Visa ett inlägg
Oläst 2013-02-02, 02:36 #6
Conny Westh Conny Westh är inte uppkopplad
Klarade millennium-buggen
 
Reg.datum: Aug 2005
Inlägg: 5 166
Conny Westh Conny Westh är inte uppkopplad
Klarade millennium-buggen
 
Reg.datum: Aug 2005
Inlägg: 5 166
Det finns väldigt klar aoch tydliga regler vad som gäller upphovsrätten. Även rätten till domäner finns det klara regler för men de är huvudsakligen styrda av avtal. Finns lagstiftning kring varumärken och företagsnamn man måste ta hänsyn till i vissa lägen. Tvister kan lösas endera den vanliga vägen i domstol (vilket kan bli hiskeligt dyrt) eller för .se-domäner finns Ett förenklat tvisteförfarande som är betydligt billigare.

Domänen kan man inte "äga" den hyr man precis som ett företag hyr en lokal. Man hyr (eller abbonnerar) den av sitt webbhotell, eller en registrar. Man disponerar den med ensamrätt så länge man betalar "hyran" som är årsavgiften. Däremot är det någon är registrerad för domänen, det kan vara företag eller en privatperson. Betalar man inte den årliga hyran i tid så förlorar man automatiskt rätten att disponera domänen och någon annan kan registrera sig för domänen och betala hyran för den.

När det gäller webbsidan så är det upphovsrättslagen som gäller och där finns det två typer av upphovsrätt: Den idéella och den ekonomiska.

Den som skapar webbsidan, inklusive koden och layouten, äger den automatiskt, det är den s.k. "upphovsmannen", med alla rättigheter. Men ofta förekommer det att den som skapar webbsidan först skriver ett avtal med en kund om att de ska få den ekonomiska rätten till sidan. Denna rätt kan vara endera exklusiv (dvs med ensamrätt) eller enbart en ganska genereös nyttjanderätt. Det beror väldigt mycket på hur själva avtalet är utformat. Man är fri att utforma avtalet på väldigt många olika sätt. Det kan förekomma engångsbetalningar eller provisionsupplägg av alla de slag.

Vad man inte kan avtala bort är den s.k. Idéella rätten, dvs man kan jämföra med Picasso när han målade en tavla. Picasso kan alltid hävda att det varhan som målade tavlan, det kan ingen ta ifrån honom, ingen annan har heller rätt att hävda att de har målat denna tavla, det är den idéella rätten.

Den ekonomiska rätten är rätten att sälja den vidare, kopieringsrätten, nyttjanderätten, rätten att ta betalt för användningen m.m. Allt som har med det ekonomiska att göra.

Om man inte den verklige upphovsmannen inte uttryckligen avtalar om att någon annan ska få ta över någon del av den ekonomiska rätten så äger alltid upphovsmannen dessa rättigheter.

Det finns numer aflera mycket generösa ensidiga avtal som bland annat GPL, BSD och Creative Common där upphovsmannen kan avstå en del av eller hela den ekonomiska rätten till sitt verk.

Det spelar alltså ingen som helst roll om upphovsmannen får betalat av en kund, för att bygga en hemsida, man måste uttrycklign avtala om själva upphovsrätten, hur den ska hanteras för att den ska flytta från den ursprungliga upphovsmannen. Det finns otaliga rättsfall på detta.

När man är anställd så brukar den man har ingått ett anställningsavtal automatiskt ha den ekonomiska exklusiva rätten till upphovsmannens verk (men den idéella rätten är fortfarande den ursprungliga upphovsmannens), men det gäller bara de verk man tagit fram på arbetstid, inte vad man gjort på sin fritid och med sin privata dator, eller andra verktyg som man äger privat.

Oavsett vad man är i för avtalssituation så är det så enormt viktigt att man verkligen avtalar skriftligt om hur man vill att det ska fungera med den ekonomiska upphovsrätten, för det finns massor av missuppfattningar, särskilt inom webbvärlden, där en del tror att bara för att man betalar ett företag för jobbet så äger man upphovsrätten, vilket inte alls är fallet.

Upphovsrätten gäller ca 50-70 år efter upphovsmannens död beroende på land, så det är även viktigt att ange vilket lands lagar som ska gälla.

Senast redigerad av Conny Westh den 2013-02-02 klockan 02:48
Conny Westh är inte uppkopplad   Svara med citatSvara med citat