a) Veckoarbetstid
En arbetstid mellan08:00-16:00 med lunch mellan 12:00-13:00 innebär en arbetsdag på 7 timmar!!! Det betyder en veckoarbetstid på 5*7 timmar dvs 35 arbetstimmar. Normalt är att arbeta 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka.
b) Årslönekostnad
När man räknar lönekostnader så räknar man så här: Månadslön 20 000 kr*12,2*1,5 = årslönekostnad dvs 366 000 kr. i Ditt fall med en sammanlagd bruttolön på 79000 kr*12,2*1,5 => 1 445 700 kr. Betalar man ut månadslön, dvs en konstant lön varje månad vilket de flesta löntagare har, så blir det på det sättet. samma lönebelopp betalas ut även under semesterveckorna (5 veckor betald semester, dvs 25 arbetsdagar), däremot kallar man det för semetsrelön under semestern, dag för dag.
På löneavin kan det se ut som:
Månadslön +22 000 kr
Avgår semesterdagar 15 á -1000 kr: -15 000 kr
Semesterlön 15 á +1000 kr: +15 000 kr
Bruttolön: =22 000 kr
Avdragen skatt (tabell 32 kolumn 1): -5 055 kr
(
http://www.skatteverket.se/download/...katt_30_32.pdf )
Nettolön att utbetala: = 16945 kr
Prelskatt att betala till skatteverket 5055 kr
Arbetsgivaravgifter (31,42% av 22 000 kr): 6912 kr
Övriga lönebikostnader (tjänstepension m.m. ca 18,58%): 4088 kr
Totala löne och lönebikostnader 33 000 kr för en anställd med en månadslön på 22 000 kr. Sen tillkommer en del semesterlöneskuld (det är därför man räknar månadslönen * 12,2 och inte * 12,0). Så om man räknar det totalt på årsbasis så blir lönekostnaden 22000*12,2*1,5 => 402 600 kr.
Dvs om bruttolönen är 79 000 kr så blir det 79000*12,2*1,5 => 1 445 700 kr eller en genomsnittlig månadskostnad på 120 475 kr.
Semesterlön
Om den anställde har månadslön så utgår ingen "semesterersättning" alls. Löneutbetalningen under semesterdagarna är samma som vanligt med månaden efter så redovisas det att man tagit ut "semesterlön" i stället.
Semesterersättning för kortare anställning
Om det totala arbetstiden under ett år uppgår till högst 60 dagar så kan man förutsätta att semesterersättningen ingår i lönen, om personen är säsongsarbetare exempelvis. De flesta arbetsgivare särredovisar 12% av bruttolönen som semesterersättning när det gäller kortare anställningar. För att undvika missförstånd och tvister. Arbetstagaren har laglig rätt till 12% semesterersättning om det är en kortare anställning och ej månadslön.
Semesterlönetillägg
Varför räknar jag månadslönen*12,2 och inte 12,0 ? Jo det är det s.k. semesterlönetillägget som motsvarar 0,8% av månadslönen för varje uttagen semesterdag. I det här fallet med en månadslön på 20 000 kr skulle det mao bli 160 kr/semesterdag eller 160*25 => 4000 kr. Om vi kontrollräknar så blir det 20000*12,2 => 244000 kr och 20000kr*12 => 240000, dvs en skillnad på 4000 kr. Detta semesterlönetillägg brukar betalas ut med januarilönen året efter man tagit ut sin semester.
Ej uttagen semester
ref:
http://www.unionen.se/Templates/Page____29990.aspx
Arbetstagaren får en ersättning även för betalda semesterdagar som inte kunnat tas ut under året. Jag minns inte beloppet, men det är högre än de 0,8% man får för uttagna semesterdagar. Enligt Unioen så är det 5,4% per semesterdag*månadslönen, när man slutar sin anställning.
c) Årsarbetstid
En vanlig anställd jobbar ca 44 veckor per år (52 veckor minus 2 veckor för helgdagar - 5 veckor för semester (somliga har 6 veckor eller mer)) dvs 1760-1800 arbetstimmar som du ska betala lön för. Men de är bara produktiva under ca 1200 av dessa timmar. Resten går åt till möten, dötid, utbildning, internadministration m.m. dvs ca 560-600 timmar per år.
Årsarbetstiden kan skilja mellan olika kollektivavtalsområden mellan 1575 -1800 timmar per år. Finns många varianter på detta, ingen jag direkt känner till har dock mer än 1800 timmar som ordinarie arbetstid per år.
d) Självkostnad, debiterbar tid och timtaxa
(Även om detta inte diskuterades av TS)
För en anställd som har en månadslön på 22 000 kr blir den genonsnittliga arbetskostnaden per timme 402 600 kr/1760 timmar dvs 228,75 kr/tim. MEN när du ska räkna ut hur mycket denne kostar per produktiv arbetstimme så blir det 402600 kr / 1200 timmar dvs 335,50 kr, det är dessa 1200 timmar man brukar kalla debiterbar tid.
Utöver det så har du övriga fasta kostnader med ca 125-150 kr per debiterbar timme. Dvs du har en självkostnad på 485,50 kr per debiterbar timme. Då har företaget inte tjänat en enda krona utan bara fått kostnadstäckning.
Ska företaget tjäna pengar måste man MINST dividera 485,50 kr med 0,7 dvs 693,57 kr/tim (ca 700 kr/tim), det bör vara det minsta ´man debiterar en kund för den anställdes tid. Givetvis ska man försöka få bättre betalt än så...
e) Sammanfallande Intjänandeår och Semesterår
ref:
http://www.bemanningsforetagen.se/we...rratten_9.aspx
Citat:
|
Många kollektivavtal innehåller regler om så kallad sammanfallande intjänandeår och semesterår. Det innebär att arbetstagaren tjänar in semesterlön samma år som den tas ut. Vanligtvis räknas då kalenderåret som både intjänandeår och semesterår.
|