Citat:
Ursprungligen postat av dannel77
Företag som handlar i ens webshop, som mer eller mindre är på obestånd, som vet att dom har dåliga finanser, eller helt enkelt bara gör det för att dom vet att dom är på väg i KK, varför är detta förfarande inte grovt kriminellt? Blir så j*vla förbannad när man får en order på 30.000:- tar hem grejorna och sen när man gör ytterligare en kreditkontroll på leveransdagen, då har det poppat upp 2 anmärkningar á total 300.000:-
Varför tillåter staten sånt här beteende? Detta borde ju direkt leda till flera års fängelse, då skulle det upphöra. Men troligen så bryr sig inte pappa om det, för det drabbar ju endast oss företagare.
|
Det är en normal affärsrisk man tar som leverantör om man säljer på kredit. Det är inget bedrägligt i att kunden kör på med sin verksamhet och hoppas på det bästa och att saker ska lösa sig. det är mycket sällsynt med "riktiga" bedrägerier enligt min erfarenhet.
Du vet inte vad som ligger bakom anmärkningarna. Men om du inte är beredd att ta denna affärsrisk så måste du sälja mot förskottsbetalning. Jag förstår inte varför alla måste sälja på kredit i tid och otid, du är väl ingen bank? Banker, kreditinstitut och försäkringsbolag har som verksamhet att ta vissa risker. Som företagare ska du inte ta onödiga risker. I synnerhet inte om det är beställningsvaror du säljer.
Du kan inte vara naiv och sen skylla på kunderna att de är bedragare.
Jag har ofta sålt tjänster på kredit, som konsult, då är det naturligt att ta en affärsrisk eftersom det är mitt förädlingsvärde som jag riskar, dvs jag har möjlighet att ta den risken. Men om jag köper in varor speciellt för en kunds räkning så får jag begära en del i förskott så jag skyddar min egen likviditet.
När jag anlitar underkonsulter så får jag helt enkelt dela risken med underkonsulten i relation till de intäkter vi delar på.
Säljer du lagervaror så får du sätta en maximal kreditnivå som dels är beroende på vad du själv har för risktålighet, men också vilken risk kunden utgör. Är risken i uppdraget större än du kan acceptra så får du begära en del i förskott, eller dela risken med någon annan, exempelvis i ett samriskprojekt.
Man får som sagt inte vara naiv som företagare utan man måste ha kontroll på sin risknivå, och vidta de mått och steg som behövs för att balansera risk/möjlighet i sina affärer.
De som har anmärkningar är inte bedragare, det tycks råda någon missuppfattning att så skulle vara fallet. I stort sett hälften av alla aktiebolag har minst en anmärkning, det finns ca 300 000 AB så det borde vara ca 150 000 med anmärkning. ca 500 000 privatpersoner har det. (PS. Mina siffror är inte dagsfärska så det kan skilja en del men jag kollade upp detta när jag hade affärer med Intrum Justitia och Amfa Finans för några år sedan).
Min bästa kund någonsin hade massor av betalningsanmärkningar, men betalade ändå alla fakturor i tid (det blev några dagars fördröjning på en faktura när de bytte ekonomisystem, men annars flöt det på friktionsfritt). Jag hade uppdrag i 7 månader och omsatte 1,2 MSEK genom dem.