Jag startade en tjänst som skulle svartlista såna här personer, varefter jag frågade di om det var ok.
Svaret som jag fick vara att alla uppgifter som kan ledas till en viss person och dess kreditstatus är inte tillåtna.
Se mailet jag fick:
Citat:
Hej,
Kreditupplysningslagen talar om uppgifter som ligger till grund för bedömningen av ”någons” kreditvärdighet. Hur denne ”någon” är identifierad spelar ingen roll. Så fort det går att identifiera personen i fråga (såväl en fysisk som juridisk person) så är det en ”någon”. Ett ip-nummer kan vara en identifikation. Uppgiften ”en bilverkstad på Lingonvägen i Haparanda” är en uppgift om ”någon” i fall det finns enbart en bilverkstad på Lingonvägen i Haparanda. *
Att registrera en 100 % oidentifierbar uppgift faller utanför begreppet ”någon”, men det torde vara meningslöst i kreditupplysningssammanhang, annat än som statistik för en viss sektor.
|
Därav får vi inte samarbeta som webbutiksägare mot sånt här, riktgit bra regelverk vi har! För att göra deta krävs:
Citat:
Hej,
Enligt 2 § kreditupplysningslagen avses med kreditupplysning uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till ledning för bedömning av någon annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende.
Enligt Er beskrivning är ändamålet med personuppgiftsbehandlingen att ”kontrollera tvivelaktiga orders”. Uppgifterna skall med andra ord ligga till grund för en bedömning av kundens kreditvärdighet inför ett nytt kreditavtal. Det innebär att den av Er beskrivna tjänsten med stor sannolikhet innefattar tillståndspliktig kreditupplysningsverksamhet.
Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt (4 § kreditupplysningslagen). Det innebär i praktiken att den som ansvarar för den dagliga verksamheten skall ha en juristexamen eller tidigare ha arbetat med kreditupplysningsfrågor på ett annat kreditupplysningsföretag.
Det spelar ingen roll hur gäldenären är identifierad.
Datainspektionen erinrar om att det av 19 § 1 p kreditupplysningslagen framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till det kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
På Datainspektionens vägnar
|