Citat:
Ursprungligen postat av Lancelot
Tack för svar.
Vilket förbehåll ska jag välja ? Jag vill själv som aktieägare ha full makt. Vill lixom inte att någon ska kunna köpa mina aktier från ingenstans.
Följande finns:
1. Hembudsförbehåll
Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett hembudsförbehåll. Det innebär att aktieägare eller någon annan ges rätt att lösa en aktie som har övergått till ny ägare.
Förbehållet kan gälla för alla typer av äganderättsövergångar, exempelvis köp, byte, gåva, arv, testamente och bodelning.
2. Förköpsförbehåll
Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett förköpsförbehåll. Det innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare.
Förbehållet kan gälla för överlåtelser av typerna köp, byte och gåva.
Om både samtyckes- och förköpsbehåll ska finnas i bolagsordningen måste de skilja sig åt på något vis, eftersom de normalt avser samma typ av överlåtelser och tillämpas innan aktierna överlåts till ny ägare.
3. Samtyckesförbehåll
Du kan begränsa rätten att fritt överlåta aktier genom att ta in ett samtyckesförbehåll. Det innebär att styrelsen eller bolagsstämman måste ge sitt samtycke, alltså sitt godkännande, innan en aktie får överlåtas till en ny ägare.
Förbehållet kan gälla för överlåtelser av typerna köp, byte och gåva.
Om både samtyckes- och förköpsbehåll ska finnas i bolagsordningen måste de skilja sig åt på något vis, eftersom de normalt avser samma typ av överlåtelser och tillämpas innan aktierna överlåts till ny ägare.
4. Tvister avgörs av skiljemän
Du kan ta in en paragraf i bolagsordningen som innebär att tvister som uppstår mellan företaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare, ska avgöras av skiljemän.
5. Röstmajoritet
Du kan ta in en paragraf i bolagsordningen som innebär att beslut ska fattas med större majoritet på bolagsstämman än vad som står i aktiebolagslagen. Observera att avvikelser från lagen i dessa fall endast kan ske i skärpande riktning.
|
Så länge du är ensam aktieägare finns inge risk att någon annan tar över ditt företag. En ägare behöver ganska stor ägarandel typ 20% eller mer för att kräva styrelserepresentation i ett litet företag, men så länge du äger 100% så är det ingen risk. Men den som är representerad med egen majoritet på bolagsstämman är i praktiken den som bestämmer bolagets framtid.
Ordföranden i styrelsen har även utslagsröst så i en styrelse med två ledamöter eller färre och en elelr flera suppleanter så är det alltid ordföranden sombestämmer.
VD utses av styrelsen och kan avsättas av styrelsen med omedelbar verkan.
En ägare kan vara både VD och Ordförande i styrelsen (och ledamot i styrelsen) i ett litet bolag.
Det är bra att utse VD för då får man bättre kreditvärdighet hos UC och Intrum, är man fler än en ordinarie ledamot så bör man även utse ordförande av samma skäl.
Undantag finns om staten stiftar en lag som exproprierar ditt företag. Det kan hända om du exempelvis driver ett elkraftverk, elnätbolag, bank eller företag med annan samhällskritisk funktion som du missbrukar eller har tappat kontrollen över till någon brottsling. Det hände Någon av Nobelbröderna när Bolsjevikerna tog över ryssland i början på 1900-talet, men det är extremt sällsynt i Sverige. Carnegie och HQ-bank är två sentida exempel. Myndighetsbeslut kan man inte skydda sig mot särskilt enkelt.
Du bör undvika att tvister avgörs av skiljemän av kostnadsskäl. Det är nämligen så att det inte finns något försäkringsbolag i Sverige (som jag känner till) som ersätter arvoden i skiljedomstol/skiljenämnd. I vanlig domstol är dessa arvoden betalda av staten och därför behöver bara ombudens arvoden ersättas. Räkna kallt med att ett avgörande av en tvist i skiljenämnd kan kosta lika mycket som det tvistade beloppet eller mer, så undvik tvister om du kan. Skriv in att tvister ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och om parterna inte kan förlikas så ska tvsten avgöras av allmän domstol i Sverige och att svensk lag ska tillämpas. Om båda parter är överens om att tvisten ska avgöras inför skiljenämnd så kan tvisten avgöras i Skiljenämnd utsett av Stockholms handelskammare .... Förenklat förfarande (med en skiljedomare) vid små belopp...
Du kan ta med alla klausuler ovan men de har ingen praktisk effekt förrän du bjuder in fler delägare. Eller dina arvingar skiftat ditt dödsbo och ska driva bolaget vidare efter din hädanfärd till de sälla jaktmarkerna.
Enkel majoritet (1/2 av rösterna företträdda på bolagsstämman), Kvalificerad majoritet (2/3 av rösterna), Extra kvalificerad majoritet (3/4, 4/5 ...).
9/10 krävs ofta för att kräva tvångsinlösen av aktier från de som har mindre än 1/10 av rösterna. Det har jag för mig står i lagen så det behöver man normalt inte ta med i bolagsordningen. Har man minst 1/10 av rösterna så kan man blockera tvångsinlösen.