättsgrund i Sverige och till vilken sökanden kan visa rätt. Något krav på att känneteckensrätten
tidsmässigt skall ligga före domännamnsregistreringen finns däremot inte.."

http://iis.se/docs/beslut2_nnit.pdf

Vilket i stort sett skulle ge utrymme för vem som helst att registrera en firma och tvista om vilken domän som helst - när som helt i tiden. Eller vad som kanske är en minst lika stor fara är att den som ansöker om ATF ska ha ett kännetecken med sk "rättsverkan" i Sverige - Det innebär i klartext att ett företag i exempelvis Polen eller Frankrike som om 10 år startar ett bolag och skaffar sig varumärkesskydd inom EU (EG-rätt) har möjlighet att tvista om "din" domän under .se. (Visst det är en ytterlighet i mitt exempel - men fullt tänkbart)

Vidare angående att ha handlat i ond tro, berättigat intresse och släktnamn mm så anser jag att just ATFen kring "braun" är mycket talande och understryker att inget är på förhand givet eller självklart.

Motparten är ett av Sveriges ledande företag inom sökordsmarknadsföring. Motparten äger och
förvaltar ett stort antal domäner, mestadels bestående av .se och .com-domäner. Affärsmodellen är
att bygga och utveckla varje domän för att kunna erbjuda relevanta tjänster och innehåll för
besökarna.

Braun ATF Eftersom "vi alla" vet att Name Navigation som är motpart i Braun-ATFen till 95% "utvecklar sina domäner" genom att placera dem i parkeringsprogram uppfattar åtminstone jag detta ATF-beslut som att parkeringsprogram/MFA är "fullgod utveckling" enligt IIS´s utsedda tvistelösare..

Anser också att ovan beslut skulle få .SE att ändra texten:

"Att registrera någon annans varumärke eller släktnamn är exempel på att inte ha rätt eller berättigat intresse till domännamnet"

till

"Att registrera någon annans varumärke eller släktnamn KAN VARA exempel på att inte ha rätt eller berättigat intresse till domännamnet"

Vidare så är en ATF inte möjlig att överklaga, utan nästa instans är tvistemål i domstol. Men som du skriver, är det då betydligt vanligare att man når en ekonomisk överenskommelse före det går så långt.

Vad jag vill ha sagt är att ingen .se-domäninnehavare kan gå säker med nuvarande regelverk - och därför "bör" ansvariga prioritera att se över regelverket, före att lansera märkliga reklamkampanjer..