[Conny Westh]

En enskild aktieägare som har 5% andel av aktierna (och rösterna om ni inte har olika aktieslag med olika röstetal) har 5% av inflytandet vid bolagsstämman. Övriga delen av året har personen inget alls att säga till om.

Om du vill att personen i fråga ska ha ett inflytande över besluten under året så kan du på bolagsstämman välja in personen som ledamot i styrelsen och du själv kan ju vara ordförande.

Då är det så att ordföranden har en utslagsröst så om ni är oenliga så lägger du din utslagsröst och rötar igenom ditt förslag i alla fall.

Det går en gräns p å10% och den som har 10% kan blockera fientliuga uppköp, men har man 90% av aktierna så kan man tvinga fram en tvångsinlösen till ett marknadsmässigt pris.

Har man 50% av rösterna elelr mer på bolagsstämman så bestämmer man det mesta, men ibland krävs kvalificerad majoritet (dvs 2/3 elelr 67% av rösterna), finns även en variant med extra kvalificerad majoritet (3/4 eller 75%).

Sen finns även hembud och den regeln har man gjort om för bara något år sedan så en delägare som vill sälja sina aktier kan tvingas erbjuda dem till övriga aktieägare i första hand, men till ett marknadsmässigt pris. Dvs har säljaren en köpare som är villig att betala X SEK för aktieposten så måste övriga aktieägare matcha det priset om man vill hindra att aktierna säljs externt.

Men det beror på hur man skrivit bolagsordningen.

Det förekommer även avtal om att man som delägaree inte får sälja aktierna alls till extera löpare men det skulle troligen aldrig hålla vid en domstolsprövning då det direkt strider mot äganderätten, enligt min bedömning i vart fall. Aktier är en förmögenhetsrättslig handling (värdepapper) och inte jämförbart med en rättighet som ett hyresavtal och äganderätten är ganska stark i lagstiftningen.