Citat:
Ursprungligen postat av Ciffan
Kanske jävulens advokat men har de flesta företagare/chefer behov av anställda som är kreativa i denna betydelse? Har inte de behov av någon som kan utföra ett arbete som kan säljas?
Hur många har råd med personal som kan agera helt fritt utan några gränser i tid och prestation?. Dessutom, hur många är beredda att gång på gång genomlida kreativt kaos utan att det finns hopp om belöning?
Sedan är jag rent allmänt lite undrande över tidspress - inte så att det blir en kronisk stress men jag har erfarenheten från en del konstnärliga personer där manusstopp eller vernissagedatum är det som fått fart på dem och ibland har det adrenalinpåslaget (ångesten?) varit knuffen ut ur ett dödläge
|
Håller med, om man ser till kreativitet som en begränsad "konstnärlig" egenskap, så är det kanske inte alltid helt nödvändigt. Men om man breddar konceptet lite, så är det som jag sa i förra inlägget mycket negativt för företag med de koncepten generellt.
Företag vill att anställda ska prestera individuellt. Men det är ett faktum att en av de svåraste sakerna för att hantera företagsledning/org-struktrur väl, är att få företaget som helhet att prestera bra. Delar som att få anställda att chippa in det extra istället för att maska. Att komma med egna värdefulla ideer och arbeta prokativt. Att vara "marknadsförare" för företaget i alla situationer (all kundkontakt tex). Att få till en syngeri, och en atmosfär som bibehåller kompetens. Osv osv.
Det jag försöker säga är att vi har kommit låångt från Winslow Taylors tfordideer, men många chefer och organisationer faller in i det tänkandet igen på grund av att det är logiskt på en basal nivå (men det är en illusion). Men det som funkar på riktigt, och som vinner över konkurrenter i längden, är knappast att se sina anställda som kuggar i maskinerier (dvs med punkterna i listan ovan)...