Senaste tiden har jag kört Nokia 6280, E61, SE P910, K800, M600i, Motorola Razr V3i och nån panasonic jag glömt namnet på i jakten på den ultimata mobiltelefonen, alla telefonerna har något gemensamt, de är svindyra och jag ogillar något med alla. Köpte först M600, placerade den i bakfickan och glömde bort den och satte mig på en stol, 140kg VS m600, 1-0, trygghansa bjuppade på en E61 istället, samma sak med den, ner i bakfickan och det blev vikbar telefon, trygghansa surade lite så jag förlängde abb. ett år och plockade en K800, den blev jag vansinnig på istället, men den höll.
K800 t.ex. så fastnade den i fickan hela tiden p.g.a. linsskyddet, E61;an är för bred för att man inte ska lyckas knäcka den i fickan (done that), P910 är lagomt men klumpig, M600 riktigt riktigt bra arbetslur, jäkla känslig för smuts och repor däremot.
Summa summarum, jag valde därför att strunta helt i alla finesser och mojänger man får i de nya telefonerna och köpte det sämsta av det enklaste nämligen ett par Nokia 1112, 499kr styck på TBH.se, som hittat.
Saken är den att jag svär säkerligen en tiondel av vad jag brukar göra med telefoner som hänger sig, program som tappar bort data eller mjukvaror som på annat sätt fjantar sig.
Har en smidig digitalkamera som har några år på nacken och levererar 4megapixlar, anteckningsbok i fickan och denna härlighet, Nokias flaggskepp 1112 (baklänges) när man talar i telefon, aldrig avbrott, aldrig slut på ström, aldrig krångel med menyerna, aldrig krångel med att bli galen.
Sen att det kanske tar mig en månad så är jag tillbaka i smartphone-träsket igen, men den historian tar vi då
