[Gustav]

Märklig vändning debatten tog. Det är ju inte så att skattesystem fungerar bra, bara därför att jag som individ råkar tjäna på det. Eller att skattesystemet fungerar dåligt, bara därför att jag som individ inte tjänar på det.

Skatter ger upphov till negativa nettoeffekter i ekonomin som helhet. Det är vetenskapligt bevisad till den grad det går att bevisa någonting vetenskapligt. Men det är även vetenskapligt bevisat att skatter utjämnar inkomstskillnader och att förhållandevis små inkomstskillnader ger lägre kriminalitet och ett tryggare samhälle.

Exakt vilka effekter skatter ger, beror mycket på samhällets uppbyggnad. I USA kunde ekonomerna inte förstå hur den svenska ekonomin med höga skatter, kunde fungera överhuvudtaget. Det beror på att de applicerade sitt vetande på ett pluralistiskt samhälle, som det amerikanska. I ett sådant samhälle brukar viljan att betala skatt (skattemoralen) vara mycket låg. I vissa fall så låg att man - paradoxalt nog - kan öka statens totala skatteintäkter, genom att sänka skatten. Något man tex gjort i Ryssland.
Sverige å andra sidan är (men blir allt mindre) ett etniskt homogent land och har till följd alltid haft en mycket hög skattemoral. I en sådan situation så ger skatter inte lika negativa effekter på ekonomin i helhet, eftersom alla betalar sin skatt och fusk och korruption bara förekommer i mycket liten utsträckning.

Sverige kommer att bli mer likt USA, i takt med att Sverige blir mer pluralistiskt. Så vi kommer att få se mycket lägre skatter i Sverige på sikt. Förändringen påbörjades redan i mitten av 90-talet och det är ingen tillfällighet att Socialdemokratin rör sig mot mitten, samtidigt som borgarna vinner val. Men förändringen består egentligen inte i att borgarna vinner val. Utan att hela det politiska klimatet har rört sig mer och mer bort från socialism och mot marknadsekonomi. Det är en effekt av ett mer pluralistiskt samhälle. Människan är mer givmilda, när det handlar om att dela med sig till andra människor som är till sättet väldigt lika henne själv. Tex så vill nästan alla Svenskar ge u-landsbistånd. Men nästan ingen vill att biståndet ska hamna hos de grupper inom ett land, vars värderingar vi inte delar och som därför är mycket olika oss själva - tex Talibanerna i Afghanistan eller Islamistiska domstolarnas högsta råd i Somalia.

Skatter är bistånd inom landet och samma principer gäller därför skatter som för u-landsbistånd. Exempel:
Katolik vill förmodligen inte att skattemedel ska användas till gratis kondomer för ungdomar. Och en liberal vill förmodligen inte att skattemedel ska användas till att bygga kyrkor. Så länge som alla är överens om vad skatterna ska användas till, så kommer folk att betala även höga skatter. Men så fort det uppstår radikala oenigheter mellan grupperna, så kommer både katoliker och liberaler att rösta för låga skatter. Man vill inte betala höga skatter om pengarna går till sådant som man inte gillar.
Nu valde jag bara katoliker och liberaler som exempel. Samma princip gäller i alla pluralistiska samhällen, oavsett vilka grupperingar som finns representerade inom landet.

Själv har jag inte så stora problem med Sveriges höga skatter. Även om jag tycker att ett något mindre progressivt skattesystem, förmodligen skulle vara mer rättvist. Men skulle svenskarnas skattemoral urholkas - vilket oundvikligen måste ske i ett pluralistiskt samhälle - så MÅSTE skatterna sänkas. Vi kan välja mellan ett pluralistiskt samhälle med låga skatter, eller ett homogent samhälle med höga skatter. Vi kan även välja ett homogent samhälle med låga skatter. Men vi kan INTE välja ett pluralistiskt samhälle med höga skatter.